"Och USA-tristessen sluter sig om oss som ingen annan tristess i världen kan det, värre än Anderna, höga bergsstäder, kall vind ner från vykortsbergen,[...]och det som slår emot en när man stiger av Malmöfärjan[...]: bortvända ögon och kyrkogården mitt i stan (varenda stad i Sverige verkar vara byggd runt en kyrkogård) och inget att göra på eftermiddagen, inte en bar inte en bio och jag rökte upp min sista reefer på gräs från Tanger och jag sa:
— K E, låt oss gå raka vägen ombord på den där färjan igen.
Men det finns ingen tristess som USA-tristessen."
ur Den nakna lunchen av William S. Burroughs, övers. Peter Stewart
En amerikansk domstol beslöt 1966 att Den nakna lunchen inte är obscen. Vilken den så klart är. Men för att vara obscen juridiskt sett enligt amerikansk lag så måste materialet vara "fullständigt utan något uppvägande socialt värde". Vilket rätten inte ansåg att den var. Utdrag ur rättegången finns i början av den utgåva jag har av boken.
Burroughs hade skrivit romanen påverkad av narkotika vilket faktiskt hjälpte till att få den frikänd. Flera vittnen menade att boken gav en unik inblick i narkomanens hjärna. Vilket då vore ett uppvägande socialt värde.
Tyvärr har narkotikan också hjälpt gjort det till en rätt rörig berättelse. Men det är en märklig läsupplevelse.
Den är dock inte för alla då den är rejält obscen (jag bytte ut det citat jag först valt ur boken för att jag tyckte det var för grovt) vad än Massachusetts' Högsta Domstol säjer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar