Min mor fyller år

Så hon gratuleras härmed. Nu tror jag inte hon läser det hära. (Jag får väl ringa henne.) Men i alla fall.

Bilden är omslaget till den första utgåvan av John Wyndhams Triffidernas uppror som jag gav min mor i födelsedagspresent ett år.

Boken var en stor succé när den kom 1951. Klassikern bland de engelska undergångsromanerna. På sitt sätt i Världarnas Krig-traditionen. Fast här kommer hotet både utifrån och innifrån. Utifrån i form av en komet som gör alla blinda. Som hos Sarramago. Och från samhället självt i form av gående människoätande växter, alltid ett elände att bli av med. Vägen från Wells till Ballard går genom Wyndham.

John Wyndham skrev en del annat intressant som långnovellen "Consider her ways" om ett framtida samhälle med enbart kvinnor. Uppbyggt som en myrkoloni. Novellen visar Wyndhams kluvna ställning till kvinnofrågan. I det framtida mansfria samhället är kärlek och sånt avskaffat. Men i en dialog mellan en representant för den nya insektvärlden och en kvinna från Wyndhams tid kritiseras de gamla könsrollerna.

Kvinnoskildringarna hos Wyndham var lite udda. Den kvinnliga huvudrollen i Day of the Triffids är en biperson i förhållandet till hjälten men var en skandalförfattarinna innan undergången. Ett liknande, något misslyckat, försök till stark kvinnoroll finns i Kraken vaknar, som ibland verkar som en parodi på triffidföregångaren.

De vandrande växterna har blivit en usel film och en medelmåttig TV-serie. Det talas om att göra en ny tv-serie av boken. Och så har den namngivit australiens bästa band the Triffids.