Läst i oktober

Jag läste en faslig massa böcker den här månaden. Många riktigt bra.

En broder i nöd: Till Norges kämpande folk, redigerad av en delegation inom Landskommittén för Norgehjälpen

En antologi med dikter och bilder till stöd för det av Tyskland invaderade Norge. Moa Martinson, Nils Ferlin, Artur Lundkvist, Erik Asklund, Albin Amelin, Isaac Grünewald, Ture Nerman, Josef Kjellgren med flera. 

En och annan av dikterna och bilderna visar att det inte nödvändigtvis blir bra för att syftet är gott men det finns också en del bra här och det är en fin kvarleva från den tiden.

Boken gavs ut av Bonniers och behållningen av bokens försäljning gick till Norgehjälpen.

De stora dammarna av Elechi Amadi

Nigeriansk roman.

Brev av Jane Austen

"Jag är ledsen att Sverige är så uselt" skriver Jane Austen till sin bror Francis Austen 25 september 1813, övers. Paulina Helgeson, som också står för urvalet

Pavane av Heidi von Horn

Min första diktsamling av Heidi von Born. Jag fick först i somras reda på att Heidi von Born dog i slutet av 2018. Hon var en av våra stora författare och dikterna i den här var riktigt jävla bra.

"I ditt hus kan tiden inte/lyfta foten, själva månen/slungas bakåt av din kraft./Solen ligger stilla, stjärnor/växer i rabatter, du har/himlen i ditt hus."

Smekmånad i helvetet av Fredric Brown

Samling med fyra sf-noveller där jag hade läst två (bland annat den underbara "Come and go mad") tidigare.

Eros den bitterljuva av Anne Carson

Om kärleksmotivet i antik poesi.

Flickorna av Emma Cline

Amerikansk roman.

Sidenkatedralen och andra texter av Sara Danius

Om litteratur, foto och mode.

Hess av P. O. Enquist

Omläsning.

Time and again av Jack Finney

Tidsreseroman som hade en för mej ny metod att resa i tiden.

Vision av Julia Gfrörer

Seriealbum.

För liberalismen av Lars Gustafsson

Debattartiklar från perioden när Lars Gustafsson tillsammans med Sven Delblanc, Sven Fagerberg och Jan Myrdal skälldes för att vara ett de fyras gäng i svenskt kulturliv. Tror titeln gjort att jag inte läst den här tidigare men flera av texterna var intressanta.

Under tiden av Anna Hallberg

"är du färdig nu lilla unge/har du rullat svansen om tassarna/jag lägger bara filten runt//du får sova nu/och det kommer ängar vallmo/och höståkrar bruna som snö faller på/och sen kommer ängarna igen och solen"

Hemligheter av Hermann Hesse

Texturval med undertiteln Bekännelser och meditationer.

Dilemmat Amerika, red. Erik Janson och Göran Sarring

En antologi från 1968 om Förenta staterna som mest kändes som en kvarleva från en annan tid när jag först fick tag i den. Men nu var den plötsligt aktuell. Med texter om elektorskollegiet, Black Power och polisbrutalitet.

Bebådelsen av Mare Kandre

"Jag sjunger stjärnorna tillbaka in i sina banor, hem igen." Prosadikter.

The Troll King av Kolbeinn Karlsson

Svenskt seriealbum (som jag läste på engelska för att det var på rea). Läst en del av serierna tidigare i Galago.

Galärdagbok av Imre Kertész

Arbetsdagbok. Stark.

Kungen av Europa av Jan Kjærstad

Norsk roman. Inte direkt dålig men känns redan (den är från 2005) väldigt daterad.

Historien om Lissabons belägring av José Saramago 

Bokcirkelbok.

Maids av Katie Skelly

Seriealbum.

Särlingar av Anders Sundelin

Samling porträtt. Blev tipsad om den här på bloggen efter att jag skrivit om Ulla Olin, som är en av de som porträtteras. En annan är Lars Gustafsson. Boken är lite ojämn (och verkar bara finnas som e-bok) men flera av texterna var intressanta och jag gillade mycket porträtten av Gustafsson och Olin.

Fönstret åt gården och andra noveller

Kriminalnoveller. Titelnovellen filmatiserades av Alfred Hitchcock. Filmen är bättre.

Ur Konst åt folk och fänad av Jan Myrdal (1927 – 2020)

"Ty konsterna, deras rytmer, former, färgspel har skapats av arbetande människor under årtusenden. Och även när vi tror oss vara som mest privata, vara som mest ensamt upplevande; i en tidig förälskelse; med ett litet barn, i skogen en höstkväll, då upplever vi och känner vi och fattar vi med ord och bilder och känslor som skapats åt oss av hundratals generationers arbete. Detta vet vi alla när vi tänker efter. Konsten är ingen dekoration på tillvaron; den är en del av allas vårt mest personliga jag."

ur "Konst åt folk och fänad" i Skriftställning 4 av Jan Myrdal

Citerat från veckans läsning

"Raimundo Silva böjde sig framåt och skruvade upp ljudet, Leonard Cohen gjorde en gest som om han ville tacka, nu kunde han sjunga, och han sjöng, han sade sådant som man säger när man har levt och frågar sig hur mycket man har levt och för vad,"

ur Historien om Lissabons belägring av José Saramago, övers. Marianne Eyre

"Du är som lik dig, sade sedan Gabriel. Du har icke ändrats.

