Tidigare år har jag enbart uppmärksammat Belgien genom smurfdikterna. Men det finns andra belgare än Peyo som smurfat böcker.
Spåren av Hugo Claus
Ett urval ur 40 år av Hugo Claus' poesiproduktion. Även om hans romaner är mer spridda så säjs Claus själv se sej främst som poet. Claus skriver på nederländska som de pratar i Flandern (Van Herck skriver också på nederländska, de andra tre på franska). Som han skriver om i dikten "Västflandern", som inleder detta urval: "Jag lånar din himmel i mina ord/Dina snår dina lindar bebor mitt språk//Mina bokstäver är: Västflandern dyner och marskland" (övers. L. Söderberg)
Svarta idéer av André Franquin
En samling korta svart-vita serier med besk svart humor utsökt tecknade av Gastons och Marsupilamis skapare.
Vi ses på Plurdag av Paul Van Herck
"- Sam...det är väl ändå rätt Sam? Bibelns författare?
- Ja. Och äh...mina pengar?
- Så får du inte säga det, sade direktören. Ni måste säga: mina Pengar.
Han uttalade tydligt den stora bokstaven." (övers. G. Gällmo)
Supersmurfen av Peyo
Monsieur av Jean-Phillippe Toussaint
Boken följer den aldrig namngivne Monsieur som planlöst tar sej fram i livet: "Ja, vad det än gällde visade Monsieur denna ljumma envishet." (övers. S. Ekelöf) Monsieur är en kort perfekt roman. Främlingen som komedi. Om du bara tänker läsa en belgisk sextiosidig roman från år 1986 i år så är den här ett givet val.
"När de satt i bilen(...)rotade Monsieur buttert i handskfacket efter något att röka (en cigarr) och berättade för Louis om Schrödingers experiment, ett övervärderat experiment, där man stängde in en katt i ett rum tillsammans med en tub cyankalium samt en potentiellt radioaktiv atom insatt i en detektor på så vis att om atomen utsattes för en kärnklyvning fick detta detektorn att utlösa en mekanism som krossade tuben och dödade katten (ja, se folk)."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar