Abbatoir Blues / The Lyre of Orpheus är ett dubbelalbum där ena skivan är rosa och den andra pistagegrön. Recensenter brukar prata om hur sinsemellan olika de två albumen är. Jag håller nog inte med om det. Trummorna är annorlunda. Men skillnaden mellan skivorna är mindre än mellan första och andra sidan av
From her to eternity (sida a och sida b på den spelades in under ollika tillfällen).
Det är i vilket fall ett mycket bra dubbelalbum/två mycket bra skivor. Som ovan så används en kör med god effekt. Och här finns märkliga "Fable of the brown ape" och "Lyre of Orfeus" (med raden "God was a major player in heaven") och vackra "Easy money" och då "There she goes..."
Texten handlar (bland annat) om personer som gjort sina bästa verk när de mått som sämst. Johnny Thunders säjs här ha varit halvdöd när han skrev "Chinese rocks" medan "Karl Marx squeezed his carbuncles while writing
Das Kapital" och sångaren ber om att bli inspirerad som de blev
Som sången säjer så led Marx av karbunklar, en slags bölder, i anus och på penis när han skrev
Kapitalet. Han skrev till Friedrich Engels att "bourgeoisin skall ha mina karbunklar i gott minne hela sitt liv." (22 juni 1867, här citerat efter Jan Myrdal i
Den onödiga samtiden, troligen Myrdals översättning.)
Jag ser att du hoppar över "Nocturama", men det är kanske lika bra... eller inte, jag minns just ingenting av den. Var inte så engagerad de här åren mellan Murder Ballads och Abbatoir Blues / Orpheus. Och kanske inte sedan dess heller, jo, jag gillar första Grinderman.
SvaraRaderaJo, jag tog mej friheten att skippa Nocturama. Det är en riktigt trist skiva.
SvaraRaderaFörutom den så tycker jag Nick Cave & The Bad Seeds hållit rätt hög kvalité genom åren.