tisdag 22 september 2009

Världens hundra bästa böcker

Eftersom det ibland har antytts att jag skulle ha hittat på att den där Lu Hsün skulle vara en betydande författare så kan jag åtminsone peka på att Den sanna historien om Ah Q och andra berättelser kom med i en lista på Världens hundra bästa böcker som hundra författare från 54 länder sammanställde som någon norsk version av ett reklamjippo år 2002.

Sen har jag markerat vilka av de här böckerna jag har lästeftersom jag uppebarligen inte hade något bättre för mej.

Samma regler som vanligt
Märk med fetstil de du har läst
Om du inte läst just den boken men annat av författaren så märker du författarens namn med fetstil
* framför boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ om du äger boken
Kursivera de du vill läsa
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera med rött
X framför de du läst men önskar att du inte hade
F framför de där du sett filmen/tv-serien
P framför de du påbörjat men inte avslutat
Hitta på fler kategorier om du vill

+ Allt går sönder – Chinua Achebe
P. Eventyr og historier – Hans Christian Andersen
Stolthet och fördom – Jane Austen
+Pappa Goriot – Honoré de Balzac
+Molloy-trilogin (Molloy och Malone dör och Den onämnbare) – Samuel Beckett
Jag är inte säker på om de räknar den här som en eller tre.
+Decamerone – Giovanni Boccaccio
Fast bara Forums förkortade.
+Fiktioner (Biblioteket i Babel) – Jorge Luis Borges
Svindlande höjder – Emily Brontë
Främlingen – Albert Camus
Dikter – Paul Celan
Resa till nattens ände – Louis-Ferdinand Céline
+Canterbury sägner – Geoffrey Chaucer

Nostromo – Joseph Conrad
+Den gudomliga komedin – Dante Alighieri
Lysande utsikter – Charles Dickens
+Jakob fatalisten och hans husbonde – Denis Diderot
+Berlin Alexanderplatz – Alfred Döblin
+Bröderna Karamasov
+Idioten

+Brott och straff
Onda andar – Fjodor Dostojevskij
Middlemarch – George Eliot
Osynlig man – Ralph Ellison
Medea – Euripides
Stormen och vreden – William Faulkner
+Madame Bovary – Gustave Flaubert
+Zigenarballader – Federico García Lorca
Hundra år av ensamhet
Kärlek i kolerans tid – Gabriel García Márquez
+Gilgamesh
+Faust I & II – Johann Wolfgang von Goethe
Döda själar – Nikolaj Gogol
+Blecktrumman – Günter Grass

*Livet är farligt, senhor: banditen Riobaldos äventyr – João Guimarães Rosa
Svält – Knut Hamsun
Den gamle och havet – Ernest Hemingway

P. Iliaden
P. Odyssén – Homeros
Ett dockhem – Henrik Ibsen
+Jobs bok
+Odysseus – James Joyce
+Förvandlingen/Den sanningssökande hunden
+Processen
+Slottet – Franz Kafka

*Sakuntala – Kalidasa
Snöns rike – Yasunari Kawabata
Spela för mig, Zorba – Nikos Kazantzakis
Söner och älskare – D.H. Lawrence
Fria män – Halldór K. Laxness
Att ljuvt få förlisa – Giacomo Leopardi
+Den femte sanningen – Doris Lessing
Pippi Långstrump – Astrid Lindgren
+Den sanna historien om Ah Q och andra berättelser – Lu Xun

P. Mahabharata
+Drömmarnas gata – Naguib Mahfouz
P. Huset Buddenbrook
Bergtagen – Thomas Mann
+Moby Dick – Herman Melville
+Essäer – Michel de Montaigne

Band ett har jag läst. Bara delar ur de övriga.
Historien – Elsa Morante
Älskade – Toni Morrison
Berättelsen om Genji – Shikibu Murasaki
Mannen utan egenskaper – Robert Musil
+Lolita – Vladimir Nabokov
+Njals saga
+1984 – George Orwell
Metamorfoser – Ovidius

P. Orons bok – Fernando Pessoa
P. Skräckboken vol. 1-5 – Edgar Allan Poe
Har läst de mest kända novellerna.
+På spaning efter den tid som flytt – Marcel Proust
+Den store Gargantuas förskräckliga leverne – Rabelais

Pedro Páramo – Juan Rulfo
P.Mathnawi – Jalal ad-din Rumi
Det är väl de Hermelin översatt?
+Midnattsbarnen – Salman Rushdie
+Don Quijote – Miguel de Cervantes Saavedra

Den oavkortade versionen.
Lustgården – Sheikh Musharrif ud-din Sadi
Utvandringens tid – Tayeb Salih
Blindheten – José Saramago

Othello
Kung Lear
Vet inte om jag läst eller bara sett.
+Hamlet - William Shakespeare
Kung Oidipus – Sofokles
+Rött och svart – Stendhal
+Välborne herr Tristram Shandy – Laurence Sterne
+Zenos bekännelser – Italo Svevo
+Gullivers resor – Jonathan Swift

Anna Karenina
+Krig och fred
Ivan Iljitjs död – Lev Tolstoj
Noveller – Anton Tjechov

P. Tusen och en natt
Huckleberry Finns äventyr – Mark Twain
Ramayana – Valmiki
P. Aeneiden – Vergilius
P. Leaves of Grass – Walt Whitman
+ Mot fyren
P. Mrs Dalloway- Virginia Woolf
Hadrianus minnen – Marguerite Yourcenar

9 kommentarer:

  1. Ja, det var ju meningen att jag skulle skriva här och säga att jag har prickat av på listan hos mig, men du hittade ju dit innan jag hann göra det. Om någon annan vill följa spåren så är i alla fall min lista här:

    http://ombockersomjaghunnitlasa.blogspot.com/2009/09/100-satt-att-fresta-mig.html

    Nästa listor jag fyller i måste definitivt ha med någon bokstav för om man rekommenderar dem eller avråder från dem (det där X:et är ju lite mer personligt, och behöver ju inte direkt betyda att man avråder andra från att läsa boken).

    För övrigt är det roligt att det finns en barnbok med (Pippi), men lite tråkigt att det just är Pippi, för det är faktiskt inte Astrids bästa bok. Om man bara skulle välja en Lindgren (och det tycker jag egentligen inte att man ska), så skulle jag lyfta fram Bröderna Lejonhjärta eller Ronja Rövardotter. Båda helgjutna böcker om stora mänskliga känslor. Och därmed är inte sagt att jag inte läser Pippi med stor njutning ännu idag (för det gör jag. Oftare än vad jag vill, till och med.)

    Och hörrudu. Inte för att man måste läsa böcker så där i allmänhet, men varför inte läsa P&P? På engelska förstås (det finns bara urkassa svenska översättningar av Austen. Tyvärr.)

    SvaraRadera
  2. Man fick ju lägga till markeringar.

    Austen har aldrig kännts särskilt lockande. Girlie stuff.
    Ur ren allmänbildningssynpunkt borde man kanske läsa den. Fast vad man ska med sin allmänbildning till kan ju diskuteras.

    SvaraRadera
  3. Austen är faktiskt inte så girlie, men har kidnappats av girle-maffian. (Inte för jag vet om sokratisk logik biter på dig, men man skulle kunna säga så här att Vixxtoria är inte särskilt överförtjust i girlieböcker. Vixxtoria gillar Jane Austen. Alltså skriver Austen inte girle.)

    Det finns ganska mycket mer än romantik (och i strikt bemärkelse är det faktiskt mer empir än romantik i böckerna), och inte så lite socialhistoria (whatever should you do if you don't marry? och det gäller båda könen. ). Och framför allt är de helt fantastiskt roliga. Varför missa a good laugh, liksom?

    För övrig anser jag att folk borde vara betydligt mer allmänbildade än vad de är, vilket antagligen är ett tecken på att allmänbildning av idag är något helt annat än det jag besitter.

    SvaraRadera
  4. Det där sista stycket var riktigt Austenskt, faktiskt.

    Om jag får säga det själv.

    SvaraRadera
  5. Jag har givetvis sett citat och läst utdrag ur Stolthet och fördom och det säjs alltid att de är så roliga.

    Det är som att sitta bredvid någon som ser på Vänner och skrattar hysteriskt.

    (Romantik är inte girlie. Empir och socialhistoria är girlie.)

    SvaraRadera
  6. Vilket genusperspektiv du har ;-)

    Okej. Jag är vansinnigt förtjust i Vänner också. Särskilt Chandlers humor.

    Men lösryckta citat gör knappast Austen rättvisa. De är inte skrivna som one-liners (vilket exempelvis många Wilde-citat är, misstänker jag).

    SvaraRadera
  7. Nej, utdrag är ju svårt att bedömma böcker utifrån. Och det är väl mer tonfallet som är det putslustiga med boken.

    Nu måste jag väl nästan läsa den så jag kan ogilla den med hederligt samvete.

    SvaraRadera
  8. Putslustig. Mycket är putslustigt här i världen, men sannerligen inte Austen.

    Man har faktiskt inte rätt att tycka illa om böcker som man inte har läst. Man får gärna inte vilja läsa dem, för att man _tror_ att man kommer ogilla dem, men att direkt tycka och tala illa om en bok som man inte ens försökt sig på – nej, där går till och med min gräns.

    Jag accepterar helt att du inte gillar Pennac, till exempel. Tänk på det.

    SvaraRadera