Bönderna av Honoré de Balzac

"Gamle Fourchon för sin del pekade menande på askhögen i spisen och dottern begrep genast. Hon uppfattade både den fara svärmodern svävade i och faderns råd, tog en näve aska och slängde den i ögonen på skogvaktaren. Vatel gav till ett vrål, medan Tonsard som såg klart när skogvaktaren var bländad brutalt knuffade honom ut på den skraltiga trappan där det var lätt att snybbla för den som ingenting såg, och Vatel rullade ända ner på vägen och släppte bössan. I en blink var vedknippan upplöst, knubbarna drogs ut och gömdes undan på kortare tid än det tar att berätta det." (övers. Eva Alexandersson)

Bönderna är en av Honoré de Balzacs senare romaner. Den skiljer sej på en del sätt från andra verk i Den mänskliga komedin. Bland annat så är det inte så många av romanfigurerna här som återfinns i andra berättelser i romanbygget.
Balzac höll romanen högt men den är oavslutad. Fast det finns en avslutad version.

Första delen av romanen gick som tidningaföljetong. Men tidningen ville inte fortsätta trycka andra delen. Romanen hade fått en del kritik. Bland annat om faktafel. Balzac svarade att dessa fel var med vilje och att dådana fel är nödvändiga i en samtidsroman. Vilket ju är underbart arrogant.
Efter att Balzac dog gavs ändå boken ut av Balzacs änka, oftast kallad madame Hanska. Hanska hade skrivit till Balzac att hon ogillade kvinnoskildringarna i hans roman Chagrängskinnet. Tjugo år senare gifte de sej. Madame Hanskas version av Bönderna innehöll en hel del tillägg. Med lyckligt slut och allt. 1973 års svenska utgåva innehåller bara de delar av del två som man vet säkert att Balzac skrev. 50 sidor ungefär.
Madame Hanskas version av Bönderna finns i en tidig svensk översättning med titeln Bondemakt och jag har funderat på att läsa den för att jämföra. Men det har inte blivit av.

Äldre litteratur har ofta mer ingående miljöbeskrivningar och utläggningar om hur romangestalterna ser ut. Detta gäller inte minst Bönderna som börjar med en lång beskrivning av den teakt romanen handlar om. Kommer man över detta hinder är det emellertid en mästerlig roman som är svår att lägga ifrån sej.
Även ofullbordad är Bönderna en stor läsupplevelse.