Staden skimrar som av silver långt i fjärran, byggnader av silver som reser sig höga upp mot himlen mellan gatornas rutnät i silver, kristalltorn som strävar högt och högre, genomskinliga prismor som svävar i luften utan förankring, blixtrande i solen, mjukt glimmande under den silvergrå himlen, stålblå speglande det höga, glittrande i skymningen[...]skimrar långt i fjärran men mörknar med ens och faller ned mot jorden och blir till en samling träskjul
Jag är inte helt säker på huruvida skymning:gryning (2005) utspelar sej i framtiden eller inte. Det är sista delen i en trilogi i fristående delar så kanske hade detta framgått tydligare om jag läst de andra två.
Fast jag tvivlar på det. Lotass har delat upp sitt författarskap i populära (nåja) läsartillvända böcker och smala experimentella. skymning:gryning hör till den senare gruppen (nu när hon gått och blivit en av de smak- och snillrika aderton och hennes försörjning därmed är säkrad så har hon helt inriktat sej på den trådsmala delen av sitt skrivande).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar