"12 juli. I går efter schackspelet säger Brecht: 'Alltså, när Korsch kommer så måste vi ju gemensamt tänka ut ett nytt spel. Ett spel där ställningarna inte hela tiden betyder samma sak; där pjäsernas funktion förändras när de har stått ett tag på ett och samma ställe: de blir då antingen effektivare eller svagare. Som det är nu blir det ju ingen utveckling; samma läge varar för länge.'"
ur "Samtal med Brecht", övers. Carl-Henning Wijkmark
Walter Benjamins essäer om Bertolt Brecht tar upp flera sidor av Brechts författarskap. Teaterteorierna, pjäserna, dikterna. Också den ofta förbisedda tolvskillingsromanen får sej ett kapitel.
Det är en tunn men innehållsrik volym. Bäst tycker jag nog om diktläsningarna (men det är synd att dikterna bara citeras på tyska). Framförallt läsningen av "Der Pflaumenbaum" ("Plommonträdet" - en av Brechts många dikter om träd.)
Brecht och Benjamin kände varandra. Och boken avslutas med texten "Samtal med Brecht". En mycket underhållande skildring av Brecht på 30-talet.
Läser just nu Kristian Lundbergs nya bok, han skriver en del om Brechts schackspel!
SvaraRaderaKul. Jag såg en pressrelease för den nyss. Det verkar vara en spännande bok.
SvaraRadera