  Och då öppnade han änteligen munnen:

  Det kan nog vara sant, sade han. Det är bara det att jag icke är i livet.

  Fast du går ju igen i stället, sade Gabriel.

  Jo, sade Konrad. Men det är som en svag och fåfänglig tröst."

ur "Merabs skönhet" i Berättelserna av Torgny Lindgren

Citerat från veckans läsning

"Human politeness had no place in that alien society.

  Flounders – whose real name was a series of poetic ticks – equated kindness with intimacy. And intimacy was afforded only family members, by blood or by ceremony. The exopsychologists were adamant. If Washen couldn't intimidate the Flounders, they would feel uneasy, much in the same way that a human would feel uneasy if a stranger approached, referred to het by a lover's nickname, then delivered a sloppy wet kiss."

ur Marrow av Robert Reed

Tre böcker om cerebral pares av författare med cerebral pares på internationella cp-dagen

"Fönsterrutan som vette mot norr gick sönder,/jag hejdade nordanvinden med mitt hjärta.//'Vad har du att komma med här i världen?/Du sluddrar när du pratar./Du kan inte ens gå stadigt./Du är inte värd en hundlort./Varför sänker du inte rösten inför mig?'"

ur "Äktenskap" i Leva trots allt av Yu Xiu Hua, övers. Birgitta Lindqvist

"No one wants to feel like an animal at the zoo on display without choice, not even those animals at the zoo. I find that the worst parts of CP, aside from the aches and pains, are the stares from adults, as if they've never seen someone limp before and were not taught any sense of respect or decorum."

ur "Is this thing on?" i The Pretty One av Keah Brown

"kunne ekspedienterne virke/utrygge over hvorvidt jeg/nu planlagde/at halte rundt/i det offentlige rum/med Cerebral Parese/i lige præcis deres kollektion/som om den uperfekte krop/kunne smitte af på/deres image og status/men det gør kroppen/nok aldrig/desværre"

ur Nike Caspar Eric

Jag har en cp-skada. Jag har haft den sen jag föddes. Det är en förlossningsskada. Den gör att jag har nedsatt rörlighet i min högra kroppshalva. I vuxen ålder har jag också fått en reumatisk sjukdom. Den i kombination med cp-skadan gör att jag går med kryckor och saknar arbetsförmåga. Men jag har alltid varit cp-skadad.

I dag är det den internationella cp-dagen (en del länder, däribland Sverige, har ibland firat dagen den första onsdagen i oktober istället). Det gör att jag tar fram tre böcker ur bokhyllan: The Pretty One av Keah Brown, Nike Caspar Eric och Leva trots allt av Yu Xiu Hua.

Den första är en essäsamling av en afroamerikansk skribenten, den andra en långdikt av en dansk poet, den tredje ett dikturval av en kinesisk poet. 

Det som förenar böckerna är att de alla tre är skrivna av författare som har en cp-skada och att böckerna mer eller mindre handlar om att vara cp-skadad. De är också alla bra.

The Pretty One från förra året är Keah Browns debutbok. Citatet ovan ger en lite för dyster syn på boken. Hon skriver i ett annat kapitel att "My cerebral palsy is the annoying but endearing best friend in your favorite romantic comedy". (Cerebral pares heter cerebral palsy på engelska – det är lite förvirrande.) Det kapitlet handlar om stolar.

Det är självbiografiska essäer (en genre som haft en stark ställning på senare tid i Förenta staterna) om att vara svart och kvinna och funktionshindrad. Och om populärkultur.

Nike kom 2015 och var Caspar Erics andra diktsamling. Den kretsar bland annat kring skovarumärket Nikes slogan "Just do it" ("som et slogan for/forelskelsen der er/helt ligeglad med at være et slogan/vor tids sidste/officiella krigserklæringer/My assault/Be true/Find your greatness/Destroy to create/I make myself/strong fit and ready/Leave nothing/Just do it"). Det är en långdikt om att vara funktionshindrad i det danska samhället. Och också lite om populärkultur. Nike är ett starkt bidrag till den danska diktvåg som var för ett par år sen.

Yu Xiu Hua (ibland transkriberat Yu Xiuhua) är en kinesisk poet som är extremt populär i sitt hemland. Hon slog igenom genom att skriva poesi på nätet. Urvalet Leva trots allt består mestadels av dikter från hennes första diktsamling. Ett bra komplement till det här häftet är därför tidskriftsnumrena Karavan 1/2016 och Lyrikvännen 2/2016. Den senare innehåller Yus hit-dikt "Jag har korsat halva Kina för att ligga med dig".

Jag är mycket förtjust i hennes dikter.

Det är bara en del av Yus dikter som handlar om hennes cp-skada. Eric har skrivit fler diktsamlingar med andra ämnen. Brown kommer säkert att skriva fler böcker om andra ämnen. Att de har en cp-skada är bara en del av det som gör dem till dem. Och de tre böckerna är sinsemellan rätt olika.

Men som cp-skadad ger det mej något speciellt att läsa författare som också har en cp-skada skriva om att ha cerebral pares. 

"Jag vet inte vad poesi är men när man stapplande rör sig genom vår stapplande värld, går den att använda som käpp." Yu Xiu Hua (i förordet till sin första diktsamling, citerad i Karavan, övers. Anna Hallpers)

Mafalda av Quino (1932 – 2020)

Stripp ur Mafalda 4 av Quino. Det framgår inte vem som översatt den.