Jonas Mellgrens Enka

"1975 proklamerades av FN som internationella kvinnoåret. Förstamajboken det året hette Kvinnobilder och gavs ut av Grupp 8, Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Ordfront. Den såldes vid förstamajdemonstrationer runt om i Sverige och innehöll bl a en berättelse om Jonas Mellgrens Enka, född 1842, årsbarn med folkskolan. Hennes barnbarn frågar sig varför hon, som drog upp en stor barnaskara, nämns enbart som Odalstorparen Jonas Mellgrens Enka både i kyrkböcker och skattelängder. Aldrig fick hon heta Stina Marta Mattsdotter. En strävan som kvinnoförfattarna på 1970-talet hade var att ge röst åt kvinnorna – både åt det egna jaget i bekännelsens form och åt de ännu tysta kvinnorna i utvecklingsromanens form. Man ville visa upp starka förebilder och skapa en modern beredskapslitteratur vars resultat skulle avspegla sig ute i samhället. Åtminstone nutidens Stina Marta Mattsdotter skulle äntligen få höras i eget namn."
ur "Att skriva sig fri" av Lena Malmberg, i Nordisk kvinnolitteraturhistoria 4

Ovan är avslutningen av en artikel min mor skrev om 70-talets bekännelselitteratur. Du kan läsa hela artikeln på nätet liksom resten av Nordisk kvinnolitteraturhistoria.