Jorge Luis Borges - Tigrarnas guld

Det finns inte många dikter om Karl XII bland de diktsamlingar jag äger. "Till Karl XII" i dikturvalet Tigrarnas guld av Jorge Luis Borges har, som de flesta av Borges dikter, en lätt sorgsen ton. Samtidigt som den på nåt sätt är kall - "Du brinner iskall, ensam som öknen./Ingen nådde din själ och du är död."

Karl XII dyker upp på åtminstone ett ställe till i boken. Det är rätt mycket Norden hos Borges. En dikt från den nyaste av samlingarna i urvalet, som också gett den dess namn, handlar om Island och fornnordiskt språk. Hur hans far gav honom en översättning av Völsungasagan när han var liten och hur han nu försöker läsa i original.

"det barn jag var och som inte har dött" heter det. Och bilden med olika Borges återkommer flera gånger. Bland annat i en av prosadikterna.
Dessa prosadikter påminner mer om Borges noveller. "Ett problem" kan ses som en pendang till en av de mesta kända av ficciones - "Pierre Menard, författare till Don Quijote".

Borges poesi är en viktig del av hans verk. Tigrarnas gul, i den av Artur Lundkvist redigerade serien Tuppen på berget, är ett bra ställe att börja. Det är ett fylligt urval från tre diktsamlingar och en best of-samling med Borges. Kom 1975, medan dikterna är från åren 1923-1972.

"Oändlig ära gav gudarna åt andra,
inskrifter och medaljer, monument och pålitliga historiker:
om dig, obekante vän, vet vi blott
att du en afton hörde näktergalen."
(ur "Till en mindre poet i antologin", övers. Marina Torres och A. Lundkvist)