I en annars rätt tråkig spökantologi (det är en tema-antologi med originalnoveller vilket sällan blir bra) från 1967: The Unlikely Ghosts finns ett rätt roligt förord.
Det är bokens redaktör James Turner som skriver om spökhistoriens problem (då 67) att ingen längre tar spökets gnisslande med kedjor på allvar. Att spöket måste förändras då det finns för lite kvar av världen att hemsöka. Att han har "nothing to lose but his chains".
Spökena har väl överlevt. På senare år vanliga i skräckfilm och -litteratur. Och i fantasyn. Sandra McDonalds "The Ghost Girls of Rumney Hill" (2003) blåser liv i rätt traditionella spöken genom att understryka de könsroller som hemsöker dessa.
Som ett exempel. Spökena lever vidare även om de inte längre go "about clanging chains".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar