Triss i kärlek

Valentine's day is over men Lyran firade gårdagen med att ha texter om kärlek som tema.
Kärlek är ett vanligt tema inom litteraturen. Men det är inte så ofta det blir bra. Också stora författare kan ha problem med kärleksskildringar (Honore de Balzacs kärleksroman Liljan i dalen är, för att ta ett exempel, snudd på oläslig). Men en hel del bra har också skrivits om ämnet.

Elia Barceló - Guldsmedens hemlighet
En man som i sin ungdom haft ett förhållande med en fyrtioårig kvinna förs som fyrtiosjuåring tillbaka i tiden och träffar samma kvinna när hon var sjutton. Ett inte helt okomplicerat återseende. Mer en kärleksroman än en sf-historia (det ges ingen vetenskaplig förklaring till händelserna). Och även om tidsresekomplikationerna här knappast hör till något läsaren själv kommer att möta så står de för något betydligt vanligare - att det antingen är för tidigt eller för sent. Spansk roman från 2003.

Kiki Dimoula - Flyttande goddag
"Föränderlighetens hand stänger innerfönstren,/några säger: tills våren,/några fruktar: för evigt.//Och där sitter du?/Dags att du ingår i förändringen./Att du blir vad jag undrade ifjol:/'Hur blir min nästa höst?'/Dags att du blir 'min nästa höst'./Kylan är här./Dra på dig flyttkläder." (övers. H. Edgren) ur dikten "Flyttande goddag" av Kiki Dimoula i Från mina rum.

Agnar Mykle - Sången om den röda rubinen
"Flickan hade ett så lugnt och mjukt leende. Hon hade nötbrunt hår och stora stora blå ögon, ibland använde hon glasögon. Han hade aldrig vågat se på henne ordentligt." Så beskrivs Embla första gången vi träffar henne. Två gånger tidigare har Embla och hennes nötbruna hår och blåa ögon nämnts liksom i förbigående. Romanens huvudperson minns hennes ansikte när han sitter och läser. Efter hand blir beskrivningarna av Embla mer utförliga och lyriska. Sången om den röda rubinen må mest vara känt för annat men det är dessa partier som är romanens starkaste sida.