Joanna Newsom och Ys och Alan Stivell och Ys

Joanna Newsoms nya skiva heter Ys. Ys är som bekant också titeln på första spåret på Alan Stivells Renaissance de la harpe celtique från 1971.
Newsoms nya kan rekommenderas liksom Stivells klassiker men varför Ys?
Ys är inte som man kanske skulle kunna tro en harpterm(båda skivorna är med harpa som huvudinstrument) utan en från en bretagnesk legend om en atlantisliknande by ibland kallad Ys ibland Is ibland Kér-Ys.
Det finns en gammal volym med bretagneska sånger om Ys. Denna utgår Stivell från i sin Ys. I denna svit av improvisationer är Stivell också påverkad av en amerikansk gitarr- och banjo-teknik kallad picking. Joanna Newsom hämtar också ur denna mindre hippa tradition men snarare i sång än i harpteknik. Mest tydligt är detta inflytande i förra skivans Texas Gladden-"cover": Three little babes.
Joanna Newsom säger sej i intervjuer(som till exempel här http://www.zoilus.com/documents/in_depth/2006/000881.php )inte ha känt till Stivells Ys.
Denna förnekan (troligtvis genuin) av inflytande behöver man inte vara Harald Bloom för att finna märkvärdig.
Medvetet eller inte så är 71 års Ys en föräldratext till vårt års Ys. Om än bortglömd och nedsjunken.)
Att grundmyten handlar om en dotter som förråder sin far och sin tradition genom att stjäla en nyckel skulle Bloom säkert kunnat göra någonting av.