Jag håller på och läser om Fyr. Magnus Dahlströms debutroman. Det är en 40 sidor kvar.
Jag har knappt läst i den sen jag köpte den. Vilket väl var ungefär när pocketutgåvan kom 1990.
Den främsta anledningen till att jag inte återvänt till romanen är att jag när jag tar fram volymen alltid dras till den andra Dahlström-boken i utgåvan.
Månpocket gav ut den som en dubbelvolym tillsammans med novellsamlingen Papperskorg. Som kom ut första gången 1986 - året innan Fyr.
Novellerna i den är omläsvänliga. En slags blandning av skräcknovellen med det postmodärna 80-talets prosa. Titelnovellen, där en man upptäcker att någon har börjat ändra i hans avhandlingstext, är min favorit. Många brukar hÅLLA den inledande "Hangar" högst. Och den är också bra.
Pocketen har ett väldigt fult omslag. Månpocket hade ofta det på den tiden. Men bland dessa fula månpocketar finns några av mina favoriter i boksamlingen. Och man tittar inte på omslaget när man läser en bok.
buttertaro rdetbuttertarorde butter tar ordet but tertarordet butter tar ordet tarordet butter tar ordet buttertarord etbuttertarordet butter tar ordet butter (Bilden är gjord av Franciszka Themerson)
Mm, jag har Papperskorg i original, och så Fyr+Papperskorg (styggt omslag, ja ...). Visst, det är en bok som håller för omläsning, men det är inte roligt att ta fram den, för att den är så ful. En nyutgåva vore inte helt fel, bl a med tanke på att biblioteken är ganska snabba med att göra sig av med sina gamla böcker - Nedkomst har jag inte sett röken av här i Jönköping, till exempel.
SvaraRaderaJag hittade den månpocketen i ett återvinningsrum i Uppsala 1996. Nu är det möjligt att jag inte har den kvar längre (pga av omslaget i så fall, sannolikt), måste kolla. Jag har faktiskt läst om Fyr fler gånger än novellerna, men nu är det de texterna jag blir sugen på att läsa igen. Bäst av Dahlström tycker jag dock Hem är.
SvaraRaderaHåller med om hem, en helt fantastisk bok som jag liksom aldrig läst klart, den bara kommer tillbaka
SvaraRaderaBernur: Omslaget är visserligen ovanligt menlöst. Men boken går bra att läsa ändå.
SvaraRaderaNyutgåvor av Dahlströms tidiga böcker vore naturligtvis bra. Fast jag skulle hellre se en volym med hans samlade pjäser.
Anders o. Konungen: Jag tycker också bra om "Hem". Som känns lite underskattad. Den har inte nämnts lika mycket som de tidigare i recensioner av, och artiklar inför, den nya romanen.