Thomas Bernhard - Orsaken
Första boken i Bernhards fem böcker långa självbiografiska svit. Som är, objektivt sett, det bästa Bernhard skrivit.
Hermann Broch - Sömngångaren
En trilogi som är betydligt lättsammare än den Vergilii Död som man annars brukar förknippa Broch med.
Sigmund Freud - Leonardo da Vinci ett barndomsminne
Freud drar de mest långsökta slutsatser om da Vincis inre med minsta möjliga belägg. Vilket man som läsare är tacksam över.
Erich Fried - Dikter utan fosterland
Frieds poesi är ofta bitsk och aforismliknande som den korta dikten "Svar". (Som inte är tagen från den här volymen som är sammanställd och översatt av Lars Bjurman).
Peter Handke - Frånvaron. en saga
Om Frånvaron har jag skrivit tidigare: "I hans Frånvaron. en saga möts fyra personer i en järnvagnskupé. Genast börjar de berätta långa berättelser för varandra. "Det är kvinnan, som självklart riktar sig till de tre andra och säger:" (tre sidor följer). De fortsätter att följas åt. En dag är en av de försvunnen.
Jag älskar Frånvaron. Du kommer säkert att hata den. Läs den."
Peter Handke - Tankar om Jukeboxen
En av två korta böcker som tillhör Handkes mest populära. Om jukeboxar.
Karl Kraus - I denna stora tid
Texter ur Kraus enmannatidning Facklan. "De flesta författare har ingen annan kvalité än läsaren: smak. Men denne visar bättre smak, eftersom han inte skriver, och den allra bästa om han inte läser."(övers. L. Bjurman, som också står för urvalet)
Gustav Meyrink - GolemDet judiska skräckfilmsmonsterhoppet har kanske mindre plats i boken än dess fans skulle önska. Golemsägnen står i bakgrunden för Pragskildringen.
Robert Musil - Mannen utan egenskaper
Mer varierad och läsvänlig än de flesta böcker av det slag som folk läser för att skryta om att de läst dem (med en engelsk term fuck-off-novels).
Christine Nöstlinger - Vi struntar i gurkkungen : roman för barn : Wolfgang Hogelmann berättar sanningen utan att avstå från dispositionen
En tidig bok av barnboksförfattaren Nöstlinger.
du väntar väl på att någon ska föreslå Jelinek, OK! Jo, jag tycker nog att hon är läsvärd, hur mycket hon än skakats ur Bernhards kappa. E
SvaraRaderatja, alltså den kappan är inte så dum att skakas ur
SvaraRaderaJa var är Jelinek, och var är Ingeborg Bachmann?
SvaraRaderaJag har inte läst Jelinek (men jag har inte fått intrycket att hon skulle vara en bernhardepigon) och bara ett par dikter av Bachmann.
SvaraRaderaOm du skriver om Handke ett par gånger i månaden kommer jag till slut att känna mig tvungen att läsa honom. :-)
SvaraRaderaSnöflingor: Då får jag väl sluta med det så dina att-läsa-listor inte blir alltför långa.
SvaraRaderavad jag eg avser med kappan är att Bernhard skapade ett flöde att föra fram vreden på och där finns likheter. Skriv på om Handke så att många lägger honom till sina listor.
SvaraRadera