tisdag 4 augusti 2015

En äldre herre med glasögon

"Farväl, du härliga bokskog. Dra åt helvete vad du är underbar." 
ur "Från hyvelbänken: 22 september 1970"

Att Bengt Anderberg var redaktör för Kärlek-böckerna typecastade honom lite som en litterär pornograf.
Och 1971 års En äldre herre med glasögon inleds med ett parti dikter som i sin oanständighet passar in på den bilden.
Ibland blir dessa dikter lite fåniga: "Jag vill ha en smörgås med baggsmör och syltade nunnefittor!". Medan andra fortfarande är roande och ibland också lite vackra.

Bättre har de andra delarna av boken hållet sej. En samling kortare daterade texter kallade "Från hyvelbänken" där Anderberg resonerar kring allt möjligt. Och den avslutande "Dikter och översättningar".

Jag tror inte Anderberg skulle bli förolämpad av att jag tycker att dikttolkningarna är den starkaste delrn i volymen. Dikter av Jonathan Swift, Goethe och Jaroslav Hasek. Ibland med insatta kommentarer.

Haseks dikt är en sång om latrinen:
"Kritiker med skärpa kritiserar/gropens rika, dunkla innehåll./Och med vassa pennor de noterar:/'Skalden överskattar skitens roll.'"

(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling, en efter en, i alfabetisk ordning.)

måndag 3 augusti 2015

Kärlek I - en pornografisk antologi från 1965



Kärlek var en serie antologier redigerade av Bengt Anderberg vars första del kom ut 1965. Bara några år tidigare hade novellerna i boken knappast kunnat ges ut i Sverige. Och den dåvarande justitieministern uttryckte sitt avsky för den första boken.

Antologierna innehöll erotiska noveller skrivna av vanliga författare. När man ser namnen på dem som medverkade finns här förvisso en handfull fortfarande kända namn som Svante Foerster, Göran Tunström, Bertil Schütt, Lasse O'Månsson och P. C. Jersild. Men meroarten är bortglömda.

Jag har första delen i serien, Kärlek I. Där medverkar bland den redan nämnda Jersild. Han har senare skrivit att om Kärlek-serien banade väg för den senare grövre pornografin så ångrar han sin novell i den. Just Jersilds novell "Mobilen" lär knappast ha banat väg för någpt. Det är en rätt menlös historia.

Och inte helt oväntat så är novellerna inte så mycket att hänga i julgranen (julgranen är en fallisk symbol). Bäst är Anderbergs egna "När det gick för kyrkoherden" (som blev en dålig film enbart av intresse för Cornelis Vreeswijks-fansen, Vreeswijk sjunger små korta sånger som kommenterar filmens handling). Denna är emellertid bättre i en senare omarbetad version.

Anderbergs berättelse har en skabrös energi som saknas i de flesta andra i antologin. Undantaget är "Vargen och rödluvan" av Annakarin Svedberg. En av många pornografiska omtolkningar av sagan. Enligt Svedberg tyckte Anderberg att hennes novell från början var för tam och ville att hon skulle friska på den. Vilket väl förklarar varför slutresultatet påminner en del om Anderbergs egna skabrösa berättelser. Fast den är inte lika bra.

"Vargen och rödluvan" gavs ut på skiva när det begav sej och gavs för bara ett par år sen ut igen som e-novell.
För ett par år sen kom också ett urval ur antologierna ut med titeln Kärlek - de bästa erotiska berättelserna. Ur Kärlek I finns Anderbergs novell och Bengt Martins "Tepiskärran". Den senare är den bästa så att säja allvarliga novellen i boken.

Kärlek I kom ut i flera upplagor. Jag har den tredje. Den är rätt lätt att få tag i. Del 2 likaså. Att få tag i alla kan dock nog kräva både tålamod och pengar. Men det finns väl heller ingen större anledning att skaffa alla. I dag har böckerna mest intresse såsom tidsspeglar.

