Lyrans senaste nobelbokstav är L.
LÅt oss variera konceptet lite och ta de två L-författarna, den som fått priset och den som borde få priset, tillsammans.
Doris Lessing och Mario Vargas Llosa
Både Doris Lessing och Mario Vargas Llosa är produktiva författare med många böcker översatta till svenska. Bägge var bättre förr. Och de var en gång i tiden vänsterförfattare men blev sen höger.
Lessings bästa böcker är bokserien om Martha Quest (Våldets barn I-V) och Den femte sanningen (The Golden Notebook).Den femte sanningen skildrar i jagform, en kvinnas liv uppdelat i fyra anteckningsböcker. Liksom Våldets barn så är den delvis självbiografisk. De sista delarna av Våldets barn tappar lite i kraft.
Även på senare år har Lessing skrivit självbiografiskt. Fast på ett förödande tråkigt och reaktionärt sätt.
Llosas bästa roman Kriget vid världens ände. En tjock roman om en folkresning i Brasilien i slutet på 1800-talet. Det är en rätt mastig bok så om man bara vill pröva Llosa så kanske den tunna novellsamlingen Valpar är att rekommendera.
Att den peruanske författaren Llosa inte fått priset är lätt att glömma bort då han på alla sätt (bra och dåliga) uppfyller nobelpristagarbilden. Alltså kan man egentligen strunta i att ge honom priset och i stället låtsas att han redan fått det.
Folk klagade över att Lessing inte hade fått priset och efter att hon fick det hör man alltmer sällan talas om henne. Så vad det var för bra med att hon fick priset kan man fråga sej.
Jag har läst två av Lessings senare 8de om Ben) och har svårt att se hennes storhet. Men jag ska läsa de tidigare också. Av Llosa har jag en oläst bok om Gauguin att ta mig genom.
SvaraRaderaDen enda av de senare Lessing som jag har läst tyckte jag var svag.
SvaraRaderaMartha-serien skulle du nog gilla. Åtminstone de första delarna.
Av den sene Llosa har jag lite mer blandade erfarenheter. Men den sista jag läste var från tidigare än den om Paul Gaugiun (tror jag).
Hans författarskap är rätt varierat med många olika sorters romaner. Så om den inte skulle falla dej i smaken så innebär det inte att inte hans andra skulle göra det.