5 bra brasilianska filmer

I en roman av Ilf & Petrov så har en av huvudpersonerna för vana att ibland se ut över omgivningen och suckande förklara: Ja, inte är det Rio de Janeiro. För att fira att det i dag är Brasiliens nationaldag så ska jag senare i dag gå ut på min balkong, se ut över den malmöska hösten och sucka och säja: Inte är detta Rio de Janeiro inte (suck).
Och så firar vi så klart med en lista. En rätt Hector Babenco-dominerad lista.

Carandiru
Den första Babenco här är den nyaste av de tre. En fängelsefilm. Den har flera likheter med den tidigare Pixote längre ner på listan. Men saknar den filmens känsla av att det trots allt finns hopp. En stark, om än dyster skildring.

Central do Brazil
På något sätt påminner den här om en spansk film. En kvinna som försörjer sej på att skriva brev åt analfabeter hittar en dag en övergiven pojke. En av de mest framgångsrika brasilianska filmerna på senare år. (Filmen är lite för lång).

Guds stad
En brasiliansk Scarface om en fattig och farlig stadsdel. Utnyttjar väl de grepp den lånat från den (US)amerikanska filmen.

Pixote
Filmhistoriens bästa film. En Babenco från 1981 om en tioårig småkriminell pojke och hans vänner i staden Sao Paulo.

Spindelkvinnans kyss
Och vi avslutar med en Babenco. Där en homosexuell fånge berättar historier för sin cellkamrat. Dessa berättelser blir filmer i filmen. Jag har inte sett den här sen jag var liten - men då var jag väldigt fascinerad av den.

Tidigare Brasilienfirande: 5 bra brasilianska romaner
(Detta är en repris från 7 september 2011. Nästa vecka tänkte jag försöka komma i gång med bloggandet igen.)