Prosa behöver inte vara svårt!

Som de flesta så hade jag länge svårt för prosa.
Tills jag kom på att man ju inte måste förstå prosa. Som träd, kulturråd och bambianer så är en prosatext något som bara finns där. Som man kan ta del av.

I skolan läste vi en prosatext. Vär lärare sa att hon gärna läste prosa två gånger. För att ta in den. Det var en insändare från Kamratposten.

När man väl kommit på att man inte behöver hålla reda på alla figurer i en prosatext eller bry sej om att en ledare i en morgontidning går emot logikens regler så blir det enklare att uppskatta prosan för vad den är, låta den sköljas över en. Prosa behöver inte vara något konstigt eller komplicerat eller det minsta begåvat.
Nästa år tänker jag läsa minst tre böcker på prosa.

(Först publicerad 29:e nov. 2010.De tre böckerna i min prosautmaning har sen dess blivit mer eller mindre utlästa. Jag vet inte om bambian är en felskrivning eller inte).