"Hon är där, så nära, så ung i sitt ljusa blusliv, ung som förhoppningarna under denna segerns sommar. Hon hade en veckad röd- och grönrutig kjol, en vit blus och kring livet ett brett rött läderskärp; en lugg gick ned i pannan på henne och håret föll mjukt ned på båda sidorna om ansiktet. När hon plötsligt stod i dörröppningen vändes allas blickar mot henne; hon såg inte ut som en arbetarkvinna, men när hon gick genom sätteriet, passade hon ändå inte illa in i omgivningen; det berodde säkerligen på att det låg något vårdslöst över hennes klädsel, hennes rörelser och hela hennes person."
övers. Eva Alexanderson-Lundström
Simone de Beauvoirs novell Marcelle läste jag i år. Beauvoirs andra roman Andras blod (1945) läste jag för en herrans massa år sen. För länge sen för att egentligen kunna säja så mycket om den.
Men när jag nu bläddrar i den så blir jag sugen på att läsa om den. När jag sist läste den så hade jag inte läst några av Beauvoirs filosofiska texter från den tiden. Och Andras blod är i högsta grad en filosofisk roman. Så pass att Beauvoir själv senare skulle komma att tycka att den var för didaktisk. Jag minns den emellertid också som en rätt fängslande roman.
Den gavs ut i Sverige redan året efter att den kom ut i Frankrike. I den nya bokserien Panache. Andras blod var en av sexton romaner som gavs ut i serien under dess första år.
(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling, en efter en, i alfabetisk ordning.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar