fredag 6 februari 2009

Om olägenheten i att vara född


Under antiken var "böcker så dyrbara att man inte kunde samla dem på hög såvida man inte var kung, tyrann eller...Aristoteles, den förste som ägde ett bibliotek värt namnet.
Ännu en anklagelsepunkt att lägga till de övriga mot denne redan i så många andra avseenden fördärvbringande filosof.
Cioran


Nu finns åter Om olägenheten i att vara född i min ägo.
Denna aforismsamling från 1973 av den rumänske, men på franska skrivande, författaren E. M. Cioran är en av mina favoritböcker.

Man brukar beskriva Cioran som nattsvart och tala om svart humor. Men Ciorans texter går bortom galghumorn. De må vara uppfriskande att läsa men tonen är allvarlig utan överdrivna åtbörder. Man får inte, som ofta när man läser aforismer, känslan att han försöker var fyndig.

En sak som redan den första gången jag läste i boken slog mej som en viktig nyckel till denna enkla ton är hans framhållande av Marcus Aurelius framför Nietzsche (eller hur det nu stavas). Förstärkt av att jag just då läste Aurelius.

Om Om olägenheten i att vara född är Ciorans bästa bok har jag läst för lite av honom för att avgöra. Den brukar nämnas bland hans viktiga verk. Det är i vilket fall den av honom som jag tyckt bäst om.

"Inte ett dugg kan sägas om någonting. Därför finns det ingen gräns för antalet böcker."
(övers. här och ovan Lasse Söderberg)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar