måndag 18 juli 2011

Järnhälen - en dystopi som är en utopi

1 Wall Street - namnet är efter en gata i den tidens New York där fondbörsen låg och där samhällets förnuftsvidriga organisation möjliggjorde bedrägliga manipulationer med alla landets industrier.


Man kan rätt ofta läsa att det att det skrivs så många dystopier och katastrofskildringar säjer något om vår tid.
Men att dystopin är vanligare än utopin beror nog mer på att det är svårt att skriva något spännande om ett (påstått) perfekt samhälle. Den stora klassikern i utopigenren - Edward Bellamys En återblick är också bedövande tråkig.

Det har funnits flera sätt att försöka komma förbi utopins händelsebrister. Ibland låter författare det perfekta samhället finnas på jorden och handlingen utspela sej på andra mindre harmoniska men mer spännande platser. Så som i Star Trek eller en stor del sovjetisk science fiction.

En tidig kreativ lösning för hur man ska skildra ett gott framtida samhälle utan att tråka ut läsaren bjöd Jack London på i Järnhälen från 1907. Romanen presenteras som ett gammalt dokument - Everhardmanuskriptet. I texten beskrivs hur ett fascistiskt samhälle växer fram under 1910-talet. Men i noterna kommenteras berättelsen av en framtida författare. Som lever i en tid när socialismen segrat flera århundraden senare (Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse har en liknande konstruktion).

Järnhälen är en dystopi men dess fotnoter och inledningen beskriver en utopi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar