Magnus Dahlström - the return

I dagarna så kommer Magnus Dahlström ut med romanen Spådom. Det är hans första bok sen Hem. Som kom 1996.

Med anledning av Spådom finns det intervjuer med Dahlström i DN, Sydsvenskan och Svenska Dagbladet.

Ungefär samma saker gås igenom i de tre artiklarna. "Järnbörd", skräckel, Stig Larsson II.

"Järnbörd" var en pjäs som diskuterades i TV-soffor när den kom för att den vart så obehaglig. Egentligen tycker jag bättre om hans debutpjäs "Skärbrännaren" - anledningen till att Dahlström säjs ha kallats för arbetarförfattare tidigt i sin karriär i artiklarna. Enaktaren vann en pristävling om bästa svenska pjäs med motiv från arbetslivet. Det var Fria Proteatern som utlyste tävlingen. Liksom, verkar det, den kommande romanen så handlar pjäsen om maktkamp.

Dahlström har inte varit helt tyst sen Hem utan har skrivit just pjäser. Den senaste, "Turister", kom 2007.

Jag har inte sett alla av de senare pjäserna. Men jag har läst allt som finns i bokform av Dahlström. Och det är väl bara en handfull författare som jag (sanningsenligt) kan säja det om.
Från novellsamlingen Papperskorg (den felande länken mellan Stephen King och Stig Larsson) till den deckarliknande Hem.

Hem fick blandad kritik. Men jag tycker den föregående Nedkomst är svagare. Delar av den är som om den försöker leva upp till termen skräckel - myntad av Kay Glans (Johan Glans farbror) i en artikel i BLM där Glans kritiserade samtidslitteraturens omoral. Med Dahlström som ett av exemplen.
Eller så kändes den bara lite för mycket 80-tal.
Men för att vara den av hans böcker som jag tycker sämst om så är den ändå rätt bra med ett par starka avsnitt.

Så jag ser fram emot att läsa den nya dahlströmmen.