torsdag 3 september 2009

Batman och Robin av Grant Morrison och Frank Quitely


Batman and Robin är det senaste samarbetet mellan serietidningsförfattaren Grant Morrison och serietecknaren Frank Quitely. Tillsammans har de tidigare gjort några av de mest intressanta amerikanska mainstreamserierna som We3, Flex Mentallo och All Star Superman.

Batman and Robin är en fortsättning på Morrisons rätt trista period som författare på den månatliga Batman-tidningen. Men det är en ny titel med nya personer bakom maskerna.

Bruce Wayne tros vara död (Morrison hade ihjäl honom på två olika sätt i två olika tidningar som han skrev) och den före detta Robin har tagit över som Läderlappen. Medan Bruce Waynes tioårige son nu är Robin.

I intervjuer innan tidningen kom ut så beskrev Morrison serien som psykedelika noir och som om den gamla campiga Läderlappen-tvserien från 60-talet skulle gjorts av David Lynch. Det finns vissa visuella anspelningar på den gamla TV-serien. Ljudeffekter bildade av blodstänk. Läderlappen och Robin som tillsammans slår till en skurk. Fullt så underlig är nu inte serien. Visserligen är skurken en tjock man i grismask som kallar sej för Professor Pyg och leder en Le Cirque d'etrange. Med en av hans hantlangare baserad på Herr Padda från Det susar i säven. Men underliga skurkar är egentligen rätt vanliga i Läderlappen-serier. Och Professor Pyg, som pratar i nonsenstal och dansar en liten dans innan han torterar sina offer, är en variant på Jokern.


Men även om serien inte riktigt motsvarar Morrisons beskrivning av den (det är sällan hans serier gör) så är det en underhållande serie. Slagsmålsscenerna ritade av Quitely är en fröjd för ögat. Och det finns massvis med detaljer i teckningarna som man inte märker direkt. Också karaktärerna i serien får han fram bra. Som den tioårige Robins arroganta hållning. Denne nye Robin, introducerad i Morrisons tidigare Läderlappenserier, är seriens stjärna. Trots att han är två äpplen hög anser han att han borde vara Läderlappen och säjer saker som "I was bred for the job, and trained in the arts of war by the masters of my mother's leauge of assassins."

Serien är något av en bagatell. Men så heter den ju också Batman and Robin. Den känns mer flyfotad än Morrisons tidigare Läderlappen-serier. Mer som om han genom att byta personer bakom maskerna blivit fri att göra sin egen serie av den. Och får med en del av sina vanliga teman. Dels fortsätter han till en del identitets och dubbelgångartemat från sin tidgare Batman (som en blogg visade så kan man ta en sida från början av Morrisons sista Batman-serie och stoppa in mellan två av de sista sidorna i det tredje numret). Men också "personligheter är ett virus"-idén från The Filth meddelst Professorns Pyginfluensa.

Frank Quitely tar (förståeligt nog) rätt lång tid på sej att teckna. För att ändå få tidningen på ett månatligt schema så har han tecknat de tre första numren (som är de om vilka jag skrivit ovan) och ska teckna nummer 10-12. Nästa historia kommer att tecknas av Phillip Tan, en serietecknare som jag inte är bekant med. Albumet lär samla Quitelys nummer med Tans.

2 kommentarer:

  1. Jo, av det jag läst av den nya serien känns den lite mer omedelbart tillgänglig än Morrisons tidigare Batman-historier. Även om jag tyckte den där historien om The Club of Heroes (andra nationers varianter på Batman-figuren) inlåsta i ett öde slott var rätt underhållande. Jag tycker nog Morrison lyckas rätt bra med att sammanfläta camp med genuint obehagliga inslag.

    SvaraRadera
  2. Club of Heroes är höjdpunkten på hans Batman. Men så var den också ritad av J. H. Williams III. Och kanske viktigare så kände Morrison till att Williams skulle teckna den så den är också skriven för hans speciella talanger.

    Med Professor Pyg lyckas han rätt väl ligga i snedstreckat mellan camp/obehag. Medan hans tidigare Jokerversioner något misslyckats.

    SvaraRadera