Inlägg
Veckans kulturfråga v.6 2023
3 timmar sedan
tisdag 31 januari 2023
Läst i januari
Den första boken jag läste ut i år var Det hoppande fenomenet Splunknig av Sture Lönnerstrand (mest känd för Rymdhunden). Läsåret har börjat bra.
Gillade starkt det här seriealbumet. En kärlekshistoria och tidsreseberättelse.
This Is How You Lose the Time War av Amal El-Mohtar och Max Gladstone
Den här är också en kärleksberättelse och en tidsreseroman. Det här är en roman som har flera brister som jag skulle kunna räkna upp men en där jag inte tycker bristerna gör något.
"I love you. I love you. I love you. I’ll write it in waves. In skies. In my heart. You’ll never see, but you will know. I’ll be all the poets, I’ll kill them all and take each one’s place in turn, and every time love’s written in all the strands it will be to you."
Averno av Louise Glück
"I den här beskrivningen har jag försökt vara så noggrann som möjligt / om någon annan skulle följa mig. Jag kan bekräfta / att när solen går ner om vintern är den / ojämförligt vacker och att minnet av den / varar länge."
övers. Jonas Brun
Den sista gåvan av Abdulrazak Gurnah
Jag hade troligtvis aldrig läst den här boken om inte Abdulrazak Gurnah fått nobelpriset. Det känns lite obehagligt att en död excentrisk miljardär som Alfred Nobel har detta inflytande på min läsning men å andra sidan var det en riktigt bra bok. Den påminde mej om Ali Smiths årstidsserie.
Nio brev om romanen av Lars Gustafsson och Lars Bäckström
Ballongfararna av Lars Gustafsson
Följeslagarna av Lars Gustafsson
Jag har fortsatt på min genomläsning av Lars Gustafsson i kronologisk ordning. Nio brev... och Ballongfararna har jag läst förut men Följeslagarna – som jag tyckte mycket om – läste jag för första gången (och hade nog aldrig läst utan det här projektet).
Dolda gudar av Nils Håkanson
En bok om översättning. Det som intresserade mej mest var ett kapitel om den rörelsehindrade Petrus Johaannis Gothus som var översättare och förläggare på 15- och 1600-talet. Jag ska försöka hitta mer om honom.
Det hoppande fenomenet Splunknig av Sture Lönnerstrand
Andra delen i en serie med Sture Lönnerstrands sf-noveller från 40-talet, utgiven på förlaget Zen Zat. Förhoppningsvis kommer förlaget fortsätta ge ut även Lönnerstrands 50-talsnoveller då det är de som är bra enligt John-Henri Holmbergs förord. De här är mest kuriosa, typiskt gammaldags sf som står ut mest för att de är svenska (en av novellerna har Sture Lönnerstrand gett namnet "De enögda jätteaporna på Uranus" – ett skämt som kunde flyga under radarn i en svensk tidskrift på denna tid då så få kunde engelska).
Ibland glimmer det emellertid till som i en scen då en massa Napoleon-ar från olika tider börjar attackera varandra. Dessa glimtar gör mej nyfiken på de senare novellerna.
En enkel visa och andra dikter av Marie Modiano
"Din lilla hand i min / Min pojke / Vi går tillbaka till stationen / Och tar tåget mot Malmö / Vi stannar på stationen Triangeln, / Din favorit / Med alla färger som lyser på väggarna."
övers. Magdalena Sørensen
Ord om Vietnam
Skandinaviska antologi, utgiven 1967 samtidigt i Sverige, Norge och Danmark med dikter på svenska, norska och danska. En del översatta från andra språk.
Bland poeterna märks Wolf Biermann, Robert Bly, Erich Fried, Ho Chi Minh, Sara Lidman (hennes dikt är ett demonstrationstal med ojämn högermarginal) och Göran Sonnevi (Sonnevi är också en av de 14 redaktörerna).
Syftet med samlingen var att få läsaren att vara emot "USA's vidriga krig". Vilket jag redan var emot. Men antologin är intressant.
Armarna av Hanna Rajs Lundström
"ja blöder näsblod hela vintern / de e vår andra vinter å den känns snällare / men blodet hittar sin plats också här"
The Portable Nineteenth-Century African American Women Writers, red. Hollis Robbins och Henry Louis Gates, Jr.
Det här var en ännu intressantare antologi. Med texter av afroamerikanska kvinnor på 1800-talet. Tal, artiklar, dikter, matrecept, biografer och romanutkast.
Jägarna i Armentières av Steve Sem-Sandberg
Novellsamling. Tyckte bäst om den inledande "Nålslukerskan".
Abu Casems tofflor av August Strindberg
Sagospel som Strindberg skrev till sin då 5 år gamla dotter. Inspirerat av Tusen och en natt.
Läste den efter att ha läst om pjäsens tillkomst i Strindbergs brev. Brukar ses som en bagatell och det är det väl men en rätt underhållande bagatell.
Världen väntar mig: Birgitta Stenberg, lusten & litteraturen av Paul Tenngart
Biografi om Birgitta Stenberg. Gjorde mej sugen på att läsa ett par Stenberg-böcker jag inte läst. Håller på med Rapport nu.
Porträtt av Birgitta Trotzig
Samling med essäer om författare.
Dröm, baby, dröm av Jenny Tunedal
"Käraste, / det började snöa / Jag var ensammast på jorden"
onsdag 11 januari 2023
Några av mina favoriter från min läsning 2022
Jag läste många bra böcker förra året. Här nedan är 10 (plus en) av mina favoriter av de böckerna i alfabetisk ordning. (Jag läste också om flera böcker, jag tycker om att läsa om. Men jag har inte tagit med omläsningar. Det känns som de omlästa böckerna hade haft ett orättvist försprång. Jag vet ju redan från början att det är böcker jag tycker mycket om.)
Åsnans år av Athena Farrokhzad
"Hon jublar, hon skriar, hon ylar som vargen / Jag ska måsna varenda påsna, era kråsniga blåsnegåsar / På mig rimmar ingenting"
En mycket rolig diktsamling med åsnetema. Athena Farrokhzads bästa hittills.
Jag lever ett liv som liknar ditt av Jan Grue
"Jag mötte dig. Vi möttes.
Jag hade börjat ta världen för vad den var, men det var för att jag hade börjat inse hur mycket av den som inte var till för mig, för sådana som jag.[...]Det här är inte en värld som någonsin kommer att omfamna alla sina människor, det här är inte en värld där det någonsin kommer att finnas plats för alla. Men det är inte en oföränderlig värld, den ger efter för tryck. Det finns sprickor i tillvaron."
övers. Jens Hjälte
Självbiografisk essä om att vara rörelsehindrad. Detta är den första boken av Jan Grue jag läst och den första som kommit på svenska. Men jag tyckte så mycket om den att jag läste den senare Hvis jeg faller – som kan säjas vara en uppföljare till Jag lever ett liv som liknar ditt – på norska.
Den femte årstiden av N. K. Jemisin
"När världen går under tre veckor senare sker det på den vackraste dag Syenit någonsin har sett."
övers. Jan Risheden
Första delen i en fantasy-trilogi. Jag läste alla tre böckerna. Tidigare har jag läst hennes novellsamling How long 'til black future month? Trilogin lyckas göra nya saker med gamla välanvända teman. Också kul att den översatts till svenska.
No one is talking about this av Patricia Lockwood
"Every day their attention must turn, like the shine on a school of fish, all at once, toward a new person to hate. Sometimes the subject was a war criminal, but other times it was someone who made a heinous substitution in guacamole."
Mycket underhållande roman om internet. Har sen jag läste den kommit på svenska som Ingen pratar om det här.
Sånger vid avgrunden av Kristian Lundberg
"Det räcker med att få en enda människa att lyssna. Men vem kan lyssna på en död? Vi kan. Det är hela hemligheten med ett författarskap."
Kristian Lundbergs sista bok. Fruktansvärt sorglig och fruktansvärt bra och bara fruktansvärd.
Pengar på fickan av Asta Olivia Nordenhof
"Jag vill vara lycklig på första sidan i det här kapitlet, säger Maggie.
Jag vill vara på väg hem ensam med en cola.
Klockan är bara strax efter midnatt och om man öppnade mitt hjärta skulle det inte stå något annat än cola."
övers. Johanne Lykke Holm
Det här är första delen i en planerad serie på sju böcker säjs det. Hur det projektet blir är svårt att veta men första romanen är i alla fall jävligt bra.
Förberättelser av João Guimarães Rosa
"Det var ett tankespån som jag själv inte riktigt fattade, men som kunde förklara det hela: tänk om han faktiskt hade en konstig häst undangömd någonstans i husets mörker."
ur novellen "Hästen som drack öl"
övers. Stefan Helgesson & Marcia Sá Cavalcante Schuback
Brasilianska korta märkliga berättelser. João Guimarães Rosas noveller räknas som klassiker i Brasilien vilket jag förstår.