(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling, en och en, i alfabetisk ordning.)


söndag 2 augusti 2015

Mitt förnamn är Ronny

"Mitt namn var modernt. Det hörde till den nya kulturen, det nya mediet, det nya landet: Amerika!
  Man skulle kunna formulera det så: mitt namn innehöll ett program. Det skulle lyfta mig ur mitt ursprung och föra mig in i en värld av filmiska dimensionet. Det riktade redan i vaggan en uppmaning till mig.
  Samtidigt är det ett namn som omisskännligt röjer sitt klassursprung. I folkskolan fanns det flera Ronny, i läroverket var jag ensam."

Mitt förnamn är Ronny av Ronny Ambjörnsson kom ut 1996 och som jag minns det diskuterades den då mycket. Det är en bok om klassresan.
Det är ett mellanting mellan en självbiografisk berättelse och en essä. En tunn bok på lite mer än hundra sidor.

Det är en berättelse om hur Ronny tar sej från ett industriarbetarhem till en professorsstol.
Sverige bör vara det land som har flest klassresenärer enligt Ambjörnsson. Min far var klassresenär. Det var många i hans generation.
Jag tycker om Ambjörnssons berättelse.

Citerat från veckans läsning

"Fan. En ny blängande dag."
ur Röd doc> av Anne Carson, övers. Mara Lee

"Därför ler/den bedragne och bedragaren, den utvilade/såväl som den dödströtte. Den mätte ler/och den som går hungrig vågar inte/låta bli att le. Till och med de döda/blir på de efterlevandes bekostnad genom konstgrepp/försedda med ett leende."
ur "I detta land" av Bertolt Brecht, övers Lars Bjurman. I Jag behöver ingen gravsten. Dikter 1917-1956 ("detta land" är USA)

"Lukten av träden och kådan, lukten av kropparna som befann sig i en gränslös frihet. Himlen öppnade sig och solen förtärde våra ansikten."
ur Våra kyssar är avsked av Nina Bouraoui, övers. Maria Björkman

Tradition och revolution



Tradition och revolution - Huvuddrag i det europeiska tänkandet är den enda idéhistoriska översikten jag känner till som har uppmaningen "Stöd FNL" med tillhörande postgironummer på omslaget. Inte helt oväntat gavs boken ut 1968.

Den är skriven av tre akademiker med närliggande ämnen: Ronny Ambjörnsson, Aant Elzinga och Anna Törngren. Idéhistoriker, vetenskapsteoretiker och religionshistoriker. Ambjörnsson och Elzinga var bägge 32 år (jag hittar inget födelseår på Törnman).

Med tanke på sitt radikala yttre, förutom det där med FNL så inleds boken med ett citat av ordflrande Mao, så är innehållet egentligen rätt beskedligt. Även om det har en lätt historiematerialistisk ton och avslutas med marxismen som om det är dit idéernas historia leder. Men mestadels är det en rätt lättläst översikt.

Jag har förstautgåvan. Men andra upplagan är något reviderad så egentligen är det den som man ska ha.

(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om mina böcker, en och en, i alfabetisk ordning.)

lördag 1 augusti 2015

Kapten Aragāos bravader av Jorge Amado



Kapten Aragãos bravader är en roman från tidigt 60-tal av den populäre brasiliensiska författaren Jorge Amado. Jag återvände till romanen senast förra året efter att jag hade läst Clarice Lispectors intervju med Amado i tidskriften Karavan (nummer 3/2014).

I berättelsen kommer kaptenen till staden Periperi och gör stor succé med berättelser om sina äventyr på världens alla hav. Endast en av stadens medborgare (samt läsaren) tvivlar på att kapten Aragão är den han utger sej för att vara.

Boken handlar inte bara om kaptenen och hans historier utan skildrar också den lilla staden och dess innevånare. Och så har vi bokens berättare som i ett kapitel försöker sälja läsarenen bok han skrivit om republikens vicepresidenter. Ett kapitel har titel "Om hur berättaren än en gång utan anledning men i högsta nöd avbryter historien".

