Här följer i sin helhet, blandade om varandra, i ett svep, den skenbild som Tatiana Karl återger och det jag själv hittar på om natten på kasinot i T. Beach. Utifrån vilken jag ska berätta min historia om Lol V. Stein.(övers. Katarina Frostenson)
Det är en förrädiskt tunn bok, Lol V. Steins hänförelse, Marguerite Duras roman från 1964 som nu kommit ut i pocket.
Det är en undanglidande berättelse där man aldrig riktigt är på fast mark.
Lol V. Stein bryter ihop på en bal efter att hennes fästman gått i väg med en annan kvinna. Flera år senare kommer hon tillbaka till barndomsstaden och söker upp sin väninna Tatiana Karl. En kärlekstriangel inleds mellan de två och Tatianas älskare.
Berättelsen återkommer gång på gång till balnatten, den vrider och vänder sej kring händelsen. Det är nästan som om det vore en spökhistoria, Lol V. Stein är liksom hemsökt av det förflutna.
Det är en vacker, märklig historia.
Ja, och jag blir aldrig klok på den, om jag gillar den eller bara är irriterad på den, men jag läser den minst vartannat år, och aldrig blir jag klar med den ...
SvaraRaderaIbland var den lite frustrerande. Särskilt när jag dumt nog tog med den som färdlektyr.
SvaraRaderaMen jag kan tänka mej att jag kommer att återvända till den.