"Julen ryckte allt närmare, och allt tydde på en glittrande jul i skogen. Det var jag inte så glad över. Jag kände mig ännu inte tillräckligt säker för att tänka på julaftonen utan fruktan. Jag var mottaglig för minnen och måste vara försiktig. Det snöade fram till den tjugonde december. Snön låg nästan meterdjup, ett finkornigt, blåvitt täcke under en grå himmel. Solen gjorde inga framstötar mer, och dagern var kall och vit.[...]Kom det en köldknäpp nu, skulle det bildas skare och snön skulle bli en farlig fälla."
ur Väggen av Marlen Haushofer, övers. Per Erik Wahlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar