Böcker jag läste i juli

Lite försenat kommer här en lista med böckerna jag läste förra månaden. 

Gömslet av Miral al-Tahawi

Egyptisk roman om en rörelsehindrad beduinflicka. Författaren har beduinskt ursprung. Spännande bok.

Kulturbarn av Åsa Beckman 

Den här självbiografiska essäboken om olika författarbarn fångade mej inte riktigt.

Vandrande stjärna av J. M. G. Le Clezio 

Bokcirkelbok. Jag var mindre förtjust i den här än de andra i bokcirkeln. Men det de sa om boken fick mej att omvärdera den till en viss del. Vilket är en av poängerna med bokcirklar.

Monica av Daniel Clowes

Jag. En fiktion av Ingrid Elam

Omläsning. Känns som den här undersökningen om jag-berättarens roll i skönlitteraturen bara blivit mer relevant sen den kom ut 2012.

Spirou 1952–1954 av André Franquin

Samlar tre tecknade serier med Spirou: Noshörningens horn, Diktatorn och champinjonen och Det falska ansiktet.

Det första äventyret utspelar sej i Afrika. Det är inte så förvånande att en belgisk tecknad serie från 1952 som utspelar sej i Afrika är rejält rasistisk. Det är emellertid lite förvånande att detta inte kommenteras i förordet till serien i den här boken. Förorden är annars intressanta.

Första, andra, tredje... av Lars Hillersberg 

Tidstypiska på gränsen till obegripliga satirteckningar av Lars Hillersberg från första mitten av 1970-talet.

I väntan på talibanerna av Jesper Huor 

Bok om Afghanistan men minst lika mycket om att vara journalist i ett krigsdrabbat land. Jag såg filmen Civil war en bit efter den här och den kändes som en tematisk följesagare till boken.

"Man är inte gammal förrän man är död" av Folke Isaksson och Glynne Kihlberg

Intervjubok med undertiteln "Glynne Kihlberg, metallarbetare i Göteborg, samtalar med Folke Isaksson". 

Första boken i en serie samtalsböcker där författare intervjuade arbetare utgivna i ett samarbete mellan Gidlunds och Kulturfront. Jag läste ett utdrag ur boken i ett gammalt nummer av FiB/Kulturfront. Detta är en av tre böcker på listan som påverkats av min genombläddring av gamla årgångar av den tidskriften. 

The Poppy War av R. F. Kuang 

Jag läste Yellowface av Rebecca Kuang nyligen (att hon har ett delvis annat författarnamn på den här är lite lustigt då huvudpersonen i den boken ändrar sitt namn på inrådan av sitt förlag). Det här är hennes debutroman. En fantasyroman inspirerad av kinesisk 1900-talshistoria. När jag först hörde talas om romanen så hette det att den skulle handla om Mao som en tonårig flicka på 1400-talet (plus magi). Fast likheterna med Mao är åtminstone i den här första boken rätt små. Och en del av de andra historiska parallellerna känns rätt lösa. Boken förhåller sej till kinesisk historia som G. R. R. Martins A Game of thrones till rosornas krig (Martin är en av Kuangs uttalade förebilder). Ändå en underhållande läsning.

Time Bites av Doris Lessing 

Essäer om böcker, skrivande och katter.

Regnspiran av Sara Lidman

Bära Mistel av Sara Lidman

Min genomläsning av Sara Lidmans författarskap fortsätter. Regnspiran har jag läst förut. Bära mistel är en direkt fortsättning på Regnspiran men ändå rätt annorlunda till stuket och första Sara Lidman som inte är något av en kollektivroman på norrländska. 

White Plains: Pieces & Witherings av Gordon Lish

Korta metalitterära stycken av författaren och redaktören Gordon Lish.

Jan Lööf – bildmakaren

Utställningskatalog med bilder av och texter om Jan Lööf.

Ur en företagares liv av Björn Runeborg

Den här 70-talsromanen läste jag i FiB/Kulturfront där den gick som följetong (det är fullt möjligt att bokversionen är något annorlunda). Min första Björn Runeborg.

Katitzi, Rosa och Paul av Katarina Taikon

Den här läste jag också i FiB/Kulturfront. Den gick som följetong på barnsidorna. Barnsidorna hade en större plats i tidskriften i början. Det här är femte boken om den romska flickan Katitzi.

Ringens brödraskap av J. R. R. Tolkien 

Jag försökte läsa Sagan om ringen när jag var liten då jag hade gillat Bilbo och min bror och min mor läste böckerna och de såg lockande ut i bokhyllan (vi hade Awe Gebers pocketutgåvor från 1970-talet). Men jag kom aldrig så långt i den om det nu berodde på att jag var för liten eller på Åke Ohlmarks träiga översättning. 

Nu har jag till sist läst första i boken i Erik Anderssons nyöversättning.

Att läsa den nu i vuxen ålder kan så klart inte riktigt göra samma intryck som om man skulle läst den i tolvårsåldern eller när boken var ny och inte hade fått sina många efterapare. Men jag tyckte ändå det var en rätt fängslande läsning och det känns verkligen att Tolkien ägnat mer kraft åt att bygga sin värld än de flesta fantasyförfattare.