Antikkabinettet av Honoré de Balzac

"När det gäller att kasta sig ut i avgrunden visar unga män ett märkvärdigt handlag, en häpnadsväckande skicklighet, de träffar omedelbart mitt i pricken."
övers. C. G. Bjurström

På 70-talet gav Jan Myrdal ut en serie med böcker av den franske 1800-talsförfattaren Honoré de Balzac.
Först ut var romanerna Antikkabinettet och Bönderna. De kom ut i originalpocket på Pan/Norstedt 1973.

Antikkabinettet är som det mesta Balzac skrivit en del av Den mänskliga komedin - ett jättelikt romanbygge. Bifigurer från en bok kan dyka upp i en annan. Som Rastignac som är med i Antikkabinettet och flera andra av Balzacs berättelser.
I slutet av boken finns en lista över gestalterna i romanen där man får reda på i vilka andra Balzac-böcker de förekommer. Det finns även en lista på brukbara översättningar av Den mänskliga komedin på svenska språket.

Jag läste om Antikkabinettet förra året. Jag hade tänkt det som en början på en läsning av hela Den mänskliga komedin - eller åtminstone av de böcker som finns på svenska. Det blev bara Antikkabinettet.

Men det var roligt att läsa om den. Det är en bra bok. Om en ung adelsman som lever över sina tillgångar. "En utmärkt introduktion till Balzacs författarskap" enligt bokens baksida, signerad av Myrdal. Och visst.

Myrdal har även skrivit ett efterord till boken, liksom till de övriga Balzac-böckerna i serien. Myrdal skrev mycket om Balzac på 70-talet. De viktigaste artiklarna finns i Skriftställning 4 och Skriftställning 5 (eller i Strindberg och Balzac). Han gjorde även ett tv-program om Balzac tillsammans med Rune Hassner.

Myrdal gör bland annat upp med Georg Lukács idé om realismens triumf hos Balzac. Enligt Lukács finns det en motsättning mellan avsikt och utförande hos Balzac. Författaren och konstnären Balzac övervinner Balzacs sympatier för adeln. Myrdal visar att denna motsättning är överdriven. (En kritik av Myrdals kritik av Lukács kan du hitta i Kommunistisk kritik av Per-Olov Zennström.)

Myrdal nämner inte Lukács i efterordet till Antikkabinettet men han tar upp det citat av Friedrich Engels som Lukács stödjer sej på. Det är ett spännande och intressant efterord.

(Det här inlägget är en del i den serie där hag skriver om alla böcker i min boksamling, i bokstavsordning. Eller inte riktigt alla. Då jag har en herrans massa Balzac. Runt femton stycken. Och jag kommer inte att skriva om alla dem.)