Ed the Happy Clown

I Ed the Happy Clown av Chester Brown finns en man som inte kan sluta skita och huvudpersonen har Ronald Reagans huvud på toppen av sin penis. Serien har också ett starkt religiöst tema.

Chester Brown ritade och skrev Ed the Happy Clown i sin egen tidning Yummy Fur mellan 1987 och 1989. (Albumutgåvan är något ändrad mot den version som gick i Yummy Fur. Skillnaderna gås igenom i ett efterord i den svenska utgåvan. Sen dess har originalversionen utgetts med kommentarer i nio serietidningar. Men den version som föreligger på svenska är fortfarande den gällande.) Denna kanadensiska serie tillhör de viktigaste bland de engelskspråkiga alternativserierna.

ofta beskrivs serien som absurd och med en drömlogik. Men det beskriver inte riktigt seriens särart. Och om absurda händelser följer på varandra så får de i allmänhet senare en förklaring. De förklaras med element från trashkulturen, men de förklaras.

Huvudpersonen Ed är en clownsminkad ung man som är glad i de första få panelerna. Han hittar en hand under sin huvudkudde och går som laglydig medborgare till polisen som spärrar in honom. Vi får sen följa den man vars hand det är. Här kommer det religiösa temat in. Som liten berättade hans mor om ett helgon som lät hugga av sin hand. Innan vi hör denna berättelse så har vi fått se hur den historien egentligen utspelade sej.

Detta med handen är ett av de få element som inte får sin förklaring. I Yummy Fur gick också en serie om Jesus och hans lärjungar gjord utan ironi. Mitt bland alla andra dimensioner och kostjälande stenmänniskor från yttre rymden finns ett allvarligt tema om tro och skam.

Serien lunkar på i ett jämnt tempo. Just den lite saktmodiga tonen får den att stå ut från den stora mängden absurda serier. Och även om ett enskilt kapitel kan se ut som bisarrt nonsens så löper de många händelsetrådarna samman. Browns teckningar har blivit bättre på senare år men det finns en ekonomi i de som gör de väldigt verkningsfulla.

Det här är inte enbart en serie för de som tycker att talande penisar är roliga. Fast det är en serie för dem (oss) också.