buttertaro rdetbuttertarorde
butter tar ordet but
tertarordet butter tar ordet
tarordet butter tar ordet buttertarord etbuttertarordet butter tar ordet butter (Bilden är gjord av Franciszka Themerson)
måndag 13 december 2010
Men stjärnorna på himmelen de blänka
"För rederliga män" med Folk och Rackare På julskivan Stjärnhästen. Som är Folk och Rackares sämsta skiva. Men det här spåret är uthärdligt. Till skillnad från den mesta folkmusik Folk och Rackare spelat in så har en del av sångerna på den skivan överlevt. Eller ibland, som här, vissa rader.
Huruvida detta är deras "sämsta" skiva, eller om den ens är dålig, kan man diskutera. Själv skulle jag nog hålla "Rackbag" som den svagaste, med sitt försök till "modern" ljudbild (märkligt ord för övrigt). Hursomhelst, som julskiva betraktad är denna utmärkt och är dessutom den enda julskiva som brukar spelas hos oss i slutet av december. Fast det brukar inte vara jag som sätter på den.
(Jag försöker ibland med Jack Brothers "God jul för i helvete" men det brukar inte falla i god jord.)
Nu gjorde ju inte Folk och Rackare så många skivor. Så den sämsta behöver inte vara dålig. Men jag orkar sällan lyssna genom hela Stjärnhästen. I och för sej inte "Rackbag" heller. Som förvisso låter mer daterad än Stjärnhästen. Men där det finns ett par spår som är bra. Som "Flickan går på golvet". Och "Näktergalen" eller vad den heter.
"Inga Litimor" är nog min favorit på Rackbag, Richard Thompsons gitarr lyfter låten lite extra. Det kompenserar för en och annan synt.
Jag har väl också sett Stjärnhästen som rätt svag, men min sambo har fastnat för den och spelat den flitigt de senaste jularna och den har definitivt vuxit i mina öron i och med det.
Inga Litimor tillhör mina favoriter. Och där tycker jag det "moderna" soundet funkar hyfsat.
Julskivor kan tjäna på att man faktiskt har de som julskivor. Jag skulle nog inte vara lika förtjust i Simon & Garfunkels "Silent Night/Twelve O'Clock News" om vi inte hade brukat spela den på julafton. Och "För rederliga män" och några till låter faktiskt rätt bra.
Huruvida detta är deras "sämsta" skiva, eller om den ens är dålig, kan man diskutera. Själv skulle jag nog hålla "Rackbag" som den svagaste, med sitt försök till "modern" ljudbild (märkligt ord för övrigt). Hursomhelst, som julskiva betraktad är denna utmärkt och är dessutom den enda julskiva som brukar spelas hos oss i slutet av december. Fast det brukar inte vara jag som sätter på den.
SvaraRadera(Jag försöker ibland med Jack Brothers "God jul för i helvete" men det brukar inte falla i god jord.)
spiring har en poäng, rackbag låter hemsk
SvaraRaderasynthar o trams, men där finns ju flickan går på golvet
Nu gjorde ju inte Folk och Rackare så många skivor. Så den sämsta behöver inte vara dålig.
SvaraRaderaMen jag orkar sällan lyssna genom hela Stjärnhästen.
I och för sej inte "Rackbag" heller. Som förvisso låter mer daterad än Stjärnhästen. Men där det finns ett par spår som är bra.
Som "Flickan går på golvet". Och "Näktergalen" eller vad den heter.
"Inga Litimor" är nog min favorit på Rackbag, Richard Thompsons gitarr lyfter låten lite extra. Det kompenserar för en och annan synt.
SvaraRaderaJag har väl också sett Stjärnhästen som rätt svag, men min sambo har fastnat för den och spelat den flitigt de senaste jularna och den har definitivt vuxit i mina öron i och med det.
Inga Litimor tillhör mina favoriter. Och där tycker jag det "moderna" soundet funkar hyfsat.
SvaraRaderaJulskivor kan tjäna på att man faktiskt har de som julskivor. Jag skulle nog inte vara lika förtjust i Simon & Garfunkels "Silent Night/Twelve O'Clock News" om vi inte hade brukat spela den på julafton.
Och "För rederliga män" och några till låter faktiskt rätt bra.