torsdag 18 juni 2009

Ur Natten av Willy Granqvist

En duva av kol flyger genom rymden.
Det där ansiktet man helst ville minnas
Blir framställt i negativ
Pupillens ljusa muskel
Den älskliga kindens mörka hål
Pannans dunkla flod...
Jag rycker till, iklädd endast drömmens
Fallande rörelse...
Att stava till ett ansiktes negativ...
En humla av uran rumlar mot rutan.

Willy Granqvist
1985
(Natten var Grangvists sista verk, en långdikt på 50 sidor som publicerades postumt.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar