"De var medvetna om tidens flykt varje minut, varje sekund, utom när de sov tillsammans under en jättebjörk eller i en grotta, sov — renade, nästan berusade av att andas syre år 1500 f. Kr. någonstans i norra Europa.
Tiden flöt förbi, en flod i vilken ögonblicken sam som fiskar, en del snabba och glatta, andra långsamma och lättfångade. Tiden röt, som ett vilddjur."
ur Skeppet i Kambrium av Bertil Mårtensson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar