Pier Paolo Pasolinis 5 bästa filmer

I dag så skulle den italienske poeten och filmregissören ha fyllt 90 år. Nu blev han istället mördad 1975. Everyone's a critic.
Som alltid gäller den här listan av de filmer jag sett. I just det här fallet är det två av Pasolinis mest omtalade jag försummat att se: Medea (som jag har hemma) och Oidipus-filmen. Men i alla fall:
Canterbury Tales
En av tre episodfilmer av Pasolini som tillsammans brukar kallas Livets trilogi. Den här bygger på Chaucers medeltida berättelsesamling. De andra på Decamerone av Boccaccio och på Tusen och en natt. Jag vet inte egentligen om den här är den bästa av de tre, men den har min favoritepisod - Tjuvens berättelse. Som innehåller en chaplinhommage.

Comizi d'amore
Dokumentär från 1964 där Pasolini intervjuar italienare om deras syn på kärlek, äktenskap, homosexualitet. Fascinerande film.

Matteusevangeliet

La Ricotta
Från episodfilmen Ro.Go.Pa.G (som också innehåller filmer av Godard och RosseliniR). Om ett filmteam som spelar in en film om Jesu korsfästelse. Fördömd av katolska kyrkan. Men egentligen är denna och den senare Matteusevangeliet som samma kyrka omfamnade präglade av samma moral. Det är en vacker film.

Teorema
En del av Pasolinis filmer kan nuförtiden framstå som lite fåniga. Till denna del hör avsnitt av Teorema. Men det är sånt man får stå ut. För andra delar av filmen är fortfarande starka och vackra. Den inledande diskussionen bland arbetarna som ärvt sin fabrik av den döde fabriksägaren ger filmen en annan slags tyngd än de flesta filmer där den borgerliga familjen invaderas.

Förutom filmer så skrev Pasolini romaner - Teorema bygger på en av dessa - poesi och essäer. Jag rekommenderar poesiurvalet Gramscis aska. Medan Vittnet är ett bra urval med film- och kulturartiklar.