Tomas Tranströmer översatt av Robert Bly

"In the slot between waking and sleep/a large letter tries to get in without quite succeeding."
ur "Nocturne" av Tomas Tranströmer, översatt av Robert Bly

Liksom Tomas Tranströmer översatte dikter av Robert Bly så översatte Bly dikter av Tranströmer. Den första volymen Twenty poems kom 1970. Bly var med om att sprida Tranströmers poesi ut i världen och göra så att Tranströmer i dag är vår mest översatta poet.

Jag har en bok med Blys översättningar av Tranströmers poesi: The Half-Finished Heaven. Då jag läser svenska kan det tyckas som en rätt överflödig bok. Men den var billig och då jag har läst både Bly och Tranströmer så är tolknimgarna intressanta. Även om jag så klart oftast läser Tranströmer på originalspråket. Och så innehåller den ett intressant förord. Det är ett fylligt urval. Hundra sidor långt.

I Airmail, brevväxlingen mellan Tranströmer och Bly så diskuterar författarna en del av översättningarna. Bland annat så har Tranströmer invändningar mot en rad i Blys tolkning av "En pojke springer med en osynlig lina som går snett upp i himlen/där hans vilda dröm om framtiden flyger som en drake större än förstaden." (ur "Öppna och slutna rum", "Open and Closed Space" är Blys titel). Bly har först "straight up in the sky". Tranströmer bifogar en teckning för att visa varför han tycker det blir fel:

I The Half-Finished Heaven så lyder raderna: "A boy runs along with an invisible string that goes right up into the sky./There his wild dream of the future flies like a kite, bigger than his town."

Tranströmer är i breven mycket glad över att bli tolkad av Bly. "Underbart att flyttas över till blyish" skriver han. Och det kan man förstå. Blyish är också vad dikterna känns som utan att vara otrogna originalen. Flera av dikterna hade passat bra i Blys egna samlingar.

Ett av Blys urval tolkningar med svenska poeter (förutom Tranströmer Gunnar Ekelöf och Harry Martinson) har titeln Friends, You Drank Some Darkness. Jag tänker avsluta med den dikt som de raden tagits ifrån:

Elegy

I open the first door.
It is a large sunlit room.
A heavy car passes outside
and makes the china quiver.

I open door number two.
Friends! You drank some darkness
and became visible.

Door number three. A narrow hotel room.
View on an alley.
One lamppost shines on the asphalt.
Experience, its beautiful slag 

(Först publicerad 1 april 2016.)