tisdag 19 juli 2011

Edward Bellamy - En återblick


>>Nåväl>>, sade han, >>då skall jag ställa telefonen till klockan åtta. >>
>>Vad menar ni? >> frågade jag.
Han talade då om att genom ett slags urverk kunde man inrätta det så, att man väcktes av musiken, vad tid man önskade.




Edward Bellamys roman En återblick (Looking Backward 2000-1887) från 1888 har undertiteln "Sociala iakttagelser efter ett uppvaknande år 2000". Den handlar om en man från Bellamys tid som vaknar upp i ett framtida utopiskt samhälle (hade han bara haft en av deras musikväckningsapparater så hade han inte behövt försova sej en hundratretton år). Liksom Jack Londons senare Järnhälen så utgör sej texten för att vara ett dokument från framtiden. I det här fallet hjältens berättelse om världen av år 2000. Som då riktar sej till läsare från samma värld. Som måste bli rätt uttråkade av den utförliga beskrivningen av deras eget samhälle.

I förordet till En återblick så skrev Bellamy att romanformen mest var ett socker i botten. Det viktiga var hans samhällsidéer.

Boken blev en enorm framgång. Den sålde i hundratusentals exemplar, översattes till flera språk och det bildades Looking Backward-klubbar och en Nationaliströrelse inspirerade av samhället i boken.

Men den som läser boken idag skulle nog ha önskat lite bättre socker.
Berättaren spenderar dagarna på att lyssna till långrandiga beskrivningar av detta perfekta tråkiga samhälle som helt verkar bestå av amerikanska medelklassmänniskor från 1880.-talet, som lyssnar på dålig musik och läser Dickens. Ibland använder han nya uppfinningar. Som klockradion.

Det finns en kärlekshistoria i boken. Den är den svagaste delen av berättelsen. Bellamy kritiserade William Morris' för att han i Nytt från en ny värld, en roman som skrevs som ett svar till boken, hade med ett svartsjukemord då det i Bellamys värld inte fanns någon svartsjuka eftersom alla var fria och jämlika och ingen ägde någon annan. Trots detta framstår könsrollerna i En återblick såsom direkt hämtade ur en amerikansk 1880-talsroman av det sämre slaget.

Nu hade Bellamy idéer om könsfrågorna som han av försiktiga skäl inte tog med i romanen. Han var bland annat motståndare till föräldraskapet. En del av de idéerna kom med i en inte lika framgångsrik uppföljare.

Redan 1889 kom den första svenska översättningen av Looking Backward (den översättning jag läst är från 1901 omtryckt i Björck och Börjessons bokserie "Berömda böcker"). Den lästes flitigt av svenska socialdemokrater, både En återblick och uppföljaren gick som följetong i Axel Danielssons Arbetet. Danielsson skrev också en egen utopi influerad av Belamy. Ernst Wigforss nämner En återblick och dess inverkan på honom i sina memoarer.

Och om denna framtidsstat från förr med dess av militären inspirerade arbetskårer och radiofrälsta befolkning kan framstå som lätt förfärlig för den som läser boken idag så får man inte glömma att dess vision om ett samhälle utan fattigdom,svält och krig också måste ha varit väldigt lockande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar