Flann O'Brien

I en kort text av Brian O'Nolan under hans pseudonym Myles na gCopaleen så beskriver han utförligt en snömätare. Som genom ett rör fångar in snö som när den sen smält hamnar i en hink. Enligt vår berättare är en sådan här snömätare väldigt bra att ha på sin tomt om "någon ung man med månansikte som läser Proust råkar driva omkring runt ert hus". För eller senare kommer denna yngling att (på franska) utbrista Var är den snö som föll i fjol?. Då visar ni honom snömätaren och pekar på hinken: där är snön som föll i fjol.

Brian O'Nolan eller Myles na gCopaleen eller Flann O'Brien skulle ha fyllt hundra år idag. Han debuterade som romanförfattare med Sanning är ett udda tal (At-Swim-Two-Birds) 1939. Det är en udda berättelse om en studerande som ligger på sitt rum mestadelen av romanen. Där ligger han och hittar på historier. En av dem handlar om en författare vars karaktärer besöker honom.

Det är en slags modernistisk experimentell roman. Men en mycket rolig sådan. Som kan rekommenderas till den som gillar Dumskallarnas sammansvärjning lika mycket som till den som gillar James Joyce.

En av karaktärerna i en av berättelserna-i-berättelsen i Sanning är ett udda tal är en irländsk sagohjälte och historieberättare. Och romanen innehåller parodier på både vilda västern-historier och socialistisk kampdikt. O'Brien skrev en roman på gaeliska, Klagomunnen som är en parodi på irländska patriotiska romaner där folk är fattiga och äter potatis och går omkring och säjer att såna som vi kommer aldrig mer att finnas. Det är en mycket rolig bok och man behöver inte ha läst de irländska berättelser som den parodierar för att uppskatta den. Inte om man läst Vilhelm Moberg eller Moa Martinsson.

O'Briens andra roman Den tredje polisen är ännu mer absurd än debuten men också enklare och mer direkt. Den blev refuserad och gavs ut först postumt. Med åren har O'Briens böcker blivit till klassiker och hans hundraårsdag uppmärksammas av flera brittiska tidningar.

Dessa tre romaner av O'Brien kom i början på 90-talet ut på svenska på Ellerströms förlag, i tre vackra volymer (Den tredje polisen var en nyutgåva, men reviderad) översatta av Magnus Hedlund som också hade skrivit efterord. De gav även ut en fjärde volym med liknande utseende kallad Tema O'Brien med texter om författaren samt kortare historier som den om snömätaren. Om just den finns med vet jag inte säkert - jag har den i antologin På spaning efter den gris som flytt (red. Claes Hylinger och Hedlund).

"En god bok skulle kunna ha tre fullständigt olika öppningar, relaterade till varandra enbart i författarens förhandsvetskap, eller för den delen hundra gånger så många slut." (övers. Hedlund) heter det på första sidan av Sanning är ett udda tal.