Nick Caves senaste platta Dig, Lazarus, dig har fått ett rätt gott mottagande överhand. Vilket den förtjänar. Men vissa övertoner i receptionen är lite underliga.
Även om man inte räknar med kritiken mot avsaknaden av kärlekssånger- som om Nick Cave vore depprockens svar på Julio Iglesias (för den som ändå kräver lite socker i sin cavesalva så är B-sidan till nya singeln; Fleeting love- att rekommendera.)
Eller tendensen att hävda att varje ickeballad låter som Birthday Party.
Mojo kallar skivan den kanske bästa Nick Cave-skivan men ger skivan 4(av 5)i betyg.
Nick Cave är sällan högt på musiktidningarnas olika listor.
Eller den för tillfället senaste skivan dyker ofta upp på årstopplistorna men på mer vidare syftande- försök till kanondefinierande- listor lyser tillexempel Tender Prey med sin frånvaro.
Tender Prey är den bästa skivan ever
SvaraRadera