Allt som allt är det en mycket rolig roman om lögnens triumf.




fredag 31 juli 2015

Läst i juli


Eleanor Arnason - Big Mama Stories
Novellsamling med sf-berättelser inspirerade av amerikanska s. k. tall tales. Mycket underhållande.

Warren Ellis (text) och Tula Lotay (bild) Supreme Blue Rose
Seriealbum. En slags fortsättning på Alan Moores Supreme. Jag ska inte skriva att jag kommer att skriva något mer om albumet här för när jag skriver att jag ska skriva mer om något så gör jag det sen inte men jag kommer att skriva något mer om albumet här snart.

Asli Erdogan - Stenbyggnaden
Turkisk roman, lite som en samling prosadikter.

Anneli Furmark - Den röda vintern
Seriealbum. Utspelar sej i Norrland på 70-talet. En ung maoist har ett förhållande med hustrun till en av sina arbetskamrater. Berättelsen fångade mej inte riktigt.

Sara Lidman - Marta, marta. En folksaga
Pjäs om Norrland och kapitalismen. Positivt överraskad.


Mark Millar (text) och Goran Parlov (bild) - Starlight
Underhållande seriealbum om en åldrad rymdhjälte (lite som Blixt Gordon). En dag behöver planeten han räddade i sin ungdom åter hans hjälp.

Grant Morrison (text) och Sean Murphy (bild) - Joe the Barbarian
Medan det här seriealbumet föll platt. Snyggt tecknat dock. Jag skrev om det första numret av serien HÄR när det kom ut 2010. Då tyckte jag visst serien var lovande.

Gerald Murnane - Korntäppa
Australiensisk roman om varför Murnane slutade skriva romaner ungefär. Också en självbiografisk berättelse om att läsa berättelser.

Nervsystem, Ung dansk poesi, red. Jonas Rasmussen
Ovanligt omtalad poesiantologi.

Pia Tafdrup - Springflod
Mindre ung dansk poesi. Fast den kom 1985 då Tafdrup var rätt så ung.
"jeg slår ett grønt sjal/omkring mine skuldre/for at bevare de sidste dråber af sommerens sol/en tid endnu/duften af frugten jeg spiste."

torsdag 30 juli 2015

För Marx och Att läsa Kapitalet

När jag lite över tjugo år så läste jag Ekonomisk historia på Lunds universitet. Innan en föreläsning satt jag utanför salen med mina kursare och väntade på att föreläsaren skulle komma. Jag satt och läste i Att läsa Kapitalet av Louis Althusser och Étienne Balibar. När vår föreläsare kom sken han upp när han såg min bok och sa att alla läste den när han var ung.

Nuförtiden läser jag sällan böcker som Att läsa Kapitalet och För Marx (en samling essäer av Althusser om Karl Marx). Så när jag tar fram dem för att bläddra i dem så tror jag inte att jag kommer att begripa böckerna. Men texten är fullt begriplig. Det är som att cykla. (I och för sej kan jag inte cykla.)
(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om alla böckerna i mitt bibliotek,  en och en (eller som här tre), i alfabetisk ordning).

Det går en åska genom tidevarvet av Carl Jonas Love Almqvist

Nästa bok i min genomgång av mina böcker skrev jag om när jag först fick den. Folke Isakssons Almqvist-urval "Det går en åska genom tidevarvet". Du kan läsa inlägget  HÄR.

Jag skriver bland annat:  
"Näst efter Drottningens juvelsmycke så är "Det går en åska genom tidevarvet" den bästa Almqvist-bok jag läst".
Jag har inte Drottningens juvelsmycke. Boken gick sönder.


onsdag 29 juli 2015

Västerlandets imperialism i Kina under 400 år

Kanske är det på nåt sätt passande att mitt ex av Rewi Alleys och Hans Millers Västerlandets imperialism i Kina under 400 år luktade lite skumt när jag först införskaffade den.
Boken är utgiven på Gidlunds 1973 i samarbete med Svensk-kinesiska vänskapsförbundet. Något som gör att vi kanske ser lite misstänksamt på den i dag.
Men det är en mycket intressant bok. En samling utdrag och citat ur västerländska tidningar och historieböcker om Kina sammanställda i kronologisk ordning efter den tid de skildrar.

