Läst i februari

Med tanke på att det är en kort månad och jag var rejält förkyld en bra bit av den så var februari ändå en bra läsmånad.

Dubbelliv av Agneta Blomqvist och Lars Gustafsson
Julbok från Bonniers där de två författarna skriver minnen från barndomen.

Karavane av Tor Åge Bringsværd
Norsk science fiction från 60- och 70-talet. En av novellerna utspelar sej i en dystopisk framtid där alla går omkring med datorer som de också kan ringa med.

Karismasamhället – en roman av Elis Burrau
Debutroman.

Att stava till ett kosmos av José Craveirinha
Dikturval av samme moçambiqueske poet som jag läste ett dikturval av förra månaden (jag kunde inte välja vilket dikturval jag skulle låna så jag lånade båda två).
"Tidigt på morgonen/tar jag fram det fat/som hör till koppen/en liten sked/och kaffet." övers. Marianne Sandels

Kvinnan som gick in i dörrar av Roddy Doyle
Bokcirkelroman.

Monsieur Jean Vol 2: The Singles Theory av Philippe Dupuy (text) och Charles Berberian (bild)
Fransk tecknad serie.

Mina hjältinnor av Samantha Ellis
Samantha Ellis läser om några av sina favoritromaner.

Hvor alt er hvidt av Christian Stokbro Karlsen
Dansk poesi. "Februar er jernhård is/der smeltes i øjnene/på vores dødfødte/så de kan bære/drømmene ud af/verden."

Satantango av Lászlo Krasznahorkai
Ungersk roman.

Sanningskonst av Sven Lindqvist och Stefan Jonsson
Intervjubok där Stefan Jonsson och Sven Lindqvist samtalar om Sven Lindqvists författarskap.

Slagskuggan av Sven Lindqvist
Efter att jag läst Sanningskonst ovan så bläddrade jag i mina Sven Lindqvist-böcker och märkte att den här var väldigt sliten och vattenskadad så jag läste den en sista gång innan den gick till pappersinsamlingen.

Ågubbens fiskafänge av Sven Ljungberg
Korta självbiografiska berättelser illustrerade av Sven Ljungberg själv.

Crossed +100, vol 1 av Alan Moore (text) och Gabriel Andrade (bild)
Alan Moore har skrivit lite udda serier på senare år. Det här är en fortsättning på Garth Ennis serie Crossed. Garth Ennis serie var en kritik av postapokalyptiska serier och zombieserier i allmänhet och Walking dead i synnerhet. Alan Moores version utspelar sej hundra år efteråt.

American Barbarian av Tom Scioli
Om en barbar med hår i stjärnbanerets färger i en framtida värld med robotar och dinosaurier.

Citerat från förra veckans läsning

"På kvällen ser jag en jättelarv oemotståndligt dra in emot Tokyo, osårbar för skjutvapen, tanks, flyg och raketer. En japansk horrorfilm har premiär. Man visar den japanska arméns impotens mot det blinda, obevekliga odjuret. Men vem är larven? Den amerikanska armén som nalkades Japan för 16 år sedan? Eller det spöke som Marx frambesvor över Europa – en robotliknande insekt som utan att låta sig stoppas av vapen krossar kapitalismens skyskrapor och bankpalats?"
ur Asiatisk erfarenhet av Sven och Cecilia Lindqvist

"Jag är helt övertygad om att ett samhälle där människor, och särskilt ungdomar, tilläts sova till klockan tio på morgonen och förväntades vara på arbetsplatsen 11.30, skulle bli ett mera harmoniskt, ett fredligare och framförallt mycket produktivare samhälle."
Lars Gustafsson i Dubbelliv av Agneta Blomqvist och Lars Gustafsson

Citerat från veckans läsning

"'livet är precis som ett skämt', förklarade Petrina högtidligt. 'Det börjar dåligt och slutar dåligt. I mitten är det roligt.'"
ur Satantango av László Krasznahorkai, övers. Daniel Gustafsson Pech

"'Useless, that's what you are,' the girl said. 'Why I could make a man every bit as good as you out of two rhymes and a handful of moonshine.'
  'I'd like to see you try,' said the man.
  So the girl reached up to where the bright silver moon had just risen above the hills and she drew together a handful of moonshine. Then she twisted together two rhymes to run right through it and let it go. There stood a man, in a jacket as violet as the twilight, with buttons as silver as the moon."
ur "Three twilight tales" i Starlings av Jo Walton

Citerat från veckans läsning

"Det var särskilt en erfarenhet – att en kokhet eftermiddag svettig och trött gå förbi hela den långa slingrande busskön med svarta och kliva på först av alla och sätta sig i en avdelning som var praktiskt taget tom och där man hade gott om plats att breda ut sig, medan de svarta medresenärerna skulle trängas in där bak eller fick vänta på nästa buss. Det gjorde ett groteskt intryck.
  Men det mest groteska var att jag efter några dagar eller veckor började finna det där systemet ganska skönt och dessutom rätt naturligt."
Sven Lindqvist i Sanningskonst av Sven Lindqvist och Stefan Jonsson