Gravstenar på fiktionens kyrkogård

Nu när året närmar sej sitt slut verkar det lämpligt med en lista med fem gravstenar, epigram ur litteraturens värld.

5. "Er lilla Aimée viftar på svansen i himlen i dag och tänker på er"

Detta meddelande som protagonisten i Evelyn Waughs Den käre bortgångne låter sända årligen till sin rival mr Joyboy efter att de gemensamt gjort av med liket till den dam de rivaliserade om är egentligen ingen gravsten och har alltså inget på denna lista att göra vilket den förlorar lite poäng på.(Den käre bortgångne har förresten en väldigt bra sista mening.

4. "Inte ens världsalltets skapare visste vad mannen skulle säga härnäst.
Kanske var mannen ett bättre världsallt i dess begynnelse.
R.I.P"

Så står det på en gravsten i slutet av en roman av Kilgore Trout i Kurt Vonneguts roman Morgonmål för mästare.

3. "She saved the world.
A lot."

Buffys gravsten som liksom gravstenen i Trouts roman utgör kulmen på den femte Buffy-säsongen. Buffy the Vampire slayer fortsatte i två säsonger till utan att gravstenen syntes till.

2. Jag behöver ingen gravsten

Jag behöver ingen gravsten, men
vill ni ändå resa mig en,
önskar därpå ristat:
han gjorde förslag.
Vi har verkställt dem.
En sådan gravskrift skulle
hedra oss alla.

Dikt av Bertolt Brecht översättning Anders Aleby

1. "Bugger this. I want a better world"

Något av en syntes av Buffy- och Brechtexemplet. Mark Millar låter detta stå på Jenny Sparks gravsten i Millars fortsättning av Warren Ellis Authority som slutade med att Jenny Sparks det tjugonde århundradets ande(spirit) dog den 31a december 1999 efter att ha räddat mänskligheten genom att avrätta Gud "american prison style".