Västerlandets imperialism... är skriven på engelska men finns så vitt jag förstår bara på svenska.
Jan Myrdal beskriver i förordet hur han besöker Alley (en nyzeeländare som bosatte sej i Kina på 20-talet) och Myrdal berättar för Alley att han "funderade på att låta den koloniala eran skriva sig själv. Ställa samman citat för att låta de handlande själva beskriva skeendet." Alley skrattar och säjer att han har satt samman en sån bok. Och tar fram tre tjocka pärmar. Som i stort sett utgör boken.

De sammanställda citaten här blir till en spännande skildring av hur västerlandet såg på Kina. Från Marco Polo till slutet av 1910-talet. En del röster, som Mark Twain och Eduard Bernstein (den senare kallas för revisionisten Bernstein i kommentarerna till citaten, bokens politiska tendens finns ju) känber man igen. Men de flesta är bortglömda journalister, militärer, missionärer, politiker.

Boken är en läsupplevelse inte riktigt lik någon annan. Och lukten försvann efter hand.

tisdag 28 juli 2015

Vänsterextrema varulvar i Malmö

"Malmö rustade för julfirande. Kapitalismen beväpnar sig ibland med batonger, ibland med glitter.
[...]
  'Det finns en teori om julen och varulvarna', sa Henry när vi kryssade fram mellan barnvagnar inne på Triangelns köpcentrum. 'Kyrkan lärde att de som föddes på julafton blev varulvar.'
  'Varför då', sa jag när jag tipptappade genom det grå slasket vid utgången.
  'Jo, Gud blev sur för att det var Jesus födelsedag. Ingen annan fick ta åt sig uppmärksamheten. Så därför blev de som föddes på julafton varulvar.'
  'Typiskt Gud', sa jag."

Jag hittade till Han åt mitt hjärta av Viktor Algren efter att Algren skrivit uppskattande om Butter tar ordet på sin blogg. Detta tyckte jag tydde på god smak. Plus att boken handlar om varulvar och jag har alltid gillat varulvsberättelser.

I boken blir hjälten viten av en varulv och blir sen själv varulv. Tillsammans med en varulvskompis som liksom han gillar RAF bestämmer han att använda sitt varulvskap till att ha ihjäl folk han ogillar av politiska skäl. Argumenten för detta är lite underliga även ur Rote Arme Fraktions-logik (en logik jag alltid haft svårt att följa).

Ronanen är utgiven på ett litet vänsterförlag. Hade boken getts ut på ett större förlag så hade kanske en del av dessa mord lett till en del uppmärksamhet då de som blir mördade är rätt dåligt maskerade.

Kanske hade ett större förlags redaktörer behövts här och där för att dra åt i romanväven. Men risken hade väl funnits att det egensinniga med berättelse också försvunnit.
Blandningen av politiskt-litterära diskussioner, en varulvarnas historia och groteska homoerotiska sexscener blir ändå rätt fängslande.
(Detta inlägg ingår i en serie där jag skriver om böckerna i min boksamling, en och en, i alfabetisk ordning.)

Ur Skuggor av Chenjerai Hove (1956 - 2015)

"De sjunger, alla barnen som lär sig att beskriva utseendet hos den de vill gifta sig med. De beskriver brösten hos den som skulle kunna amma deras barn. Den med den långa halsen är min. Den med bröst som spricker av mjölk är min. Pojkar, ta inte den med en glipa mellan framtänderna, hon är min. Flickor, pojken som spelar banjo är min. Kan ni inte se hur hans ögon slukar mig när han spelar banjo?
Barnen sjunger om varje välbekant ting, nhengure, fågeln, som jagar efter ugglor för att lura de andra fåglarna i många år, och hotar alla med horn som inte finns där."
ur Skuggor av Chenjerai Hove, övers. Roy Isaksson