söndag 16 augusti 2009

Om DNs 10 böcker som förändrade världen


I veckan avslutades DNs artikelserie 10 böcker som förändrade världen. Tio skribenter skriver om tio böcker (som DNs redaktion verkar ha valt). Urvalet är nog inte direkt menat som en de tio viktigaste. Kvalitén på artiklarna varierar. Många av författarna tar boken som utgångspunkt för att diskutera närliggande frågor. Något som irriterat en del av kommentatorerna på DNs nätsida. Men det verkar ha ingått i uppdraget. (En del av kommentarerna är också av det där lite underliga högerrabulisiska slaget. Man skulle på de kunna tro att det handlade om gillande beskrivningar av Stalins Leninismens problem eller Koka Borsjt med Brezjnev.

Jag har bara läst fem av böckerna. Men detta hindrar mej inte från att kommentera också resten.

Göran Greider om En dag i Ivan Denisovitjs liv av Alexandr Solzjenitsyn
Greiders artikel är en av de som ändå huvudsakligen handlar om boken och till en del Solzjenitsyns övriga författarskap. Han kallar författarskapet för dialogiskt - en term använd av Bachtin som också nämns i artikeln. Jag har inte läst boken sen gymnasietiden. Kansker skulle det vara dags för en omläsning.

Thomas Götzelius om Media av Marshall McLuhan.
Jag har läst många underliga noveller och romaner som influerats av McLuhan. De är ofta roliga. Troligen roligare än boken själv.

Malena Rydell om Du sköna nya värld av Aldous Huxley
Om Huxleys roman har jag skrivitHÄR (även om den senare romanen The Island) och HÄR (om Anthony Burgess och en filmatisering som inte blev av.)

Barbro Hedvall om Det andra könet av Simone de Beauvoir
Hedvall kallar boken för misogyn och kall och föredrar Fredrica Bremer. Själv tycker jag nog den är rätt skoj.

Andreas Malm om Tyst vår av Rachel Carson
Carsons bok är en sån som man väl oftare hört talas om än läst. Malm ger en översikt över dess inflytande och den backlashsom senare drabbat Carsons idéer.

Tom Malmqvist om På väg av Jack Kerouac
Kerouac kan kanske tyckas lite udda i sammanhanget. Men på sitt sätt har den väl påverkat världen. Som att få en massa människor att skriva dåliga romaner (ingen nämnd, ingen lundell). Jag har för mej att jag tyckte bättre om hans The Subterraneans. Men det är länge sen jag läste de där (På väg borde också komma med en "för åldrarna 14-17"-lapp på sej.)

Alexandra Coelho Ahndoril om Drömtydning av Sigmund Freud
Jag hara bara läst en Freud från pärm till pärm. Och den var tunn. Leonardo da Vinci. ett brndomsminne. Det är å andra sidan en riktigt rolig bok. Att en viktig del av Freuds läsning av en da Vinci-dröm bygger på en felöversättning (en detalj som spelar en stor roll i P.C. Jersilds roman Geniernas återkomst) gör heller inte särskilt mycket. Freuds drömtydningar är där friare än i Drömtydning.

Zac O'Yeah om Jordens fördömda av Frantz Fanon
Frantz Fanons Jordens fördömda är nödvändig läsning. En av de starkaste texter som skrivits.

Maria Sveland om Kinsey-rapporterna
Kommentarerna har blivit färre efter varje artikel på nätet men här blir de genast fler igen. Vilket väl kanske antyder att det ämne som Kinsey studerade fortfarande intresserar många.

Aase Berg om Globaliseringsfällan av Hans Peter Martin och Harald Schulmann
Det är inte så många år sen Globaliseringsfällan var på allas läppar. Men det är sällan man hör om den idag. Glömmer vi nyare böcker fortare?

Naturligtvis finns det andra böcker som hade kunnat varit med. Som Kapitalet, Hobbes Leviathan, Eldridge Cleaver, han Singer med djurrätten (eller då Leninismens problem), eller Kennelklubbens nya regler men listan verkar som sagt inte göra anspråk på att vara heltäckande.

2 kommentarer:

  1. jag läste "en dag i ivan.." häromveckan och bloggade om den. Blev inte alls imponerad, men kanske var det något jag missade. Eller så var den helt enkelt inte rolig att läsa. Kul att du skriver om dn:s serie, har läst vissa av artiklarna och håller med dig om att de skiljer sig väldigt åt i kvalitet och vad de fokuserar på. Vissa av texterna var sjukt jobbiga att läsa, lite klarhet skulle nog inte skada där.

    SvaraRadera
  2. Det är så pass länge sen jag lästa En dag i Ivan D.s liv. Jag minns egentligen bara början och slutet.

    Till en viss del har jag nog mer sett det som att novellen är känd mer för att det är en av de första gulagskildringarna än för att den skulle vara så där väldigt bra i sej.
    Men Greiders artikel gjorde mej lite sugen på att läsa om den.

    SvaraRadera