Läst i maj

Jag köpte en bunt novellhäften från Novellix för ett tag sen. Alltså en liten bok med en novell i. Tre sådana är bland böckerna nedan vilket gör att det ser ut som om jag läst fler böcker den här månaden än jag har. Om man tar väck novellhäftena och seriealbumen (Renée är i och för sej ett rätt långt seriealbum) så har jag bara läst nio böcker i maj. Men bara bra böcker.

Renée av Ludovic Debeurme
Franskt seriealbum. En av handlingstrådarna är en fortsättning på Debeurmes album Lucille. En mycket bra, sorglig serieberättelse.

Barndommens gade av Tove Ditlevsen
Dansk klassisk barndomsskildring. Bokcirkelbok.

Glitterscenen av Monika Fagerholm
Mycket monikafagerholmsk roman.

Prophet vol. 4: Joining av Brandon Graham och Simon Roy (text) och Giannis Milonogiannis och Simon Roy (bild)
Ännu ett märkligt album i denna märkliga sf-serie.

Resa med Tove, red. av Helen Svensson
Minnesbok om Tove Jansson.

Gubbdrunkning av Bengt Emil Johnson
Upprört av Bengt Emil Johnson
Bengt Emil Johnsons tredje respektive elfte diktsamling. "Maj: plågande/hårdvår." (i Upprört)

Så som du hade berättat det för mig (ungefär) om vi hade lärt känna varandra innan du dog av Jonas Hassen Khemiri
Ett av de där novellhäftena. Jag gillade novellen.

Snigeln och flickan av Agnes von Krusenstjerna
Också ett novellhäfte. Första Krusenstjerna jag läst. Men nu har jag börjat på Fattigadel.

Stilens munterhet. Sara Lidmans författardagböcker från Missenträsk 1975-1985, utgivna av Annelie Bränström Öhman
Sara Lidmans dagböcker under tiden hon skrev Jernbane-sviten.

Nära hem av Alice Munro
Novellurval (ett slags best of, fast bara ur tre samlingar). Jag tyckte bäst om "Monsieur les deux chapeaux", "Ungdomsvännen" och "Annorlunda".

Venusdeltat av Anaïs Nin
Pornografiska noveller Anaïs Nin skrev på beställning till en läsare.

Ancestor av Matt Sheean och Malachi Ward
Science fiction-serie om en kult som når uppnår mänsklighetens nästa stadie.

Historietter av Hjalmar Söderberg
Det här var egentligen också ett av novellhäftena. Med tre historietter. Men jag läste de andra på nätet. Ungefär hälften hade jag läst förut.

Archie Vol. 1 av Mark Waid (text) och Fiona Staples och Annie Wu och Veronica Fish
Ny version av den gamla serien (som hette Acke på svenska när jag läste den som liten). Hyfsat underhållande. Tyvärr lämnar Fiona Staples (Saga) albumet mitt i.

De blå silkesstrumporna av Elin Wägner
Och till sist ännu ett novellhäfte. Humoristisk kvinnokampsberättelse från förr.

Citerat från veckans läsning

"Mest elsker gaden de piger der synes at springe ud på en eneste nat i et skønt, harmonisk, letsindigt møde mellem barndom og køn. De der overgir sig på godt og ondt og stakåndede kaster sig ind til gadens favn"

ur Barndommens gade av Tove Ditlevsen

"Minna är en hederlig, trogen flicka som får nytt huvud varje jul, då det förra huvudet blivit sönderslaget."
ur Fattigadel av Agnes von Krusenstjerna

Ur Jesus' Son av Denis Johnson 1949-2017

"That world! These days it’s all been erased and they’ve rolled it up like a scroll and put it away somewhere. Yes, I can touch it with my fingers. But where is it?"
ur "Emergency" i Jesus' Son av Denis Johnson

Citerat från veckans läsning

"Hun ser sig om med store, våde øjne: jeg kan da ikke gøre for det, vel? Og en gang om ugen blir hun hentet ned till sebbedillen og vandrer bort med nedslagne øjne og hele klassens medynk i nakken. Der er lige ved at gå mode i att ha lus!"
ur Barndommens gade av Tove Ditlevsen

"skuggorna som rör sig med oroliga vingar/i städernas administrativa/centra, skuggorna/på polisstationerna, i den spända/svagt svettluktande/luften där, skuggorna/fullt levande/i dataregistren, där vingarna/klorna, när som helst/kan slå ut"
ur "Dikt mot lagen om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund" i Det omöjliga av Göran Sonnevi

Thomas Pynchons fem bästa böcker med anledning av hans 80-årsdag

I dag så fyller författaren Thomas Pynchon 80 år. När han fyllde 75 så firade jag detta med en lista med hans i mitt tycke bästa böcker. Han har hunnit ge ut en till sen dess. Men den har jag inte läst. Så detta är samma lista lite reviderad. (Hoppas han inte märker nåt.)

V.
Pynchons debutroman från 1963. Brukar nämnas när man räknar upp de bästa debutromanerna. Romanen är tydligt inspirerad av beatlitteraturen men Pynchons egna röst känns redan igen. Den är svårläst men värd det. (Romanen har inget att göra med TV-serien med de utomjordiska ödlorna.)

The crying of lot 49
I denna Pynchons tunnaste roman visar det sej att det är amerikanska postverket som har styrt världshistoriens gång. En mycket underhållande roman. Finns på svenska som Buden på nummer 49 men jag har bara läst den på engelska.

Gravitationens regnbåge
Gravitationens regnbåge är trots sin längd en bra ingång till författarskapet. Mer pynchonskt än så här blir det inte. Märklig, obscen och ofta väldigt rolig. Med ett hemligt sällskap bestående av folk som träffats av blixten två gånger.

Vineland
När Vineland kom ut var det Pynchons första roman på många år. Den fick ett svagt mottagande. Den är mer lättviktig än hans tidigare. Men befriad från de förväntningar som fanns när den kom är det en rätt så rolig berättelse.

Against the day
Min pocketutgåva av den här är på 1200 sidor, små bokstäver. Och det är naturligtvis för mycket. Trots allt finns det annat att göra än att läsa Pynchon. Men det är en fantastisk berättelse där pojkboksäventyr blandas med konspirationer kring lovecraftsk matematik ackompanjerat av obscena slagdängor.

Man må ha glömt vad som hände i början av boken när man kommer till slutet och det händer ofta att man går vilse i romankonstruktionen. Men när man irrar runt och försöker hitta vägen ut så finns det hela tiden allehanda häpnadsväckande ting där att se och upptäcka och när man väl kommit till sista meningen ("They fly toward grace.") så har resan nästan varit värd sitt pris.

Citerat från veckans läsning

"Men om mina berättelser vänder sej till någon särskild slags läsare så är det väl till ett skrutt. Jag menar dem som har svårt att passa in någonstans, dem som är utanför och på gränsen, ungefär som när man säger 'liten och skitig och rädd för tåget'. Bortkomlingen."
Tove Jansson intervjuad av Bo Carpelan 1964

"s. 97 Vi tar bort liten och skitig och rädd för tåget. Idiotiskt."
Tove Jansson i brev till Bo Carpelan inför en intervju 1987. Bo Carpelan hade skickat med den tidigare intervjun och undrat om den dög som underlag för deras samtal.
Detta brev och intervjun från 1964 finns bägge i "Den fruktbara osäkerheten" av Bo Carpelan i Resa med Tove. En minnesbok om Tove Jansson, red. Helen Svensson

Wild seed av Octavia E. Butler

"She reveled in the strength and speed of her new body, and in its keen hearing. In her human shape, she kept her hearing abnormally keen—kept all her senses keen. But dolphin hearing was superior to anything she had ever created in herself. As a dolphin, she could close her eyes and perceive an only slightly diminished world around her with her ears. She could make sounds and they would come back to her as echoes bearing with them the story of all that lay before her."

Wild seed är en så kallad prequel. Den ingår i en serie romaner av Octavia E. Butler som som oftast kallas för Patternmaster-serien efter den först utkomna boken i sviten. Men jag har inte läst de andra böckerna.

Wild seed börjar i Afrika, hos igbo-folken (Butler inspirerades av Chinua Achebes roman Allt går sönder som utspelar sej i en igbo-by). Huvudpersonerna är en kvinna, Anyanwu, som kan byta skepnad till andra kvinnor och män och, som i citatet ovan, andra djur. Och en man, Doro, som kan ta över kroppar. Mannen samlar människor med förmågor. Det är lite som X-men. Fast för ett par hundra år sen i Afrika.

Butler är en afroamerikansk science fiction-författare som ofta som här skriver om genus och ras. Det här är den enda av hennes romaner jag läst. Men jag har också läst ett par noveller. Som "Talljud" som utspelar sej i en framtid där alla förlorat talförmågan utom den kvinnliga huvudpersonen som emellertid tvingas dölja att hon har kvar talförmågan.
Detta kan så klart läsas symboliskt. På liknande sätt kan man se Anyanwus och Doros förmågor.

(Detta inlägg ingår i en serie inlägg där jag skriver om böckerna i min boksamling i alfabetisk ordning.)

Citerat från förra veckans läsning

"En serie författare har gjort upp med 'sitt 60-tal'. Hörde just Siv Arb tala om den 'terror' hon utsatts för av kravet på engagemang   Hon var utsatt för terror — inte Vietnam.   Hon gick i strejk — genom att vägra skriva — inte gruvarbetarna...
        Världen består av författare och kultursidor och förlagsnoteringar   när man hör dessa uppblåsta minooor,"
Sara Lidman 20.7.76 i Stilens munterhet: Sara Lidmans författardagböcker från Missenträsk 1975-1985 av Annelie Bränström Öhman

"Abdons fader, som i flera månader sagt att han var färdig med jord och värld och hoppades få gå hädan, han kryade på sig efter kalabaliken mellan landmätaren och Abdon. 'Nu vill jag leva en sträcka till. Jag måste få se hur det går för Abdon och den där pålrackarn.'"
ur Din tjänare hör av Sara Lidman

"Men det som hänt är hänt, kan inte o-händas, det är också sant."
ur Glitterscenen av Monika Fagerholm