Tillsammans var vi en människa: En antologi om P. O. Enquist, red. Louise Almqvist & Karl-Fredrik Olsson
Den första författare vars verk jag läste genom i kronologisk ordning var Per Olov Enquist. En anledning till att den genomläsningen var givande är att P. O. Enquist återanvänder bilder och uttryck i sina böcker och det är spännande att hitta dessa kopplingar. När jag läste denna nyutkomna antologi om P. O. Enquist kunde jag emellertid ibland känna att just denna aspekt av hans författarskap gör jobbet lite för lätt för litteraturvetenskapsmännen. Det är allt för många av texterna här som bara noterar dessa återkommande teman och bilder. Ändå är boken intressant för Enquist-fansen. Jag uppskattade till exempel Jenny Jarlsdotter Wikströms artikel om P. O. Enquists idrottsreportage.
Kollisioner av Siv Arb
“Det är kanske meningslöst att demonstrera / men / jag demonstrerar ändå.”
Siv Arbs första diktsamling.
Eller som med intet som språk av Inger Christensen
"Jag tänker på oljelamporna / i Babylons hängande trädgårdar, på freden / som aldrig har bevarats, på miljoner av / människor som aldrig har tillfrågats. Aldrig / om kriget. Aldrig om oljan. Aldrig om / sin kärlek till jorden som lagrat / oljan så länge"
övers. Marie Silkeberg
Ett urval ur Inger Christensens efterlämnade arkiv.
Vinter av Magnus Dahlström
Ny roman av Sveriges postmoderna svar på Stephen King.
Open Veins of Latin America av Eduardo Galeano
Bokcirkelbok. Klassisk bok som beskriver Latinamerikas historia ur ett vänsterperspektiv.
Hot Dog Taste Test av Lisa Hanawalt
Sinofilerna: Kinakunskap, samlande och politik från Sven Hedin till Jan Myrdal av Perry Johansson
Ett omisskännligt tonfall av lust…, red. Lasse Lindström
“I nära fem timmar står vi och tittar ner i Myrdals uppsågade bröstkorg. Det är en extremt spännande upplevelse.”
Ur “Myrdals hjärta” av Annika Hagström
Vänbok till Jan Myrdals 80-årsdag med texter av Heidi von Born, Peter Curman, Anders Ehnmark, Lars Gustafsson, Annika Hagström, C. H. Hermansson, Stig Larsson med flera.
Sälja krig som margarin av Jan Myrdal
Bok med och om propagandaaffischer från Frankrike fram till och under Första världskriget. Samt affischer från Andra världskriget. Mycket intressant om krigspropaganda.
En best of-volym med Jan Myrdal-texter. På länken ovan skriver jag bland annat att "inriktningen på den strikt politiske Myrdal får honom att framstå som en enklare, mindre sammansatt och intressant författare än han egentligen är. Och tyngdpunkten ligger alltför mycket på det senare skriftställarskapet". Och det tycker jag fortfarande. Det ryktas att ett nytt urval Jan Myrdal-texter är under arbete. Förhoppningsvis kommer det ge mer av en helhetsbild av skriftställaren.
Mitt skydd och min storm av Arundhati Roy
Nyutgiven självbiografi av den indiska författaren.
Sinopticon: A Celebration of Chinese Science Fiction, red. Xueting Christine Ni
Antologi med kinesiska sf-noveller. Mina favoriter var tidshoppsberättelsen ”The Last Save” av Gu Shi och ”Starship: Library” av Jiang Bo.
Jag tycker mycket om Eduardo Galeanos trilogi "Eldens minne", som berättar om Amerikas, främst Latinamerikas, historia med hjälp av korta dramatiska glimtar. (Även "Omfamningarnas bok" är skriven i samma stil.) Jag har naturligtvis läst också "Latinamerikas öppna ådror", som är bra men inte *drabbande* som "Eldens minne" var när jag läste den första gången.
SvaraRaderaGaleanos förord (översättning Lena Anér Melin):
"Jag var urusel i historia i skolan. Historielektionerna var som besök på vaxkabinettet eller i dödsriket. Det förgångna var livlöst, ihåligt, stumt. Vi blev undervisade i historia för att vi med tömda medvetanden skulle finna oss i den nuvarande tiden Inte för att göra historia, för historien var redan gjord, utan för att acceptera den. Den arma historien hade givit upp andan. Den var förrådd i läroböcker, beljugen i klassrum och sövd av datarabbel, och den hade blivit inspärrad på museer och begravd med blomstergärder under statyernas brons och monumentens marmor.
Jag skulle önska att Eldens minne kunde bidra till att ge historien dess andedräkt, frihet och röst tillbaka. Under seklernas lopp har Latinamerika inte bara blivit plundrat på guld och silver, salpeter och gummi, koppar och olja, utan det har också blivit plundrat på sitt minne. Ända från början blev det dömt till minnesförlust, av dem som hindrade det från att vara. Den officiella latinamerikanska historien är bara en militärparad av "frihetshjältar” i nytvättade uniformer. Jag är ingen historiker. Jag är en författare som skulle vilja hjälpa till att rädda hela Amerikas bortrövade minne, men särskilt Latinamerikas, det föraktade och älskade landets. Jag vill komma till tals med Latinamerika, dela hennes hemligheter, fråga henne av vilka vitt skilda leror hon skapades, ur vilka kärlekens och våldets gärningar hon uppstod.
Jag vet inte vilken litterär genre denna rösternas röst tillhör. Eldens minne är ingen antologi, naturligtvis inte, men jag vet inte heller om det är en roman eller en avhandling eller episk poesi eller vittnesbörd eller krönika eller... Jag ligger inte sömnlös och grubblar på det. Jag tror inte på gränser som skiljer olika genrer åt enligt litteraturens tulltjänstemän.
Jag har inte föresatt mig att skriva en objektiv bok. Det har jag varken velat eller kunnat. Den här historiska skildringen är inte på något sätt neutral. Jag kan inte ta avstånd, jag tar parti. Det erkänner jag, och jag ångrar mig inte. Men varje fragment i denna stora mosaik stöder sig på solid dokumentär grund. Allt det som jag berättar här har hänt, även om jag berättar det på mitt eget sätt."
Jag tyckte boken var bra men jag tror jag skulle behövt ha läst den när jag var yngre för att få den effekt jag förstått att den gett många (hon som valde boken läste den första gången när hon var nitton vilket känns som en ideal ålder för den.
RaderaEldens minne verkar lovande. Får kolla upp den. Tack för tipset
Jag nämnde för Magnus Dahlström när jag samtalade med honom i april just din gamla spaning att han är en korsning av Stig Larsson och Stephen King - det såg ut som att han gillade den kopplingen!
SvaraRaderaKul att höra :) Jag såg en tv-filmatisering av Stephen Kings Gudarnas ordbehandlare nyligen och den påminde mej om Dahlströms Papperskorg.
RaderaVinter är en riktigt lyckad skräckroman (om man läser den som det).