Tio bra skräckfilmer

Jag försökte inleda det här inlägget med ett skämt om att amerikaniseringen ökar och att detta är skrämmande. Men det blev inge bra.

 

Bennys video
Visst är det irriterande när det är filmer som inte riktigt är skräckfilmer med på såna här listor? 

Michael Hanekes film handlar om en pojke som gillar skräckfilm.

The Brood

På mellanstadiet berättade en av mina klasskamrater som hade sett filmen handlingen på en lunchrast. Hennes redogörelse skrämde mej mer än när jag sen såg själva filmen flera år senare.
David Cronenberg.

Ginger snaps
Kanadensisk varulvsfilm när den är som bäst.

Invasion of the bodysnatchers
Jack Finneys rätt oansenliga roman The Body Snatchers har gått och blivit filmstiserad hela fyra gånger. Men det är den här från 1978 som är den man måste se. För scenen med hunden om inget annat.

Ravenous
Film i vilda västern-miljö om män som blir starkare av att äta människokött.

Sanningen i fallet Valdemar
George A. Romeros version av Edgar Allan Poes noveller. Zombier är med.

The Stuff
Film av Larry Cohen om ond yoghurt.

Suspiria
Den obligatoriska Dario Argento-filmen. Reklamen för filmen sa att det enda som är mer skrämmande än de sista fem minuterna är resten av filmen. Vilket är riktigt då slutet är rätt så fånigt.

Thesis
Ibland kallad Snuff-Movie. Såg om denna spanska film nyligen. Den håller bra.

Törst
EllerThirst som den också heter ibland. Chan-Wook Park. Sydkoreansk vampyrfilm när den är som bäst.

Andra skräcklistor:
10 bra skräckromaner
10 bra skräcknoveller
De tio bästa skräckfilmerna
Här var det då de tio bästa och inte bara tio bra.
De tio bästa skräcksångerna

Citerat från veckans läsning

"regnet berättar sin gamla vanliga historia/och vi står där/gamla/nästan gamla/står vi där och lyssnar till historien//som faller genom oss/och som är vi"
ur "regnet berättar sin gamla vanliga historia" i Långsam musik av Jon Fosse, övers. Marie Lundquist

"Nearly everywhere I've been, popular wisdom has it that the location of humanity's original planet is unknown, mysterious. In fact it isn't, as anyone who troubles to read on the subject will discover, but it is very, very, very far away from nearly anywhere, and not a tremendously interesting place."
ur Ancillary Justice av Ann Leckie

Citerat från förra veckans läsning

"the work crews of young Jewesses in their blue head scarves, singing Negro spirituals with Yiddish lyrics that paraphrased Lincoln and Marx."
urThe Yiddish Policemen's union av Michael Chabon

"Men nu fanns det överhuvudtaget ingenting mer som kunde slutföras, ingen tanke, inget verk, inget liv, allt skulle avbrytas meningslöst, i förtid, och nu fanns där bara skräcken, ur vilken det ropade till dem, iväg, ut, bort, bort härifrån."
ur Motståndets estetik av Peter Weiss, övers. Ulrika Wallenström

Citerat från veckans läsning

"Det hade blivit oktober. Det var beckmörkt utanför fönstergluggen och han rökte en cigarett han fått av direktören,  sedan den andra, Eyvinds, den lyste starkt och smakade mycket. Världen har fallit i sömn men jag är vaken, tänkte han och lade raden på minnet, som diktare gör."
ur Kafkapaviljongen av Tony Samuelsson

"They were without shame and without desire, like the angels. But it is not human to be without shame and without desire."
ur The Left Hand of Darkness av Ursula K. Le Guin

Ur Fyrskeppet av Siegfried Lenz 1926-2014

"Han skrev ner allt han själv sett och hört; han antecknade sina åtgärder, besättningens beteende och de tre skeppsbrutnas uppförande - ända från första dagen. Han trodde sig varken ha uteslutit sina misstankar eller de väsentligaste delarna av samtalen, som han citerade ur minnet, och sedan han skrivit fyra sidor om den första dagen hade han en känsla av att denna dag ännu inte avslutats, och att det fortfarande saknades något."
ur Fyrskeppet av Siegfried Lenz, övers. Brita Edfelt

Citerat från veckans läsning

"Jag vet att stenar ibland faller från himlen. De brinner, men de är så stora att elden inte hinner förtära dem innan de når marken. Dessa stenar är oviktiga. Det är de mindre stenarna vi borde intressera oss för, de som vi inte vet någonting om. De som bara brinner ut och så försvinner. I streck och tunna rispor över himlavalvet. Vi ser dem aldrig mer. Kanske är de inte alltid stenar. Vem anar vad som finns därute i mörkret?"
ur Kanalbyggarnas barn av Lars Jakobson