Enligt redaktör Lennart Hagerfors så innehåller det femte numret i 1986 års årgång av Bonniers litterära Magasin mer skönlitteratur än vanligt.
Det inleds med efterlämnade fragment av Gunnar Ekelöf, presenterade av Steve Sem-Sandberg. Stig Larssons novell "Beskrivning av döden" finns här i en lite annan version än den i novellsamlingen Om en död (en bok jag varmt rekommenderar).
Flera debutanter presenteras. De man känner igen (Li Li, Kristian Petri) är inte direkt bättre än de andra.
Numret kretsar annars främst kring Willy Kyrklund. Med en intervju och två artiklar.
Texterna om Kyrklund är visserligen intressanta. Men skulle knappast passa som introduktion till författarskapet. Då de handlar om Homeros och sånt och Kyrklund. Vid 80-talets mitt så hade BLM ibland en tendens att vara en tidskrift för litteraturvetare av litteraturvetare. Intervjun är mer läsvänlig - även om Kyrklund alltid låter lite pompös i såna här samtal (fotot av Michael Normann illustrerar intervjun).
Hagerfors var försteredaktör. Andreredaktör var Ola Larsmo som sen blev huvudredaktör. Larsmo har med en längre recension av en Edvard Hoem-roman jag inte läst. Men den tar också upp Hoems Kärlekens färjeresor (som jag har läst) och texten är rätt intressant. Det är färre men längre recensioner än i BLM av år 1957 (som jag skrev om i förra veckans Veckans tidskrift.
Det märks att det är 80-tal: Horace Engdahls Den romantiska texten får en längre essä, C. G. Bjurström skriver om Jean-Philippe Toussaints Monsieur ("hur kan man vara så blaserad och på samma gång så uppfriskande). Inge Knutsson rekommenderar Hvid feber av Pia Tafdrup.
Också utseendemässigt märks åttiotalet. Omslaget har en bild av en skulptur av Håkan Rehnberg.
Det är lite innan jag själv började att läsa tidningen. Men jag har minnen av tidningen redan från den här tiden (mina föräldrar prenumrerade, det är från början deras exemplar - min mor har strukit under flitigt i artikeln om Engdahl) och den kartongliknande känsla som omslagen hade.
Mycket intressant. Mitt allra nyaste ex av BLM är från 1961.... redan då tycker jag att det märks ganska stor skillnad jämfört med de tidigare utgåvorna från 40-talet. Själv föredrar jag nog lite kortare recensioner och flera- hur är det med böcker på utrikiska? Finns de spalterna kvar "engelskt, tyskt, franskt etc?)Har du även ex av BLM från 70-talet? (Jag funderar på att försöka låna några årgångar från 30-talet under hösten. )
SvaraRaderaJag minns det som att folk ständigt var arga på BLM under de där åren, men när jag själv bläddrar tycker jag att vi fick med rätt mycket av vad som rörde sig i tiden. Men det är jag det. Just detta numret var ett av de som verkligen retade upp folk - men det var Ekelöf-delen som gjorde dem arga.
SvaraRaderaLustigt nog träffade jag förra veckan Edvard Hoem för första gången, och han är mitt uppe i en trebandsbiografi av Bjørnstierne Bjørnson som verkar bli riktigt spännande.
OL
Ingrid:
SvaraRaderaAvdelningen med nyutkommen utländsk litteratur finns kvar. Det är där Jean-Philippe Toussaints "Monsieur" och "Hvid feber" av Pia Tafdrup nämns.
Det är inte så mycket färre recensioner - men det är fler i de från 50-talet som är om flera böcker i en recension. Det är väl fem sidor färre rec. ungefär. 86 års BLM är då ändå tjugo sidor kortare än 57.
Jag har inga ex just från 70-talet. Men jag har bläddrat i såna. Och en del av artiklarna i "Kommentarer" av Lars Gustafsson som jag skrev om häromdagen kommer från den tiden.
Förutom under Gustafssons tid som redaktör för tidningen och den sista versionen på 2000-talet så tror jag att förändringarna gått i rätt lugn takt.
Redan på 50-talet kunde också Göran Printz-Påhlssons vara mer analyserande än presenterande. Men jag tycker man kan märka att 50-talsBLM vände sej till en större publik.
OL: BLM har ofta jämförts med någon slags ideal-BLM från förr. Så folk verkar ofta ha varit arga på den - även om jag har svårt att förstå hur någon skulle bli upprörd av just Ekelöf-fragmenten (när de Samlade skrifterna kom ut så minns jag vagt någon debatt om de efterlämnade diktversionerna).
SvaraRaderaOm man ser till de författare som tas upp i numret så är det många av de viktigare 80-talsnamnen. Som jag minns det var BLM från den här tiden ofta läsvärd - också de lite snårigare texterna här som Ulf Olssons eller den om "Den romantiska texten" innehåller en del intressant.
Jag har bara läst en Hoem-roman. Den tyckte jag mycket bra om. Och jag har länge tänkt läsa mer. Just Bjørnstierne Bjørnson har jag tyvärr inte läst. Vilket man kanske ska göra innan man läser en biografi över honom.
Det som retade upp folk kring Ekelöf var att många nog hade "sin" Ekelöf - och urvalet ur de efterlämnade papperen var "fel" Ekelöf. Jag och Steve Sem-Sandberg tillbringade en mycket intressant eftermiddag i Sigtuna med att gå igenom kvarlåtenskapen tillsammans med Ingrid Ekelöf, sedan gjorde Steve urvalet, om vi nog trodde var mer fascinerande än kontroversiellt. Men så var det alltså inte. Jag tror åttiotalet ar ett mycket ilsket decennium, man anklagades ofta för att "svika" litteraturen, särskilt om man skrev om den.
SvaraRaderaGunnar Ekelöfs dikter varierar en hel del i ton under författarskapet. Men det är mest en styrka. Jag tyckte det var bra stycken - men då jag gillar den mer melankoliske Ekelöf.
SvaraRaderaEfterlämnade arbeten väl i sej vara lite knepiga att publicera - men det problemet tas ju upp i Steve Sem-Sandbergs P. S.