"'How do you hear?' the creature said abruptly. Its voice, or their voices, came at equal volume from every point in the circle, but not from any particular point in it. Garrard could think of no reason why that should be unusual.
'I' he said. 'Or we-we hear with our ears. Here.'
His answer, with its unintentionally long chain of open vowel sounds, rang ridiculously. He wondered why he was speaking such an odd language."
ur "Common time" av James Blish
James Blish intresse för modernismen märks i novellen "A work of art" där Richard Strauss, i framtiden återuppväckt genom ny teknik, tonsätter Ezra Pounds dikt "Histrion".
"A work of art" är en av de två bästa novellerna i Blishs debutsamling Galactic Cluster. Den andra är "Common time" som jag citerar ovan.
Samlingen kom ut 1959. Jag har orginalutgåvan. Senare utgåvor har lite andra noveller. Den här innehåller åtta noveller från 50-talet. Blishs kanske kändaste 50-talsnovell "Surface tension" är emellertid inte med.
Både "A work of art" och "Common time" har ett sorgset drag. Trots att de handlar om saker de flesta av oss aldrig kommer att vara med om - som att vara en 1800-talskompositör som får ett nytt liv i framtiden, eller en astronaut som möter en annan livsform - så gör denna melankoliska klang att man kan känna igen sej i dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar