SÅDANA TIDER

Jag går över gården. Och plötsligt
springer en äppelkindad sexåring
fram till mig.
I handen har han en träpistol.
"Pang! Pang!" Han skjuter på mig.
Sedan stoppar han vapnet i fickan.
"Det var det", säger han och går.

Jag underrättar familjen. Vännerna.
Jag ringer till milisen och anmäler mitt dödsfall.
Men alla slår ut med armarna
och säger: "Sådana är tiderna."

Ewa Lipska
(översättning Anders Bodegård)

Kung Markatta som tecknad film

Den tecknade Kung Markatta gjordes av barnfilmstudion i Shanghai. Den påbörjades i början av 60-talet men färdigställdes 1965. När Gunnar Ohrlander var i Kina 1978, när filmen hade börjat visas igen efter kulturrevolutionen, såg han filmen och skrev en artikel om den i DN.
Artikeln finns i hans Ridån går upp - en artikelsamling om ryskt och kinesiskt kulturliv med undertiteln Några reflexioner om grunderna i revolutionär kulturpolitik Från ryska revolutionen till krossandet av "De fyras gäng" i Kina. Den sortens titlar ser man inte längre.

Artikeln gjorde att SVT tog kontakt med Ohrlander för fler synpunkter om filmen. Och att de sen köpte in den för visning julen 1978.

Filmen blev populär och visades flera gånger i början av 80-talet. Senare visades den även i England och Danmark.

Filmen fokuserar på de tidiga kapitlena av Färden till västern och Kung Markatta är här en burlesk hjälte i den folkliga traditionen. Han skryter och slåss. Och har en förtrollad stav som kan skifta i storlek.

Flera andra film- och TVversioner av Kung Markatta har gjorts. En del tecknade och en del med levande skådespelare. Men 65 års version förblir klassikern

Den fanns ett tag utgiven på VHS i Sverige. Nu kan man se den med engelsk text på youtube. I den här scenen är Kung Markatta i himlen, där han försummar sina plikter och dricker sej berusad och stjäl. En vackert animerad scen ur en av de bästa barnfilmerna:

Början av filmen (med engelska undertexter) finns HÄR. Om du söker på youtube på Havoc in heaven of 11 så lär de elva delarna dyka upp.

Tematrio om Resor

Lyran har idag tematrio om resor.

Sidenvägen Text Jan Myrdal Bild Gun Kessle
Gun Kessle och Jan Myrdal åker i Marco Polos och Sven Hedins fotspår. "En resa från Höga Pamir och Ili genom Sinkiang och Kansu" är undertiteln. Historia och politik diskuteras. De läser böcker och pratar med människor på vägen. Mindre känd än till exempel Rapport från kinesisk by och kan väl lite ses som en pendang till den och dess uppföljare. Men minst lika intressant.
"Även om det bara är Gun och jag som går i den torra flodbädden och molnen brinner över öknen i solnedgången så är vi alltid tre. Läsaren är alltid den tredje. Det är medvetandet om detta som ger åt reseboken dess form."

Färden till västern
En betydligt äldre bok om en färd genom Kina. Som nämns i förordet till Sidenvägen. Den senast på svenska utgivna versionen är en från 1592. Den handlar om pilgrimen Tripitaka som ska vandra till Indien för att där hämta heliga skrifter. Tripitaka är själv helig. Under tio liv har han inte spillt en enda droppe säd. Detta gör att demoner vill äta upp honom och/eller ha sex med honom. Därför tar han till hjälp flera slagskämpar. Bland annat Kung Markatta.

Romanens början skildrar hur Kung Markattas aptit på persikor får honom att komma i konflikt med gudarna. Denna del av verket är den mest populära. En tecknad kinesisk filmversion som gick på svensk TV var min favoritfilm när jag var liten. Men alla fem volymerna bjuder på slagsmål (på vers) och ondskefulla demoner.

Alvaret av Rasmus Gran
Resa förknipper vi ofta med semester. Alvaret ingår i serien Lantis. Där svenska serietecknare gjorde en kort originalserie i litet format. Den handlar om när författaren är på semester på Öland med fru och barn och är ute på Alvaret. Barnen är trötta och frun tycker inte författaren är entusiastisk nog. Han sätter sej för sej själv och drömmer sej bort. En kort serie om frihet och ansvar. Teckningarna fångar en slags ödslig känsla som går väl med stämningen.

SF & Fantasy-lista

Boktimmen har en lista med SF och fantasy.
Regler:
Fetstila de titlar du har läst
Om du inte läst just den boken men annat av författaren så fetstilar du författaren
Kursivera de titlar du vill läsa
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera med rött (fast då jag inte begriper mej på sådant avancerat cybereri så skriver jag bara NEJ före)
* framför boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ framför boken betyder att du äger den
x framför de du påbörjat men inte avslutat den
och (egna tillägg):
F framför om man sett film eller tv-version
R för Radiopjäs
U om man läst utdrag ur romanen
Jag har kommntarer under en del och länkar där jag skrivit om böckerna tidigare.

1. X. J R R Tolkien - Sagan om ringen
2. NEJ! David Eddings - Sagan om Belgarion
3. NEJ! David Eddings - Sagan om Mallorea
Ur ren allmänbildningssynpunkt funderar jag i bland på att läsa någon sån här bok. Men sen så kommer jag på bättre tankar.
4. FFR+Douglas Adams - Liftarens guide till galaxen
5. U.NEJ! Robert Jordan - Sagan om drakens återkomst
Se Eddings.
6. Katharine Kerr - Sagan om det magiska landet Deverry
7. Philip Pullman - Den mörka materian
Det är väl den där de dödar Gud? Vilket ju alltid är kul. Speciellt i en bokserie för ungdom. Men jag kommer nog aldrig att läsa den.
8. Neil Gaiman - American gods
9. Audrey Niffenegger - Tidsresenärens hustru
10. Stephenie Meyer - Twilight
11. Charlaine Harris - Serien om Sookie Stackhouse
12. China Mieville - Un Lun Dun
Jag gav Un Lun Dun till min brorsdotter i födelsedagspresent. Men jag har inte läst den själv.
13. FFC.S Lewis - Narnia-böckerna
14. *Ellen Kushner - The Privilegie of the Sword
15. NEJ! Johanne Hildebrandt - Sagan om Valhalla
16. NEJ! Jean M Auel - Grottbjörnens folk
Jag har läst de oanständiga bitarna i första boken precis som alla andra i min ålder.
17. F+ H.G Wells - The invisible man
18. X J.K Rowling - Harry Potter-serien
19. *Naomi Novik - Temeraire-serien
20. U. Robin Hobb - Fjärrskådar-serien
21. NEJ!Margit Sandemo - Sagan om Isfolket
22. NEJ!Terry Brooks - Shannaras ättlingar
23. *Tad Williams - Minne, sorg och törne
24. Ursula LeGuin - Övärlden
De gamla böckerna. Är de nya bra?
25. FNeil Gaiman - Neverwhere
Sett första avsnittet av TV-serien. Som väl kom först?
26. U.NEJ!George R R Martin - A Song of Ice and Fire
Jag har läst ett par noveller. Om det räknas.
27. *Steven Erikson - The Malazan Book of the Fallen
28. *Diana Gabaladon - Främlingen
29. FFFFBram Stoker - Dracula
30. Richard Morgan - Altered Carbon
31. William Gibson - Neuromancer
32. *Scott Lynch - Gentlemannarövarna-serien
33. Susanna Clarke - Jonathan Strange and Mr Norell
34. FJohn Ajvide Lindqvist – Låt den rätte komma in
35. Patricia A McKillip - Ombria in Shadow
Har läst en novell och nåt utdrag.
36. Christoffer Paolini - Eragon
37. NEJ! Raymond E Feist - Imperiets dotter
38. * Julie Bertagna - Exodus
39. Roger Zelazny - Enhörningens tecken
40. *Mårten Sandén - Den femte systern
41. Terry Pratchett & Neil Gaiman - Goda Omen
42. FFMichael Ende - Den oändliga historien
43. *Patricia Briggs - Moon called
44. *Julia Sandström - På ödets vingar
45. NEJ!Cory Doctorov - Little Brother
Läst ett par noveller. Inte min favorit-Doctorow
46. +Isaac Asimov - Stiftelsetriologin
47. *Joe Abercrombie - The blade itself
48. Poppy Z Brite - Lost Souls
49. *Alan Campbell - Deepgate Codex
50. Jasper Fforde - Thursday Next
51. *Jonathan Maberry - Patient Zero: A Joe Ledger Novel
52. *K.J. Parker - The Fencer Trilogy
53. *SM Peters - Whitechapel Gods
54. U.Elizabeth Moon - Sagan om Paksenarrion
55. Stephen King - Pestens tid
56. Jim Butcher - The Dresden Files
57. U.Nicklas Krog - Triologin om frihetskriget
58. *Dan Simmons - The Terror
Jag har en Simmons bland mina olästa.
59. Ann VanderMeer och Jeff VanderMeer - Fast ships, black sails
60. Michael Chabon - The Yiddish Policemen's Union
61. *Jonathan Barnes - Somnambulist
62. NEJ!Laurell K Hamilton - Anitha Blake, vampire hunter-serien
63. *Saga Borg - Jarastavens vandring
64. Mary Gentle - *Grunts
Hennes Ash - a secret history är jag lite nyfiken på. Fast den verkar lite lång.
65. NEJ!David Gemmel - Legender från Drenai
66. F+Ray Bradbury - Farenheit 451
67. F+Anthony Burgess - A Clockwork Orange
68. FFFF+Lewis Carroll - Alice i Underlandet
69. F+Philip K Dick - Do androids dream of electric sheep?
70. FWilliam Golding - Flugornas Herre
71. +Frank L Herbert - Dune
72. PD James - Children of men
73. FStephen King - The Shining
74. U.Richard Matheson -I Am Legend
75. Cormac McCarthy - The Road
76 .U. Terry Pratchett - Discworld serien
77. Ann Radcliffe - The Mysteries of Udolpho
78. +José Saramago - Blindheten
Listan har "Blindhet" av "Jose Samargo". Men jag antar att det är den här som menas.
79. FFFFF+Mary Shelley - Frankenstein
80. FFF+Robert Louis Stevenson - The Strange Case of Dr Jekyll and Mr Hyde
81. FF+H.G Wells - Tidsmaskinen
82.+ TH White -The sword in the stone
83. +John Wyndham - Day of the Triffids
84. Cornelia Funke - Bläckhjärta
85. U.F J.M. Barrie - Peter Pan
86. Charles de Lint - Onion girl
87. *Emma Bull - War of the oaks
88. Paul Auster - I de sista tingens land
En av de sämsta böcker jag läst som skrivits av en bra författare.
89. JG Ballard - The Drowned World
90. Margaret Atwood - Den blinde mördaren
91. FArthur C Clarke - 2001: A space odyssey
92. Douglas Coupland - Girlfriend in a coma
93. +Franz Kafka - Processen
Skulle inte kalla denna för fantasy. Men den är en viktig påverkan för många inom SF/fantasy-fältet. Om Kafka och fantasy har jag skrivit HÄR
94. FF+Stanislaw Lem - Solaris
95. Doris Lessing - The Memoirs of a survivor
96. +Walter M Miller Jr - Canticle for Leibowitz
97. Haruki Murakami - Fågeln som vrider upp världen
98. F+George Orwell - 1984
99. FChristopher Priest - The Prestige
100. Alastair Reynolds - Revelation space

Lite mer än en tredjedel hade jag alltså läst.
SF är den populärgenrelitteratur jag läser mest. Medan jag inte läser mycket i tolkientraditionen.
Om urvalet så kan jag lite sakna någon av fantasyklassikerna innan Tolkien som James Branch Cabell eller på SF-sidan newworldsförfattarna (Ballards bok är från hans förexperimentella period.) Men det är inte möjligt att täcka allt.

SF-bokhandeln i Malmös blogg har en liknande aningens mer SF-centrerad lista där jag också hade läst runt en tredjedel. De nämner den Guardianfeature med tusen böcker som jag skrev om HÄR.

Willy Kyrklund - hans fem bästa

Så Willy Kyrklund har dött. När jag kom hem igår natt bläddrade jag i mina Kyrklund i hyllorna som man gör. Det kan se ut som om Kyrklund hade ett smalt enhetligt författarskap. Men även om det finns ett par volymer som så att säja hör ihop så är hans böcker spretigare mer varierade än man kanske ser vid en första genomgång.
Fast det vart enhetligt så tillvida att jag inte kan påminna mej att ha läst en dålig Kyrklund. Men som alltid har man favoriter.

En lista då för att hedra hans författarskap. Willy Kyrklunds fem bästa:

Gudar och människor
Kyrklunds roligaste pjäs. Bäst är när gudarna diskuterar matematik.

Medea från Mbongo
Komedi och tragedi i syntes i en pjäs där Medeas barn finns på scenen endast i form av deras koppar med choklad. Användandet av kören gör att det är en de (rätt få) pjäser som jag väldigt gärna skulle vilja se en uppsättning av.
Jag hade en föreläsare en gång i tiden - Vasilis Papageorgiou, som hade skrivit sin avhandling om Medea (alltså den gamla pjäsen). Han var väldigt inne på Kyrklund och skrev en intressant essä om den här pjäsen, en old school poststrukturalistisk läsning.

Mästaren Ma
Boken består av en samling visdomsord av den fiktive vagt österländske mästaren Ma. Samt kommentarer till dessa av en Yao. Och kommentarer till dessa kommentarer av Li. Yao och Li går oftast direkt emot varandra. Ibland blir kommentarerna till långa utvikningar. Funny, funny shit.

Om godheten
Kyrklunds sista bok från 1988. Om godhetens roll i politiken och djurlivet och så vidare. Satiriska burleska moraliteter. I en av passagerna får författaren besök av Gud som för dagen iklätt sej en krokodils kropp.

Polyfem förvandlad
Blandar stilar, humor och allvar, högt och lågt. Kanske den typiska Kyrklundboken.

"YAMA DOG. Gudarna sökte trösta Yamï. När de talade till henne, sade hon: 'Han dog i dag.' De överlade sinsemellan: 'På det här sättet kommer hon ju aldrig att glömma honom. Låt oss två (?) skapa natten.' Vid denna tid fanns endast dag, icke natt. Gudarna skapade natten. Då blev det en morgondag. Då glömde hon honom. Därför heter det: 'Dagar och nätter och sorgen sin kos.'
(Maitrayani samhita I, 5, 12)

Hä va en bra predikan. Hän va inga lang."

(Fotografiet överst är taget av Mathias Grate)

Willy Kyrklund 1921-2009

0 O dessa! dessa!

YAO: Mästaren tänker på välklädda personer. När mästaren mötte en välklädd person med ett säkert uppträdande, stockade sig andan i halsen på honom och han fick icke fram ett ljud.

LI: Möjligen syftar mästaren på något annat.

(ur Mästaren Ma från 1953)

Åtta länkar en lördag

Jog om "Detective Comics 854
Jag är inte särskilt intresserad av att läsa den här serien om en ny lesbisk Läderlappskvinnan. Men Jogs artikel, som framförallt uppehåller sej vid teckningarna av J. H. Williams (Desolation Jones, Promethea, början och slutet på Seven Soldiers of Victory) är intressant.

Hynek Pallas om Vera Chytilova och Sedmikrásky. (En något längre version på Weird Science)
Jag är inte helt övertygad om att Vera Chytilova är fullt så marginaliserad i filmhistorien som Hynek Pallas påstår. Men annars är det ett intressant inlägg om en av de bästa filmer som gjorts.

Sedmikrásky på youtube
Som du kan se här. Hela filmen på tjeckiska. Med engelsk text.

Om Mokele Mbembe
Kanske är det afrikanska svaret på Loch Ness-odjuret en forntida noshörning snarare än en dinosaurie.

Tankar från en gödselhög
I kommentaren till, och inspirerad av, detta inlägg på Gnidkungens trädgårdsblogg så ger jag ett förslag på hur man med enkelt grepp skulle kunna förbättra stora delar av världslyriken.

Burl Ives version av "Oh Sally my dear"
Kanske inte lika bra som Pete Seegers eller Davy Graham & Shirley Collins version. Men ändå ett intressant exempel på en variant mitt imellan deras.

Majstångssången från Wicker Man
Troligen blir det något om Wicker Man och Bachtin här i den snara framtid.

And the Ass saw the Angel

En av de två kvällstidningarna hade i början av nittiotalet i sin nöjesbilaga en artikel om olika rockböcker. Om eller av musiker. Där gavs And the Ass saw the Angel av Nick Cave lägsta betyg, om det nu var ett minustecken eller en överkrossad geting. Som motivering citerades den första meningen: "Three greasy brother crows wheel, beak to heel, cutting a circle into the bruised and troubled sky, making fast, dark rings through the thicksome bloats of smoke."

Tjugo år efter att denna Nick Caves första roman gavs ut kommer senare i år även hans andra. Den ska också redan ha ett datum för en svensk översättning. And the Ass saw the Angel finns tyvärr inte på svenska. (Den finns på norska. Heter där Eselet så Herrens engel).
Jag håller på att läsa om boken och engelskan är väl så pass svår att en svensk översättning hade underlättat. Men egentligen flyter läsningen på rätt bra. Det finns passager när man nästan kan förstå den illitterata nöjesjournalistens dom ovan. Men för det mesta hålls det högstämda någorlunda i balans. Och rytmiskt sett får man igen det som verket förlorar i direkt begriplighet. Prosan är åtminstone stundom i klass med den allra vackraste sådan.

Många av partierna har jag läst flera gånger men det är endast den tredje gången jag läser den från pärm till pärm (och hur mycket jag kan ha begripit den första gången må vara osagt). Historien om ett religiöst kultliknande samhälle och en av dess utstötta fungerar kanske bättre i delarna än i helheten. Ramberättelsen blir lite bombastisk.
Medan de enskilda episoderna trots de många upprepningarna och alla alliterationerna bara ibland hotar att bli ett slags prosadikter. Det finns, när man vant sej vid språket, flera bra mer nedtonade berättelser här som ger mer än den barocka huvudhistorien. Som den där den stumme huvudpersonen fångar en spindel, Atra Virago, känd för att ha ett visst läte men som förblir tyst under sin fångenskap.

Som jag minns det var slutpartiet sämst. Men vem vet. Det kanske håller bättre den här gången.

Om hur författare får sina uppslag och vad det har att göra med en liten dam i Duluth

När Malvina Reynolds fick frågan var hon fick idén till sina sånger så brukade hon svara att om hon visste det så skulle hon åka dit varje dag.

Var får du dina idéer?, måste vara en av de allra vanligaste frågorna till konstnärer och författare. Och hur de kom på enskilda berättelser eller romaner händer det ibland att författare går in på i intervjuer och förord/efterord. Det bästa svaret på var en författare får sina uppslag som jag stött på finns i efterordet till Jack Danns novellsamling Jubilee.

Dann berättar att han satt i en författarpanel och de åter en gång fick frågan om var deras idéer kom ifrån. De svarar efter bästa förmåga. Lite svävande och långrandigt. Men när det blir sf-författaren Edward Bryants tur att svara så lutar han sej tillbaka, ler och säjer: Varje månad skickar jag fem dollar till en äldre dam ("this little old lady") i Duluth. Hon sänder mej sen tio helt nya idéer. Svårare än så är det inte.

Dann berättar att även om alla i publiken skrattar så kommer det fram flera personer till Ed Bryant efteråt och ber om adressen till den där tanten i Minnesota.

Edward Bryant vann ett pris på en av de första Clarion Workshops, en skrivarkurs för speculative fiction som hölls av Robert Scott Wilson. Detta var 1971 och kursen hade som gästföreläsare Harlan Ellison, Ursula K. LeGuin och Joanna Russ. I antologin clarion II (i sej på flera sätt ett intressant tidsdokument) står det om Ed Bryant i presentationen av en av hans noveller i urvalet att: "his work has appeared so widely that his name is now known to the most casual of science fiction." Om det var sant då är svårt att säja, även om Edward Bryant verkar ha varit ett av de nya hoppen inom genren Det är i alla fall inte sant längre.

Ed Bryant skrev på sjuttitalet och åttitalet flera prisbelönade noveller. Ett par har översatts på svenska. De jag har läst är bra. Men han verkar inte ha gjort mycket väsen av sej senare. Kanske gav någon den gamla kvinnan i Duluth ett bättre erbjudande.

BUTTERFIELD TAKES THE FLOOR

En av de som länkade till den här bloggen förra veckan var en engelsman på någon twitterliknande sak. Han had också en länk till en översättning av inlägget i fråga. Genom Google Translate.

Google translate-versioner av en text kan vara smått fascinerande. Bland de underligaste tolkningarna, och den som märks tydligast, är att Butter tar ordet blivit till Butterfield takes the floor.

Medan de flesta märkligheter i överföringen är mer förklarliga, såsom "European elections, schmeuval". Subtiliteterna i originalets "EU-val, schmeuval" är naturligtvis dömda att gå förlorade i en datoriserad översättning.

Effekten av googletranslatandet kan stundom bli rätt snygg. Så här låter första paragrafen av min Lagerlöf-hommage "Äntligen sket prästen", googleöversatt:

At last, so shat priest

At last, so shat the priest at the church floor.
So where did it anyway; CRACK, said lump when it hit the floor.
He priest now hanging in POPLITEAL to butt out of the pulpit had been long in breathless silence in the church push while cold sweat broke up on his forehead.

Jag vet inte varför en del ord skrivs med stora bokstäver. Kanske för dramatisk effekt? Annars tycker jag stycket får något gertrudesteinskt över sej.

Soylent Green och Harry Harrison

jag fann att MGM i fem år hade funderat på att filmatisera denna roman. Men de ansåg inte att temat med överbefolkning var tillräckligt viktigt att göra en film om. När det ela kryddades med kannibalism blev de emellertid intresserade och skrev kontrakt.
- Harry Harrison om filmatiseringen av Ge plats! ge plats!

Jag läste Harry Harrisons roman Ge plats! Ge plats! (Make room! Make room!) första gången i augusti 1999. Att jag kommer ihåg det beror på att det första kapitlet utspelar sej just i augusti år 1999. Den skrevs dock 1966.

Nu hade jag tidigare läst novellversionen av berättelsen: "Roommates"("Rumskamrater", på svenska i novellurvalet Aschkelons gator. Som försts publicerades i Thomas M. Dischs antologi The Ruins of Earth. Antologin är en samling uppdelade i underavdelningar som"How it could get worse" och "Why it is the way it is" (i vilken "Roommates" finns). Ekologiska katastrofer är samlingens tema. Harry Harrisons novell är skriven efter att romanen kom ut. Disch ville publicera ett utdrag men Harrison valde att omarbeta historien till ett kortare format. (Dischs introduktion får det att låta som om novellen var äldre.) Detta är det enda exemplet på att novellen skrivits efter romanen som jag känner till. Novellen är den bättre av de två.

Att den finns i sektionen "Why it is the way it is" har att göra med romanens pseudo-realistiska karaktär. Även om Ge plats! Ge plats! utspelar sej i det framtida 1999 så bygger Harrison boken på varnande uppgifter från demografer och agronomer. Den överbefolkade värld som skildras är den som enligt uträkningar från den tiden skulle finnas i framtiden. Eller då för tio år sen. Som samhällskritisk text gör det att romanen blir tvetydig. Då man när man läser den i dag framförallt tänker att så illa blev det i alla fall inte.

För första gången såg jag nyligen den kanske mer kända filmatiseringen Soylent Green. Hade jag velat se den när den utspelades så hade jag fått vänta ett bra tag till. Filmen utspelar sej 2022 och har helt skippat den anknytning till fakta som romanen har. "Soylent green is people", filmens sista rad som den är mest känd för och som ofta parodierats i serier som Futurama och Simpsons ("Soylent Green - Now with more girls" och "Soylent Green 30 % More People" och liknande) finns inte med i boken. Kannibaltemat är ett av många exempel där filmen avviker. Ett annat är "möblerna". Filmens huvudperson Andy , spelad av Charlton Heston från Stump-låten, undersöker ett mord i en lägenhet och förhör där en ung kvinna som hör till huset - är "furniture". Shirl, som hon heter, och hennes kärlekshistoria med hjälten finns med i boken men möblerna (alltså prostituerade) får ett större utrymme i filmen. Skildrat med en blandning mellan det förfärande och det kittlande.

Filmen är inte allt i genom dålig. Hur saker som mat och varmvatten är höjden av lyx skildras rätt effektivt i några scener. Och en udda episod med en mördare som frågar sitt offer om det mord han ska utföra är moraliskt riktigt finns i början av filmen. En scen där Heston tar sej nerför trappan från sin lägenhet och klättrar över människor som sover i trappan var de som gjorde filmen uppenbarligen så nöjda med att man får se honom göra det tre gånger (fast vi får aldrig se hur den äldre man, spelas av Edward G. Robinson i en av sina sista roller, tar sej ner.)

Men i stort saknar filmen bokens stilla skildring av livet i en överbefolkad värld. För även om tanken när man läser romanen av Harry Harrison först är att så illa blev det i alla fall inte så byggde han inte enbart boken på rapporter och statistik. Den skildring av vardagslivet i ett överbefolkat New York som finns är lika mycket att Harrison tagit och beskrivit hur livet ser ut i en del av världen som redan levde i fattigdom och trängsel. Och sen placerat det i ett framtida, av tabeller understött, USA. Det ger boken en mer realistisk atmosfär.Något som helt saknas i den campiga Soylent Green. Att det finns en mer seriös litterär text underminerar filmen ytterligare.

Harry Harrison skrev mest science fiction av nöjesvarianten. Men bland hans många böcker finns en del bättre. Som de på svenska utgivna Hjälten, en satirisk version av Starship Troopers och den paradoxalt pacifistiska äventyrsromanen Dödsplaneten. Den tidigare nämnda novellsamlingen Aschkelons gator är också i huvudsak bra.

Buffy - The Pack

Giles: Xander's taken to teasing the less fortunate?
Buffy: Uh-huh.
Giles: And there's been a noticeable change in both clothing and demeanor?
Buffy: Yes.
Giles: And, well, otherwise, all his spare time's spent lounging about with imbeciles?
Buffy: It's bad, isn't it?
Giles: It's devastating. He's turned into a sixteen-year-old boy. Of course, you'll have to kill him.

Jag har fortsatt att se om den första säsongen av Buffy. Och är nu på de sista avsnitten. Det känns överflödigt att skriva om alla episoderna. Men jag tänkte ta upp "The Pack", där Xander blir besatt av en hyena.

När man pratar om avsnitt i såna här slags serier som man inte tycker om så är det vanligt att man gör detta genom att göra en sammanfattning: Buffy blir förvandlad till grottmänniska efter att ha druckit förtrollat öl, Xander dejtar en mumie. Men de bra avsnitten skulle låta lika fåniga om man beskrev dem. "The Pack" var första gången jag kände att serien faktiskt var bra på riktigt.

Det finns brister i effekter och skådespeleri. Men som när serien var bäst i de tidiga säsongerna så fungerar den som en slags komprimerad b-skräckis. Med bättre dialog.

Som i scenen som citatet ovan är taget från. I slutet av scenen är Giles redan på väg att "look stuff up". (Användande samma term som Buffy tidigare sagt för att beskriva hans researchande. Skillnaden mellan deras sätt att prata visade sej i de första åren tydligast när de bröt den genom att citera varandra.)

Den första säsongen hade rätt oinspirerade sätt att besegra monstren på. Så också här. Men epilogerna efter var ofta bra. "Shoot me, stuff me, mount me".

Ungdomsböcker

Vixxtoria (gangstah för Viktoria får man anta) har satt ihop en lista med 100 ungdomsböcker, meme-style.

Regler:
Märk med fetstil de du har läst
Om du inte läst just den boken men annat av författaren så märker du författarens namn med fetstil
* framför boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ om du äger boken
Kursivera de du vill läsa
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera med rött
(jag känner inget stort behov av att läsa ungdomsböcker mera. Men jag låter kategorierna stå kvar om någon annan skulle vilja använda dem.)
X framför de du läst men önskar att du inte hade
F framför de där du sett filmen/tv-serien
R framför de där du hört radioteatern
P framför de du påbörjat men inte avslutat
FFF betyder förstås att jag sett flera filmatiseringar/tv-serier/tecknade versioner av verket i fråga!
Hitta på fler kategorier om du vill. Vilket jag vill:
U för att man fått boken uppläst för sej.

1. F F Anne på Grönkulla (L. M. Montgomery)
2. Unga kvinnor (Louisa May Alcott)
3. Kulla-Gulla (Martha Sandwall-Bergström)
Det fanns inte många böcker man som pojke inte kunde läsa när jag var liten. Men Kulla-Gulla - white trash svaret på Anne på Grönkulla - var en av dem.
4. F Det lilla huset på prärien (Laura Ingalls Wilder)
5. Trollkarlens hatt (Tove Jansson)
6. P F Bröderna Lejonhjärta (Astrid Lindgren)
7. Janne, min vän (Peter Pohl)
8. I morgon när kriget kom (John Marsden)
9. * Halvvägs till himlen (Karolin-böckerna) (Gunborg Wildh)
10. Momo eller kampen om tiden (Michael Ende)
11. *Korpens sång (Per Nilsson)
12.* Därvarns resa (Mats Wahl)
13. F Sandor slash Ida (Sara Kadefors)
14. F Åshöjdens BK (Max Lundgren)
15. Kram (Hans-Eric Hellberg)
16. Harry Potter och de vises sten (J. K. Rowling)
17. R Tordyveln flyger i skymningen (Maria Gripe)
18. * Dansa på min grav (Aidan Chambers)
19. + F F Häxan och lejonet (C. S. Lewis)
20. * En ö i havet (Annika Thor)
21. * Förändringen (Margaret Mahy)
22. Han hette Jan (Irina Korschunow)
23. Glappet (Christina Herrström)
24. *Syskonkärlek (Katarina von Bredow)
Jag skulle ha gissat på en helt annan genre.
25. I taket lyser stjärnorna (Johanna Thydell)
26. F Katitzi (Katarina Taikon)
27. Bärnstenskikaren (Philip Pullman)
28. X Nils Holgerssons underbara resa (Selma Lagerlöf)
29. Lilla herrn griper in (Christine Nöstlinger)
30. F Pappa Långben (Jean Webster)
31. En liten prinsessa (Frances H Burnett)
32. Huset Ardens gåta (Edith Nesbit)
33. F Fem söker en skatt (Enid Blyton)
Bäst är Comic Strip Presents version.
34.F Lånarna (Mary Norton)
35. Silas och den svarta hästen (Cecil Bødker)
36. F Den vita stenen (Gunnel Linde)
37. Den långa vägen hem (Cynthia Voigt)
38. U R Häxorna (Roald Dahl)
39. * En ettas dagbok (Viveka Sundvall (Lärn))
40. F Tusen och en natt
Merparten av den. Pasolinis version kanske inte räknas här?
41. F Skattkammarön (Robert Louis Stevenson)
42. F F F Robinson Crusoe (Daniel Defoe)
43. + F F Gullivers resor (Jonathan Swift)
44.F F Tom Sawyer (Mark Twain)
45. P F Bombi Bitt och jag (Fritiof Nilsson Piraten)
46. + F En världsomsegling under havet (Jules Verne)
47. P F Greven av Monte-Christo (Alexandre Dumas d.ä.)
48. Sofies värld (Jostein Gaarder)
49. F Frida med hjärtat i handen (Torun Lian)
50.* Flambards (K. M. Peyton)
51.* Att trösta Fanny (Gunnel Beckman)
52.* Vittnet (Leon Garfield)
53. U F Dårfinkar och dönickar (Ulf Stark)
På mellanstadiet hade vi en höguppläsningstimmar. Där läste vår lärare den här.
54. Godnatt, mister Tom (Michelle Magorian)
55. Datorernas död (George Johansson)
Som Kamratpostenföljetong.
56. Lilla Sparvel (Barbro Lindgren)
57. Trälarna (Sven Wernström)
Sven Wernström skrev också klassikern Olle och fabriken. Mervärdesteori för de allra yngsta.
58. * Juliane och jag (Inger Edelfeldt)
59. * Heidi (Johanna Spyri)
60. Ovan hav, under sten (Susan Cooper)
Alla delarna. Flera gånger.
61. Gummi-Tarzan (Ole Lund Kirkegaard)
62. * Solstenen (Maj Bylock)
63.* Slottet det vita (Tormod Haugen)
64.* Bims och Bumse (Antoinette Baker)
65. Baskervilles hund (Sir Arthur Conan Doyle)
66. + F F F F F Alice i Underlandet (Lewis Carroll)
67. Kastrullresan (Edith Unnerstad)
68. Majken den nittonde december (Margareta Strömstedt)
69. *Sju syskon (Ethel Turner)
70. * Klass 6 D, Sverige, Världen (Siv Widerberg)
71. *Den fjortonde bruden (Meredith Ann Pierce)
72. * Väster om friheten (Lloyd Alexander)
73. * Den stora spökräddningen (Eva Ibbotson)
74. F F Röda Nejlikan (Baronessan Orczy)
75. F Barnen från Frostmofjället (Laura Fitinghoff)
76. F F Oliver Twist (Charles Dickens)
77. P HC Andersens sagor
Flera, men inte alla.
78. Kitty som detektiv (Carolyn Keene)
79. F Onkel Toms stuga (Harriet Beecher Stowe)
80. + Svärdet i stenen (T. H. White)
Alla delarna flera gånger.
81. Systrar i jeans (Ann Brashares)
82. R Elidor – det gyllene landet (Alan Garner)
83. + F F F F F F F Frankenstein (Mary Shelley)
84. $ F F F F F FRobin Hood (Howard Pyle)
85. + F Det blåser på månen (Eric Linklater)
86. Sotarpojken (Liza Tetzner)
87. F Djungelboken (Rudyard Kipling)
88. F Peter Pan (J.M.Barrie)
89. * Vindsträdgården (Virginia Andrews)
90. Trollkarlen från Ö-världen (Ursula LeGuin)
91. Cujo (Stephen King)
Jag har läst andra ungdomsfavoriter av honom, som Jyrtjurkogården och den där novellen med han som äter upp sin egen kropp.
92. F Sagan om ringen (J. R. R. Tolkien)
Men bara den första.
93. * Dansar Elias? Nej! (Katarina Kieri)
94. *Felicias ö (Cannie Möller)
95. Fru Sola (Irmelin Sandman Lilius)
96. * Du har ju pappa, Elisabet (Maud Reuterswärd)
97. *Riddarna och de röda (Helmer Linderholm)
98. * Som om jag inte fanns (Kerstin Johansson)
99. + F F Det susar i säven (Kenneth Grahame)
100.F Pelle Svanslös (Gösta Knutsson)

Det är en hyfsat stor delav böckerna jag känner igen. Vilket väl tyder på att listan sammansatts av en fellow sjuttitalist.

Ikarisk klagan av Charles Baudelaire

IKARISK KLAGAN

De som hos horor hamnat
är mätta och nöjda nu;
jag bröt mina armar itu,
då molnen jag sökte att famna.

Bland stjärnor vars make ej finns,
där fjärran i rymden de brinner,
blott minnen av solar jag finner
i mitt ögas förbländande lins.

Förgäves jag sökte att hinna
till världsalltets mittpunkt och gräns;
som under ett eldöga känns
min krossade vinge förbrinna.

Av kärleken tänd till det sköna
för högt jag ställde mitt krav,
mitt namn skall aldrig få kröna
den avgrund som nu blir min grav.

Charles Baudelaire
översättning Erik Blomberg
(Bilden är en, ikarosfri, detalj ur Joos de Mompers "Ikaros fall".)

Man kan leva tre dagar utan bröd, utan poesi - hur länge som helst

Tuppen på berget var en serie med utländsk lyrik vald av Artur Lundkvist som gavs ut på 70-talet. Den blandade kända poeter som Paul Eluard och Pier Paolo Pasolini med mindre kända som Nichita Stanescu och Justo Jorge Padrón. Den senare var en av flera poeter i serien som var bosatt i Sverige.

Coeckelberghs hette förlaget som gav ut diktböckerna. De hade ett enhetligt utformande. Samma rektangulära form. Och på baksidan av samtliga böcker i serien var ett citat av Charles Baudelaire: "Man kan leva tre dagar utan bröd, utan poesi - aldrig."

Inte en, utan två personer har när de har sett någon av volymerna hemma hos mej tagit upp och läst detta citat för att sedan tala om att de levt mer än trettio år utan poesi och klarat sej alldeles utmärkt.

Och tar man citatet bokstavligt är det oriktigt. Ingen har dött av poesibrist. Nu kan hävda att poesi här ska ses som en symbol för något vidare, liksom bröd här betyder mat. Men på ett urval med poesi förstärks kopplingen till lyrik, med versfötter och allt.

Citatet kommer från en tid när poesin hade en central ställning i kulturen. Medan det citeras i en annan tid när denna ställning har försvunnit. I stället var, och är, poesin sedd som en finare del av kulturen.

Idag är väl poesiläsande närmast att se som en kufisk hobby som ornitologi eller filateli. Många annars belästa människor kan, nästan helt utan skam, säja att de aldrig läser poesi. Ändå lever uttryck som "rena poesin" kvar. Och i överförd mening finns det fortfarande gott om människor som pratar om vikten av poesi i livet.
Dessa människor försöker med största säkerhet sälja dej något.

Tematrio om presenter

Lyran har idag temat presenter. Böcker som presenter. Och böcker är givetvis något man både gett och fått genom åren.

Den senaste bokpresenten fick jag av en vän på min födelsedag:
Som en sammetshandske smidd i järn av Dan Clowes. Det är ett seriealbum utgivet av Epix förlag och vackert formgivet.
En surrealistisk berättelse som i formen också pekar framåt mot Clowes Ice Haven. Den ser fin ut i bokhyllan.

Flera trevliga och udda böcker i mina bokhyllor har jag fått av min morfar. Bland annat Persiska antologin av Eric Hermelin. Denna volym med urval av Hermelins översättningar av religiös lyrik gavs ut på Cavefors. För ett par år sen kom den i nyutgåva i pocket. Men när jag fick den var den svår att få tag i.
Innehåller vackra tolkningar av Rumi ("Åt ångest dig gläd åt ångest och förnedring"), Kalilah ("Hvi nämna VÄNNER? Äfven mine OVÄNNER och FIENDER förena sig med mig, uti min gråt") med flera.

Av en kollega och vän till mina föräldrar, Britta, fick jag en gång de två första diktsamlingarna av Harry Martinsson: Spökskepp och Nomad i förstautgåva. Samt en tredje senare samling.

Einstürzende Neubauten - de tio bästa sångerna

Som jag har nämnt tidigare lyssnade jag nyligen igenom Einstürzende Neubautens diskografi (minus de där som släppts på deras hemsida). En lista på de tio bästa hitsen från allas favoritindustrirockare verkar passande - kronologisk:

Armenia
Från Zeichnunges des Patienten O. T.. Filmklippet på länken är från filmen Halber Mensch av Sogo Ishii.

Trinklied
Kortaste och bästa låten från genombrottsalbumet Halber Mensch. (Klippet är från en livespelning 1990. Halber Mensch kom 85.)

Morning Dew
Från Fünf auf der oben offenen Richterskala - Neubautens bästa album. En cover på en låt av Butter tar ordet-favoriten Tim Rose

Ein Stühl in der Hölle
Plattan Haus der Lüge var lite av en besvikelse när de kom. Men hade åtminstone detta spår. En av Einstürzendes bästa sånger (länken är till en hyfsad livevesion).
I intervjuer har Blixa Bargeld sagt att låten är inspirerad av en gammal folkvisa. Men inte specifierat vilken. En carol som den uppvisar likheter med är "The Three Knights" som i två av de sista verserna (utan omkväde) går så här: "What would you give to your sister Anne?/'My gay gold ring, and my feathered fan'//What would you give to your brother John?/'A rope and gallows to hang him on'".

Stella Maris
Från Ende Neu. Duett med Meret Becker och en av de vackraste duetterna någonsin.

In the garden
Också från Ende Neu.

Sabrina
Från Silence is sexy. Videon är också bra.

Müsentango
Också från Silence is sexy. Utmärkt liveversion på länken.

Total eclipse of the sun
En tredje från Silence is sexy. Allt jag vill se är en total solförmörkelse.

Weil Weil Weil
Från Alles wieder offen, den senaste.

Åtta länkar en lördag

Om nordkoreanska serier
Gruim-chaek.

En sida från Planetary 27 i färg
Samma sida som tidigare förhandsvisats i svartvitt. Men ett tecken på att det sista numret av Planetary till slut kommer att komma ut. Laura Depuy som färglägger serien har en inte oviktig del i dess atmosfär.

Simpson's Treehouse of Horror möter Kramers Ergot
Sammy Harkham ska gästredigera ett kommande nummer av tidningen. Som kommer att ha historier av alt.serietecknare. Harkham redigerar i vanliga fall indieserieantologin Kramers Ergot och Simpsontidningen kommer att innehålla berättelser av tecknare som brukar vara med i den. Som Jeffrey Brown och Kevin Huizenga. Bart Simpson's Treehouse of Horror brukar ha lite udda medverkande. Jag har ett nummer med en historia skriven av Garth Ennis.

Abhay recenserar Gus and his gang av Chris Blain
Om bland annat en ideal-version av Franska Mad.

MoCCA enligt Pirinen
En seriedagbok från den amerikanska serietecknarfestivalen av Joakim Pirinen.

China Miéville om Tolkien
Jag är inget stort tolkien-fan men den här artikeln om Tolkien av Miéville är rätt intressant. Om den delvis låter som ett försvarstal har det nog en del med att göra att Miéville har som en av sina rötter New Worlds som var tolkienfientlig.

Nick Cave läser ett kapitel ur den kommande romanen Death of Bunny Munroe

Nick Cave läser från sin förra roman And the ass saw the angel
Från 1992. Han har ett lite nedtonat läsande nuförtiden.

100 böcker 2 - förslag till ett förbättrat meme

Här har vi då ett förslag på ett alternativt 100 böcker-meme.

Böckerna är valda lite på måfå men jag har försökt ha författare spridda från olika delar av världen och olika genrer (fast inga holländare och inga westerns)). Och enbart böcker som finns på svenska.

Markera böckerna på följande sätt:

Märk med fetstil de du har läst
Om du inte läst just den boken men annat av författaren så märker du författarens namn med fetstil
* framför boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ om du äger boken
Kursivera de du vill läsa
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera med rött
X framför de du läst men önskar att du inte hade
F framför de där du sett filmen/tv-serien
P framför de du påbörjat men inte avslutat
Hitta på fler kategorier om du vill

1. Färden till västern (Kung Markatta) Den korta versionen räknas.

2. Kobo Abe - Kvinnan i sanden

3. Chinua Achebe - Allt går sönder

4. Antonio Lobo Antunes - Fado Alexandrino

5. Miguel Asturias - Presidenten

6. Paul Auster - New York-trilogin

7. Honoré de Balzac - Bönderna

8. Roland Barthes - S/Z

9. Guðbergur Bergsson - Svanen

10. Simone de Beauvoir - Det andra könet

11. John Buchan - De 39 stegen

12. Italo Calvino - Om en vinternatt en resande

13. Peter Carey - Den feta människan i historien

14. Lewis Carroll - Alice i underlandet

15. Mircea Cartarescu - Orbitór. Vänster vinge

16. Camilo José Cela - Bikupan

17. Raymond Chandler - Kvinnan i sjön

18. Leonard Cohen - Älsklingsleken

19. Michael Connely - Svart is

20. Julio Cortázar - Hoppa hage

21. Mia Couto - Sömngångarland

22. Don DeLillo - Mao II

23. Philip K. Dick - Blade Runner (Androidens drömmar)

24. Denis Diderot - Jakob Fatalisten

25. Fjodor Dostojevskij - Idioten

26. Alfred Döblin - Berlin Alexanderplatz

27. Umberto Eco - Rosens namn

28. Maja Ekelöf - Rapport från en skurhink

29. Michael Ende - Momo - eller Kampen om tiden

30. Jenny Erpenbeck - Ordbok

31. Aminata Sow Fall - Tiggarnas strejk

32. Frantz Fanon - Jordens fördömda

33. Carlos Fuentes - Artemio Cruz Död

34. Carlos Giménez - Barnhemmet (seriealbum)

35. Nikolaj Gogol - Döda själar

36. Peter Handke - Frånvaron

37. Jaroslav Hasek - Svejk

38. Sonallah Ibrahim - Kommitén

39. Tove Jansson - Muminpappans memoarer

40. Ismaïl Kadaré - Den döda arméns general

41. Daniel Kehlmann - Världens mått

42.Yasar Kemal - Låt tistlarna brinna

43. Imre Kertesz - Mannen utan öde

44. Stephen King - Maratonmarschen

45. Aleksis Kivi - Sju bröder

46. Josef Kjellgren - Människor kring en bro

47. Selma Lagerlöf - Herr Arnes Penningar

48. Lao She - En Ricksha i Peking

49. Tanith Lee - Piratika

50. Ursula K. LeGuin - Trollkarlen från övärlden

51. Dennis Lehane - Rött regn

52. Stanislaw Lem - Solaris

53. Doris Lessing - Det femte barnet

54. Mario Vargas Llosa - Kriget vid världens ände

55. Malcolm Lowry - Under vulkanen

56. Viivi Luik - Historiens förfärande skönhet

57. Niccolo Machiavelli - Komedierna

58. Naguib Mahfouz - Middaq-gränden

59. Itzik Manger - Dagbok från paradiset

60. Heinrich Mann - Undersåten

61. Thomas Mann - Doktor Faustus

62. Haruko Marakumi - Kafka på stranden

63. Moa Martinsson - Drottning Grågyllen

64. Patricia Melo - Lögnens lov

65. Vilhelm Moberg - Raskens

66. Toni Morrison - Solomons sång

67. Tove Nilsen - Ögats hunger

68. Joyce Carol Oates - Blonde

69. Flann O'Brien - Den tredje polisen

70. Kenzuburo Oe - Mardrömmen

71. Dorothy Parker - Levande begråtna

72. George Perec - Livet. En bruksanvisning

73. Jayne Anne Phillips - Maskindrömmar

74. Raymond Queneau - Zazie

75. Francois Rabelais - Den store Gargantuas förskräckliga leverne

76. Salman Rushdie - Midnattsbarnen

77. Joanna Russ - Honmänniskan (Female man)

78. Pär Rådström - Ärans portar

79. Freidoune Sahebjam - Den stenade kvinnan

80. Edward W. Said - Orientalism

81. Tayeb Salih - Utvandringens tid

82. Marjane Satrapi - Persepolis (seriealbum)

83. Dorothy Sayers - Mördande reklam

84. Hans Scherfig - Den lyckliga tiden (Det forsömte forår)

85. Walter Scott - Ivanhoe

86. Gertrude Stein - Alice B. Toklas självbiografi

87. Mary Shelley - Frankenstein

88. Vladimir Sorokin - Blått fett

89. Wole Soyinka - Abé - barndomsåren

90. Art Spiegelman - Maus (seriealbum)

91. August Strindberg - Inferno

92. Italo Svevo - Zenos bekännelser

93. William Thackerey - Fåfängans marknad

94. Stefan Themerson - Vov vov eller Vem dödade Richard Wagner

95. Anja Tuckerman - Våldtäkt

96. Evelyn Waugh - Press-stopp

97. Tarjei Vesaas - Isslottet

98. Boris Vian - Dagarnas skum

99. Elvira Vigna - Saker som män inte förstår

100. Simona Vinci - Om barnen vet man ingenting

100 böcker

Det här är ett meme som har gått runt bloggosfären i några år och som nu dykt upp igen på de svenska bokbloggarna. Dess ursprung är, som btukligt med memen, höljt i dunkel (lite likt självmordsmemet i "Angel Stomp Future" av Warren Ellis).
Reglerna för hur man prickar av dem brukar variera. Men jag följer samma regler som på Om böcker jag hunnit läsa har. Fast hon har rödmarkering. Det vet jag inte hur man gör):
Fetstil de man har läst
* framför de man inte hört talas om
+ framför de man äger
kursivering på de man vill läsa
X framför de man inte vill läsa (eller i rött, eller överstruket dåra)
De man varken vill eller inte vill läsa lämnar man som de är.
Jag kommenterar också ett par.

1. X The DaVinci Code (Dan Brown)

2. X Pride and Prejudice (Jane Austen)

3. + To Kill A Mockingbird (Harper Lee)

4. X Gone With The Wind (Margaret Mitchell)

5. X The Return of the King (Tolkien)

6 The Fellowship of the Ring (Tolkien)

7. X The Lord of the Rings: The Two Towers (Tolkien)

8. Anne of Green Gables (L.M. Montgomery)

9. *Outlander (Diana Gabaldon)

10. *A Fine Balance (Rohinton Mistry)

11. X Harry Potter and the Goblet of Fire (Rowling)
Jag hart läst ettan. Men det här är väl nån av de andra?

12. X Angels and Demons (Dan Brown)

13. X Harry Potter and the Order of the Phoenix (Rowling)

14. A Prayer for Owen Meany (John Irving)
Jag har läst ett flertal andra av John Irvings böcker.

15. X Memoirs of a Geisha (Arthur Golden)

16. X Harry Potter and the Sorcerer’s Stone (Rowling)
Är det här den första. Det var ett omotiverat stort antal Pottrar.

17. *Fall on Your Knees (Ann-Marie MacDonald)

18. The Stand (Stephen King)

19. X Harry Potter and the Prisoner of Azkaban (Rowling)

20. Jane Eyre (Charlotte Bronte)

21 The Hobbit (Tolkien)

22. +The Catcher in the Rye (J.D. Salinger)

23. Little Women (Louisa May Alcott)

24. *The Lovely Bones (Alice Sebold)

25. *Life of Pi (Yann Martel)

26. +The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy (Douglas Adams)

27. Wuthering Heights (Emily Bronte)

28. +The Lion, the Witch and the Wardrobe (C. S. Lewis)

29. East of Eden (John Steinbeck)

30. X Tuesdays with Morrie (Mitch Albom)

31. +Dune (Frank Herbert)
Fruktansvärt usel bok.

32. The Notebook (Nicholas Sparks)

33. X Atlas Shrugged (Ayn Rand)

34. +1984 (Orwell)

35. The Mists Of Avalon (Marion Zimmer Bradley)

36. The Pillars of the Earth (Ken Follett)

37. *The Power of One (Bryce Courtenay)

38. *I Know This Much is True (Wally Lamb)

39. *The Red Tent (Anita Diamant)

40. X The Alchemist (Paulo Coelho)

41. X The Clan of the Cave Bear (Jean M. Auel)
Grottbjörnens folk. Har jag lyckats undvika. Och det tänker jag fortsätta med.

42. The Kite Runner (Khaled Hosseini)

43. *Confessions of a Shopaholic (Sophie Kinsella)

44. X The Five People You Meet In Heaven (Mitch Albom)

45. +The Bible
Merparten av den har jag läst.

46. X Anna Karenina (Tolstoy)

47. The Count of Monte Cristo (Alexandre Dumas)

48. * Angela’s Ashes (Frank McCourt)

49. The Grapes of Wrath (John Steinbeck)

50. * She’s Come Undone (Wally Lamb)

51. *The Poisonwood Bible (Barbara Kingsolver)

52. A Tale of Two Cities (Dickens)

53. +Ender’s Game (Orson Scott Card)

54. Great Expectations (Dickens)

55. +The Great Gatsby (Fitzgerald)

56. *The Stone Angel (Margaret Laurence)

57. X Harry Potter and the Chamber of Secrets (Rowling)

58. X The Thorn Birds (Colleen McCullough)

59. +The Handmaid’s Tale (Margaret Atwood)

60. The Time Traveller’s Wife (Audrey Niffenegger)

61. +Crime and Punishment (Fyodor Dostoyevsky)
Amerikanarna kan inte ens stava Dostojevskij rätt.

62. X The Fountainhead (Ayn Rand)

63. +War and Peace (Tolstoy)

64. X Interview With The Vampire (Anne Rice)

65. *Fifth Business (Robertson Davis)

66. +One Hundred Years Of Solitude (Gabriel Garcia Marquez)

67. X The Sisterhood of the Traveling Pants (Ann Brashares)

68. +Catch-22 (Joseph Heller)

69. Les Miserables (Hugo)

70. The Little Prince (Antoine de Saint-Exupery)

71. Bridget Jones’ Diary (Fielding)

72. Love in the Time of Cholera (Marquez)

73. X Shogun (James Clavell)

74. +The English Patient (Michael Ondaatje)

75. +The Secret Garden (Frances Hodgson Burnett)

76. *The Summer Tree (Guy Gavriel Kay)

77. *A Tree Grows in Brooklyn (Betty Smith)

78. +The World According to Garp (John Irving)

79. *The Diviners (Margaret Laurence)

80. Charlotte’s Web (E.B. White)

81. *Not Wanted On The Voyage (Timothy Findley)

82. Of Mice and Men (Steinbeck)

83. Rebecca (Daphne DuMaurier)

84. *Wizard’s First Rule (Terry Goodkind)

85. Emma (Jane Austen)

86. +Watership Down (Richard Adams)

87. +Brave New World (Aldous Huxley)

88. The Stone Diaries (Carol Shields)

89. +Blindness (Jose Saramago)

90. *Kane and Abel (Jeffrey Archer)

91. In The Skin Of A Lion (Ondaatje)

92. Lord of the Flies (Golding)

93. The Good Earth (Pearl S. Buck)

94. *The Secret Life of Bees (Sue Monk Kidd)

95. +The Bourne Identity (Robert Ludlum)
Heter Identitet Kain på svenska. Jag har inte sett filmen.

96. *The Outsiders (S.E. Hinton)

97. White Oleander (Janet Fitch)

98. *A Woman of Substance (Barbara Taylor Bradford)

99. *The Celestine Prophecy (James Redfield)

100. +Ulysses (James Joyce)

Så jag har läst en tredjedel av böckerna på listan. och det fanns flera jag inte kände till. Inte direkt ett resultat att skryta med. Men listan är underligt sammansatt. Med en klar engelskspråkig lutning. Man borde göra ett annat, mer representativt, urval på 100 böcker.

Bride(s) of Frankenstein

I Mary Shelleys roman Frankenstein så börjar doktor Frankenstein att göra en kvinno åt Varelsen ("Creature" är vad hans skapelse oftast kallas i boken. Då han ser framför sej en värld befolkad av ättlingarna till Varelsen och hans Brud sliter han sönder den nästan färdiga KvinnoVarelsen. (Varför han inte helt enkelt kan göra henne steril framgår inte). De många kvinnodelarna i stugan hyrt får polisen att tro att han är massmördare.

Scenen där han sliter sönder sin andra skapelse är suggestiv och på sätt och vis är det underligt att den aldrig kommit med i någon av de många filmversionerna. Den vore naturligtvis för brutal för James Whales version från början av 30-talet men senare versioner skulle kunnat göra något riktigt gräsligt och gory av det hela.

I stället så blir den kvinnliga Varelsen färdiggjord i nästan alla filmversioner. Detta beror till en stor del på att Whales uppföljare Bride of Frankenstein blev en sådan succé. Men det måste också finnas något lockande med tanken på en kvinnlig version av Monstret.

Redan i det första utkastet till James Whales Frankenstein fanns det kvinnliga monstret med. Men det fick strykas ur manuskriptet för att filmen inte skulle bli för lång. Och blev då det man byggde uppföljaren, skräckfilmens första tvåa.

Nu ska det bli en remake på Bride of Frankenstein. Men då till och med Kenneth Branagh-versionen: Mary Shelley's Frankenstein som såldes såsom trogen originaltexten lät den gode doktorn göra ett kvinnligt Monster (och gjorde en syntes av berättelsens två brudar) så kan detta tyckas överflödigt. (Fast att kalla en remake för överflödig är kanske i sej överflödigt).

Också versioner av Frankenstein utanför filmens värld tenderar att ha en version av The Bride med. I Grant Morrisons Seven Soldiers: Frankenstein har Bruden frisyren från filmen men också två extra armar. Medan Brian Aldiss Frankenstein i frihet låter oss få se glimtar av den värld befolkad av Varelsernas ättlingar som Frankenstein fruktar.

Nu finns det i Whales original ett tillägg till den första filmen som är viktigare än Bruden. Doktor Pretorius. Denna gayikon och hans små homoculi är filmens styrka och vad en begåvad regissör skulle utgå från för en ny version för "a new world of gods and monsters".

Ur Natten av Willy Granqvist

En duva av kol flyger genom rymden.
Det där ansiktet man helst ville minnas
Blir framställt i negativ
Pupillens ljusa muskel
Den älskliga kindens mörka hål
Pannans dunkla flod...
Jag rycker till, iklädd endast drömmens
Fallande rörelse...
Att stava till ett ansiktes negativ...
En humla av uran rumlar mot rutan.

Willy Granqvist
1985
(Natten var Grangvists sista verk, en långdikt på 50 sidor som publicerades postumt.)

Lost - säsongsfinal

Fade to white. Slutet hänvisar inte enbart till slutet på den andra Apornas planet-filmen utan framförallt till andra säsongavslutningar av Lost. Serien har börjat äta sin egen svans.

I början blandade serien historier från olika genrer. Jacks historia, berättad i återblickar, tillhörde en annan genre än Kates historia, berättad i återblickar. Och så vidare. Historierna var inte alltid så bra. Men jag saknar den genreblandande aspekten av programmet.
De sista säsongerna har helt tagits över av själva ö-historien. Los verkar alltmer vända sej till den sortens publik som när de läste Flugornas herre blev besvikna på att monstret inte var äkta.

Vad serien fortfarande har är ett originellt format. Och att denna form förnyades när >Lost fortsatte. Hur tillbakablickarna från ön blev tillbakablickar på ön. Flashforwards som lostfansen har kallat dem.

Men när tidshoppen blev bokstavliga i första halvan av den här säsongen fungerade det sämre. Tidsreseaspekten har gjorts på ett svagt sätt. Redan förra säsongens hade en svag variant på Slakthus 5.

Visserligen kan jag lite sympatisera med en lösning som går ut på att de atombombar skiten ur ön. Ofta känner jag att det skulle vara läga att ha en atombomb. Men den underliga diskussionen innan och de snabba bytena av ståndpunkter gjorde att avsnittet blev lite en parodi på sej självt.

Och visst på ett plan är själva cliffhangern effektiv. Men jag känner jag större nyfikenet att se hur de går vidare. Hade de, som de gjort någon gång tidiogare, gett oss en kort scen ur den nya status quon hade det kanske fungerat bättre.

10 bra isländska böcker

Bland de tidigare norska/svenska/danska nationallistorna har jag haft tio romaner. Men skulle jag ha det med de isländska skulle jag vara tvungen att ta till böcker jag inte tycker om. Så i stället kommer här tio bra isländska böcker:

Eddan
Ett vet jag som inte... och allt det där.

Njals Saga
I vissa kulturer brukar man säja att den bästa hämnden är att leva väl.
Den isländska traditionen som den skildras här i den mest kända och kanske också bästa av kämpasagorna ser annorlunda på saken.
(Det kom en nyöversättningför ett par år sen som fick blandad kritik. Men de flesta av översättningarna är möjliga att läsa.)

Egil Skallagrimssons saga
Min morfar brukade ofta berätta den del av sagan där den treårige Egil inte får följa med på gillet då han är svår att ha att göra med även när han är nykter.
Egil smyger ändå med på festen där han kväder sin första visa: "månde en skalddu finna/som treårig kväder/bättre kväda än jag". (Ghostface Killah ska ha gjort samma sak när han var tre.)

Halldór Laxness: Gerpla - en kämpasaga
Påverkad av de gamla kämpasagorna. Svärdsslagsmål och åter svärdsslagsmål.

Einar Már Guðmundsson: Riddarna av runda trappan

Stefán Hörður Grímsson: Bilder utan vägg
Då jag frångått romanregeln kan jag lika gärna smyga med en diktsamling. Stefán Hörður Grímssons dikter är centrallyrik fast ändå bra. Som i dikten som fått ge namn åt samlingsvolymen - "Bild utan vägg": "O i sommar tänker vi simma i den blåaste sjön på Island/och vi kommer att låta solen torka oss/och jag skall se på dig/men du skall se på vattnet" (översättning, som ofta när det gäller isländsk litteratur, Inge Knutsson).

Guðbergur Bergsson: Svanen.

Auður Grímsson: Folket i källaren
Yngst av författarna på listan. Hippiebarn som själv blir typ yuppie fast i Island. Temat har man läst förut men det är välskrivet och det isländska ger ett sken av nytt åt det hela.

Steínunn Sigurðardóttir: Jökelteatern
Humoristisk skildring av en teatergrupp som sätter upp Tjechov (alltid en tvivelaktig idé).

Vigdis Grimsdóttir: Från ljus till ljus
Vigdis Grimmsdóttir är en av de till svenska mest översatta av islänningarna. Jag har bara läst två. Men de var bra. Den här är första i en trilogi men jag har inte läst de andra två.

Winsor McKay - Dag

Om du vaknade i morse genom att falla ur sängen efter att ha drömt drömmar där jättelika kycklingar går geom staden eller såna då du fiskar noshörning så är det för att det i dag är Winsor McKay-dagen.

Winsor McKay Day firas den 16e juni i Spring Lake, Michigan. McKay föddes där 1867. Staden anordnar workshops och föreläsningar. Men för oss som inte är i Amerikatt så firas dagen enklast genom att man läser Lille Nemo i Drömriket.

Det var en söndagssideserie som McKay gjorde mellan åren 1905 och 1914 (med en andra kortare omgång som startade 1926, men från den har jag intet läst). McKay gjorde även andra serier såsom Rare-bit Fiend och Little Sammy Sneeze - men det är för Lille Nemo han är mest känd.

Serien skildrar hur den lille pojken Nemo tar sej till Drömvärlden och där upplever allehanda äventyr. Varje sida slutar med en bild på Nemo nu vaken i eller oftare utanför sängen, som han ramlat ut ur.

Det är framförallt bilderna som gör serien. Handlingens allting kan hända atmosfär gör att McKay är fri att göra märkliga illustrationer utan att göra serien mindre lättillgänglig.

Alvglans började en gång i tiden att ge ut serien i Sverige men jag tror bara det kom en volym. Då det visuella är huvudsaken krävs dock inga avancerade engelskakunskaper för att läsa serien på originalspråk. Det har kommit ut flera varianter. Jag har en stor volym som samlar hela (första omgången av) serien.

Svanen av Guðbergur Bergsson

"Tänk dig", sade han, "det finns två stora bokskåp här som är fulla av berättelser om lantlig lycka, men dottern, enda barnet, har inte läst någon av dem, bara skolböckerna och deckare för att koppla av från studierna med historier om kalla och fria förbrytare. Så ligger landsbygden där ensam och folktom med sitt förflutna i tryck i böcker i dammiga skåp, och ingen vill lära sej något om det."

Guðbergur Bergsson hör till de internationellt mest kända av de isländska författarna. Han brukar säjas vara en isländsk magisk realist.

Hans genombrottsroman Svanen (Svanurinn, den första som kom på svenska, säljs som en lyrisk skildring mellan dröm och verklighet.

Och dessa drag finns där. Men stora delar av romanen liknar snarare Flann O'Brians Klagomunnen, den klassiska parodin på iriskt nationelle skildringar.

Huvudpersonen, en nioårig flicka skickas ut på landet för att lära sej vett efter att hon blivit påkommen med att stjäla. Den isländska landsbygden är först i mycket som en gammal isländsk bok eller film om den isländska uppväxten.

Men på den stora hembygdsfesten är det allt färre av de unga männen som snusar. Förr brukade man låtsas sjunga med i de fosterländska sångerna, "Nu för tiden höll också den sortens lurendrejeri på att försvinna. Ungdommarna hade blivit så frimodiga tt de utan att skämmas erkände att de inte längre kunde texterna och att det var dem fullständigt likgiltigt."

Romanen blandar lyriska skildringar med parodiska skildringar av det isländska. Det är själva blandningen som gör boken underhållande.

Ytterligare ett par av Bergssons romaner finns på svenska.

Sommarläsning

Lyran har tema-trio om sommarläsning.

Om sommaren så skiljer sej det jag läser kanske inte så nämnvärt mot resten av året. Men det finns böcker jag starkt förknippar med att jag läste de första gången på sommaren. Såsom:

Brev från fängelset av Antonio Gramsci

Den italienske kommunistledaren sitter i fängelse under Mussolini och skriver brev till sin hustru och sina söner. Han uppmanar sönerna som han aldrig mer kommer att träffa att läsa Kipling, särskilt fablerna. Och säjer att de ska tänka på igelkottarna. Hur de större igelkottarna hjälper de mindre, rullar fram fallfrukt till dem.

Gramsci finns förvånansvärt lite av på svenska. Mycket av hans viktigaste arbeten skrevs under fängelsetiden. De här breven handlar dock inte i första hand om Gramscis teorier utan man för möta människan Gramsci.

Moby Dick av Herman Melville

Riktigt tjocka böcker hör sommaren till. De många små essäerna som många har svårt för fascinerade mej första gången jag läste boken. De är väl fortfarande fascinerande på sitt sätt men nu vet jag tyvärr att de är fulla av felaktigheter.

Sommarboken av Tove Jansson

Om jag läste denna första gången på sommaren vet jag inte (men jag tror det). Men nu har jag ett eget exemplar av boken. Så denna sommar ska den läsas om.

Tove Jansson skildrar sin barndom med sin familj. Många av personerna kan man känna igen som förebilder för Muminkaraktärerna. Men romanen är stark i sej.

Den senaste pocketutgåvan har Janssons illustrationer som inte alltid finns i gamla utgåvor.

Sången om den röda rubinen

Första gången vi möter Embla är halvvägs in i Sången om den röda rubinen av Agnar Mykle. Hon bjuder in huvudpersonen Ask till en studiecirkel. "Flickan hade ett så lugnt och mjukt leende. Hon hade nötbrunt hår och stora stora blå ögon, ibland använde hon glasögon. Han hade aldrig vågat se på henne ordentligt."

Två gånger tidigare har Embla och hennes nötbruna hår och blåa ögon nämnts liksom i förbigående. Han minns hennes ansikte när han läser böcker och hon nämns i ett samtal.

Beskrivningarna av Embla ökar efter hand och blir mer utförliga. Åsa Beckman skriver i DN att Ask blir "blixtförälskad (i Embla) när hon på ett möte pratar om rätten till fri abort och att staten borde bekosta barnunderhåll och uppfostran". Men när detta tal äger rum är Ask redan sedan länge förälskad i Embla. Även om läsaren känner till denna förälskelse innan han själv gör. Beskrivningarna blir inte bara ordrikare utan också mer lyriska.

Åsa Beckman är besviken på Ask för att han är en 1900-talsman. När Embla bjuder med Ask på studiecirkel är det efter att en av kamraterna har avslöjat att Ask fått medalj för att han räddat ett liv. Alla hurrar men Ask skäms då han gjorde detta hjältedåd för att han var likgiltig för sitt eget liv. Då en av hans affärer hade resulterat i ett barn. (Detta händer i den första romanen om Ask Lasso kring Fru Luna).

Ask är inte en hjälte. Han skildras inte som någon ny människa. Mellan (och under) alla de sexuella mötena så framstår Ask som en osäker man.

Hans förälskelse i Embla är också en han inte vågar tala om för henne. Det är en berättelse om en man som älskar en kvinna som inte älskar honom.

Om man inte har något slags förväntningar på att denna man ska vara ett föredöme är det en rätt vacker historia.

Om ett avsnitt ur Allt går sönder

På bussen in till Malmö läser jag Allt går sönder av Chinua Achebe. Jag kommer till ett stycke som jag känner igen. Jag vet att jag har läst avsnitte förut. Kanske i antologin Africa in Prose. Men då jag sitter på bussen kan jag inte gå till bokhyllan och se om Achebe finns med i antologin.

När jag väl kommer hem tar jag fram antologin. Redigerad av O. R. Dalhorne och Willfried Feusser kom den ut 1969. Boken innehåller 44 texter. Den första publicerad 1901. Den sista 1965.
Lite förvånad ser jag att Achebe inte är med i boken. Men i inledningen skriver redaktörerna att i de många afrikanska antologierna som kommit ut har det varit samma texter som återtrycks - "too many anthologies chasing too few writers". Och senare i samma inledning "we have avoided using extracts(...)which are easily accessible".
Att det i antologin, som presenterar texterna kronologiskt, finns 20 texter som kommer innan året då Achebes roman först publicerades är ändå lite intressant. I bland framställs Achebe med en handfull till som de första afrikanska författarna. (Nu är många av texterna i antologin reportagetexter.)

Egentligen borde inte den antologin vart mitt första ställe att leta. Då jag läste den rätt noga och nog skulle vetat om Achebe hade varit representerad.

Då kommer jag på var jag läst stycket. Avsnittet i fråga är ett samtal om andra folks seder.

"'Det är nog bara en historia', sa Obierika.'Som att det skulle finnas vita män, med huden som den här kritan'(...)'Och de där vita männen har inga tår, säger man.'
'Har du nånsin sett dem?' frågade Machi.
'Nej har du?' sa Obierika.
'Ja då. En går förbi här ofta ', sa Machi. 'Han heter Amadi.'
Alla som kände Amadi skrattade. Han var spetälsk och ett hövligt namn för spetälska var 'vitt skinn'.

I Eric S. Rabkins The Fantastic in Literature används just detta parti som ett exempel på ett visst slags användande av det fantastiska.
Rabkin skriver: "There is a very gentle use of the fantastic here. The unbelief of Obierika tells us readers that the white man is an anti-expected phenomenon in the world of these characters.(...) In this key passage, what is at first fantastic to the Ibos makes its first step towards becoming all toopossible. Although at this early point in the novel the association of white men with disease is satiric, by the end of the novel(...)the disease can be seen as profetic. Achebes book is not very fantastic, but it does use the fantastic to make its point." Rabkin jämför sen romanen med George S. Schuylers Black no more.

Rabkins bok är en fängslande studie av det fantastiska som tar upp verk av Lewis Carroll, Theodore Sturgeon och då Achebe. Med flera. Den rekommenderas.

Åtta länkar en lördag

Åtta sketcher av Art Spiegelman
I Guardian. Också en artikel.

SETH
Intervju om den kommande boken.

Bowie-sketcher
Apropå Seth så är han en av de som tecknat en sketch av David Bowie till Sean T. Collins samling.

The Wire Files
darkmatter Journals (en postkolonial nättidskrift) temanummer om The Wire.
Jag håller på och ser den sista säsongen av serien.

Japansk Cinema Blogathon
15-21 Juni

Hirano Takaci
Japansk fotograf. (Några av bilderna är nakenstudier.)

Sherlock Holmes
Trailern till Guy Ritchies nyversion av Holmes får mej nästan att vilja se filmen.

Recension av Drag me to hell
Medan jag väl redan ville se Ramis nya. Något Fredrik Strages hyllande recension förstärker.

5 robotar ur seriernas värld

Även om till exempel John Sladeks Roderick är en sinnrikt konstruerad modern roman starkt påverkad av William Gaddis så förknippar man kanske inte robotar med högkultur.
Snarare ger robotar en viss trashkänsla. Som i lågbudgetfilmer och seriemagasin.

Just i serier är robotar vanliga. Robotar och gorillor är vad som utmärker en viss slags serietidningar.
Så för att mjölka ur robottemat, Fem robotar ur seriernas värld:

Aiktor
ur Barbarella

"Mes elans ont quelquechose de mécanique." Det ryktas om en nyfilmatisering av Barbarella. Förhoppningsvis kommer den till skillnad från den första filmen ha med Aiktor från Jean Claude Forests serie.

Ruby Berserko
ur Casanova
I det första numret av serietidningen Casanova, skriven av Matt Fraction och ritad av Gabriel Bá, så ska Casanova frita Ruby Seychelle. En ung flicka som visar sej vara en robot. Ruby Seychelle blir dödad under uppdraget.

Senare i numret möter Casanova en Fabula Berserko i en mental duell. Berserko har tre ansikten staplade på varandra. "He's a big mutant brain. Three, even. I heard he's three monks that practiced some form of occult zen for so long they fused together in a wad./Whatever--he's an arrogant special effect and I'm gonna fuck him up for money."

När Casanova i en annan dimension där han spelar rollen som den dimensionens Casanova ("I am my own evil twin") ska utföra samma exraktion av Ruby Seychelle tar han bara hennes minne med sej. Detta minne sätter han in i Fabula Berserko som (åtminstone i denna dimension) visar sej också vara en robot. Resultatet blir Ruby Berserko. Som ser ut som Fabulo Berserko fast har en blond peruk och läppstift.


Fumble

Rockys robot i Love & Rockets-serien av Jaime Hernandez. Då han är bedårande.

Aaron Stack

Warren Ellis tog i serien nextwave en bunte obskyra seriefigurer och gjorde Elliskaraktärer av de. Bäst lyckades han med Aaron Stack, också kallad Machine Man.

Samt naturligtvis denna
Robot Utan Namn
ur Rex Dexter

I'll be killing all the humans when I come - om robotar

Ett av de bättre inslagen i det snart återuppståndna Futurama är de många robotarna. Som Bender, HanukaZombien eller allas favorit Kwanzaa-Bot.

Så för att fira denna Futuramas nyfödelse kommer här de fem bästa robotarna i världslitteraturen:

Marvin
Från Liftaren guide till Galaxen-böckerna. Alla gillar Marvin.

Garson Poole
Huvudpersonen i Philip K. Dicks "Den Elektriska Myran" (i JulesVerneMagasinet 367).
Gör robotik the George Berkeley-way.

Pennvässaren
I "Vem kan ersätta människan" av Brian Aldiss. "Det är bäst att människorna aldrig kommer tillbaka."
Låt det uttalandet följas av ett renande revolutionärt skratt Pennvässare.

Roderick
John Sladeks två romaner om Roderick är de bästa robotromanerna.

Ticktack
En lättsammare robothistoria också den skriven av Sladek. Ticktack mördar sej glatt igenom det amerikanska samhället.

Joe Hill King

Efter att nu ha läst (det vill säja läst första hälften av och ögnat resten av) En hjärtformad ask av Joe Hill kan jag konstatera att förmågan att skriva halvdan skräck måste vara ärftlig.

Good news everybody - Nya avsnitt av Futurama

Comedy Central har beställt 26 nya avsnitt av Futurama.

Till skillnad från sin storebrorsserie Simpsons så gick den animerade sci-fi-komedin bara i fyra säsonger.
På dessa har följt ett par långfilmer. Den första Bender's Big Score var en någorlunda väl utförd film som utnyttjade formen såväl som SF-genren väl. Medan den andra The Beast with a million backs mer blev som flera avsnitt på varandra.

Men nu får alltså Futurama en femte säsong.