DN meddelar att Gertrud Gidlund har dött. Tillsamman med sin man Krister Gidlund (som dog förra året) rev hon förlaget Gidlunds. Gidlunds bildades 1968 och gav ut en stor mängd intressanta böcker. En av deras storsäljare var Låt tistlarna brinna av Yasar Kemal. De var ett vänsterförlag. Vilket bland annat märktes med deras serie Kinesiskt bibliotek med kinesiska romaner och noveller.
Tidigare i 365 böcker så har jag skrivit om Konst & Politik av William Morris som Gidlunds gav ut. De gav också ut Morris utopi Nytt från en ny värld.
En annan utopist var malmöiten Nils Herman Qviding. Som under pseudonymen Nils Nilsson, Arbetskarl under den senare delen av 1800-talet gav ut Slutliqvid med Sveriges lag. Där han beskriver hur samhället bör uppdelas i små självstyrande kommuner - alla likadana.
För den nutide läsaren finns det självklara invändningar mot Qvidings samhällsutopi. Jag kommer inte ihåg om det finns val och sånt i hans kommuner. Men även om det skulle finnas såna så är samhällsramarna så hårt fastslagna att vem man skulle rösta på knappast skulle göra någon skillnad (samma sak skulle i och för sej kunna hävdas även om det samhälle vi nu lever i). Men det finns en viss kraft i boken - framförallt i de avsnitt som fördömmer Qvidings egen tids uppdelning i under- och överklass. Bland hans fans fanns Axel Danielsson och August Strindberg. Strindberg tog framförallt till sej termen underklass.
Gidlunds nyutgåva av Sluliqvid är gjort som ett halvt faksimil. Med den gamla typografin bevarad. Men med ett nytt efterord.
De återutgav flera böcker. Av bland andra Strindberg. Hans Ockulta dagboken, en gargantuansk volym, ska ha varit en oväntad försäljningsframgång.
Men också en faksimilutgåva av Karl XII:es Bibel.
Vänsterprofilen mattades väl något med tiden. Men förlaget fortsatte ge ut många bra böcker, gamla som nya. Den svenska bokutgivningen hade varit fattigare utan makarna Gidlund och deras förlag.
Apropå Günter Gras: Krabbans gång fanns på biblioteket men däremot inte Katt och råtta.......
SvaraRaderaTack för tips!
Faksimilbibeln har jag. Den är... tung.
SvaraRaderaNågot större problem att läsa frakturstil är det inte men ett visst tuggmotstånd har det typsnittet och det är kanske en anledning till att boken inte kommer fram så ofta. Förutom tyngden, då. För ett antal år sedan såg jag en utgåva av denna den förrförra kyrkobibeln (alltså från innan 1917) med "normalt" typsnitt men där var också stavningen moderniserad, vilket jag tyckte var lite tråkigt. Fanns det en ren transkription av en 1700- eller 1800-talsbibel på marknaden, dvs med stavningen bibehållen, skulle åtminstone jag vara intresserad. Men det kanske det gör?
Det var ett spännande förlag. Qviding läste jag i ungdomen med stort intresse. Så gjorde också Strindberg en gång i tiden.
SvaraRaderaLåt tistlarna brinna; Lena och jag har varit med om att en elev övergav sin rasism p g a den romanen. E
Förlaget gav också ut en hel del verk av Engels och Marx, gärna sådana som inte var så allmänt spridda. E
SvaraRaderaSpiring: Jag har sett Gidlunds Karl XII-bibel på antikvariat men inte inhandlat den. Mest för att den var rätt dyr, men också för att den verkade otymplig.
SvaraRaderaNatur och kulturs klassikerserie (små röda böcker) gav ut två volymer med böcker ur Karl den tolftes bibel. Jag har den ena. Med bland annat Jobs bok. Med moderniserad stavning men med orörda språkformer.
Den moderniserade stavningen kan jag leva med.
Internet är, ibland, fantastiskt.
SvaraRaderaKarl XII:s bibel online:
http://bibeltemplet.net/bibelnonline/slaupp.cgi?BKV||||KarlXII|
Karl XII:s bibel från 1828 i faksimil:
http://www.archive.org/details/Bibelen_eller_den_Heliga_Skrift
Bättre länk till onlinebibeln:
SvaraRaderahttp://bibeltemplet.net/bibelnonline/KarlXII/
Ja, copyrighten torde väl ha gått ut (fast då den enligt svensk lag gäller 50 år efter upphovsmannens död så är blir det en fråga om och i så fall när Gud har dött).
SvaraRadera