Språk; Verktyg; Eld av Göran Sonnevi
"Vill du röra vid / mitt förstörda språk?"
Detta blev den allra sista boken jag läst 2022. Jag fick den i julklapp av min flickvän. En diktsamling från 1979. Jag läste tidigare år också Göran Sonnevis senaste diktsamling För vem talar jag framtidens språk där han anknyter till sin tidigare poesi men också ångrar en del av sina tidigare vänsterradikala ståndpunkter. Språk; Verktyg; Eld är både en del av den delen av Göran Sonnevis verk som första steget bort från den.
En berättelse från kusten av Birgitta Trotzig
"Men med det sjuka barnet började någonting spira i modern. Som ett par stilla bedrövelsens vingar började fint veckla ut sig i värmen från det alldeles hjälplösa: en och anman tanke kunde stilla lyfta, gråaktig visserligen och så försynt att den knappt vågade andas, långt mindre uppsöka någon annan mänsklig varelse för att bli till i ord. Men hon blev mindre folkskygg."
Jag håller på och läsa Birgitta Trotzigs författarskap i kronologisk ordning. En del böcker har jag läst förut (bland dessa omläsningar skulle jag nog välja Sveket som min favorit. Men en del är nya bekantskaper. Som den här tidiga romanen där man ser Birgitta Trotzig finna sin röst.
Intill haren, inuti haren av Lisa Gidlöf
"haren vet / mina begränsningar / jag är människa / jag har ett antal regler att följa / intill haren kan jag vila / jag är varken människa eller djur / i en hud som när som helst / kan brista"
Den här kommer som elfte boken efter de andra eftersom den getts ut på Vendels förlag. Ett förlag som jag är med och hjälper till med på fritiden. Vilket gör mej partisk. Men jag tror att jag ha haft de här två märkliga fantastiska diktsviterna bland mina favoriter även om jag inte haft något med dem att göra.
måndag 2 januari 2023
Läst i december
I december 2022 alltså. År 2022 så läste jag 171 böcker (minus seriealbum). Det blir i snitt 14 och en fjärdedels bok i månaden. Förra månaden läste jag 13 böcker. Vilket alltså är en rätt genomsnittlig läsmånad för 2022.
Jag kommer nog att göra ett inlägg om mina favoritböcker från året.
Men här är i alla fall decembers böcker:
Historisk roman om ett nunnekloster. Riktigt bra.
Vägvila av Lars Gustafsson
Poeten Brumbergs sista dagar och död av Lars Gustafsson
Bröderna av Lars Gustafsson
Börjat lite sakta på att läsa Lars Gustafssons verk i kronologisk ordning (jag har inte gett upp läsningen av Birgitta Trotzigs böcker men då jag behöver låna nästa bok (nu har jag reserverat den) så tog jag en liten paus). Poeten Brumbergs... och Bröderna hade jag läst förut. Medan debutromanen Vägvila var en förstagångsläsning. Poeten Brumbergs... är överlägset min favorit av de tre.
De unga vi dödar av Eija Hetekivi Olsson
Tredje romanen om Miira. Tyvärr är tredje boken inte lika bra som föregångarna. Men tillräckligt bra för att göra den läsvärd.
I november av Sven-Eric Liedman
Essäsamling om att bli gammal. Hade kanske passat bättre att läsa förra månaden.
Sånger vid avgrunden av Kristian Lundberg
Kristian Lundbergs sista bok. En fruktansvärd roman men också fruktansvärt bra.
Kvinnoland av Charlotte Perkins Gilman
Utopisk feministisk roman från 1910-talet om ett land befolkat enbart av kvinnor.
mittemellanår av Alexandra Politidis Palm
"alla mina döda släktingar sitter runt ett plastbord i / himlen röker cigg utan filter och skrattar åt mig // men jag hoppas att någon till slut kommer höja rösten / och säga att jag åtminstone gör ett tappert försök"
Menageriet av Steve Sem-Sandberg
SF-roman från 1970-talet om en planet som görs till ett zoo för alla galaxens djur. Detta var Steve Sem-Sandbergs andra roman och den tillhör de ungdomsverk han senare sett som ofärdiga och innan hans egentliga debut. Men jag tyckte den var rätt underhållande.
Språk; Verktyg; Eld av Göran Sonnevi
"i vad som helst / finner jag dig / Ditt ansiktes drag finns / i alla ting / Det vilar där / i sin förändring / som en ljuslåga / Vad rör du mig / i det flytande mörkret? / Du är mitt ljus / i det flytande mörkret"
Diktsamling från 1979. Gavs ut som Månadens bok på Bonniers. Ett exempel på att folk som säjer att 1970-talet var ett dåligt decennium för svensk poesi inte vet vad de talar om.
Jag fick boken i julklapp.
August Strindbergs Brev 16
Maj 1907–12 juli 1908
Dykungens dotter av Birgitta Trotzig
Omläsning.
lördag 24 december 2022
Siri
Foto överst är taget av mej, foto underst på mej och Siri är taget av Janet.
fredag 23 december 2022
Den isländska julkatten
I isländsk folktro så finns det en varelse som heter julkatten. Vilket ju låter sött. Men den här julkatten hotar äta upp alla som inte fått nya kläder till jul (eller i lite snällare varianter av myten äta upp deras mat). De äldsta berättelserna om julkatten är från 1800-talet.
Poeten Jóhannes úr Kötlum har skrivit en populär dikt om julkatten. Dikten "Jólakötturinn" finns i samlingen Jólin koma (1932) som innehåller dikter för barn.
Den börjar: "Þið kannist við jólaköttinn, / – sá köttur var gríðarstór. / Fólk vissi ekki hvaðan hann kom / eða hvert hann fór."
(Ungefär: Du har väl hört talas om julkattten? / Det var en jättestor katt. / Man visste inte varifrån han kom / eller vart han var på väg")
torsdag 22 december 2022
Jag skriver för min katt
På frågan varför han skriver så ska Werner Aspenström (enligt Olof Lagercrantz) en gång ha svarat att "Jag skriver för min katt".
Fotot på Werner Aspenström med katten Tempus är taget av Bertil S-son Åberg.
onsdag 21 december 2022
Miljontals med katter
Den handlar om en gammal man som ger sej ut i världen för att hitta en katt åt sin hustru och sej själv.
Men han hittar inte en utan "hundreds of cats, thousands of cats, millions and billions and trillions of cats."
Han kan inte välja en utan tar med sej alla hem till hustrun. Vilket leder till problem.
tisdag 20 december 2022
Katt i Kvinnoland
Boken handlar om tre män som kommer till ett land enbart befolkat av kvinnor. Landet är isolerat från omvärlden.
Det är en underhållande bok, särskilt med tanke på att det är en mer än 100 år gammal idéroman och den var mycket intressant att läsa.
Eftersom det här är en katt-kalender så ska vi uppehålla oss vid Kvinnolands katter. Det är det vanligaste djuret i landet ("förstås" tillägger berättaren). Genom avel har de fått katterna att jaga skadedjur.
När de manliga besökarna berättar om hundar så svarar de kvinnliga värdarna att "'Vi älskar våra katter på samma sätt. De är våra vänner och hjälpare. Ni har ju sett hur intelligenta och tillgivna de är.'
Det var de verkligen. Frånsett några få undantag hade jag aldrig sett maken till katter. Stora, ståtliga och silkeslena var de, vänliga mot alla och djupt fästa vid sina ägare."
De blir emellertid förfärande när de får höra att hundar ibland bits och att de inte är lika renliga som katter.
Det känns som att Charlotte Perkins Gilman mer var en kattmänniska än en hundmänniska. Men kanske jamade hennes katt lite väl mycket. För i det utopiska landet befolkat av kvinnor har de "utvecklat en kattras som inte jamade!" (översättning här och ovan av Emilia Fjeld)
måndag 19 december 2022
Streaky – Supercat
Stålmannen hade en kusin som kallades för Supergirl. Hennes katt Streaky hade också superkrafter men Streaky kom från jorden (den fick krafter från en slags kryptonit).
Många superhjältar hade sällskapsdjur med superkrafter men de togs bort när man skulle göra serierna mer seriösa då de sågs som lite löjliga.
Jag gillade superdjuren och det gjorde många andra med och efter hand så kom de tillbaka då superhjälteserier behöver lite sillyness i sej. Numera har Stålflickan eller Supergirl återigen en katt vid namn Streaky även om den inte fått superkrafter än. Men det kommer nog. Även i TV-serien Supergirl fanns det en Streaky. Tyvärr utan superkrafter.
I en del av de tecknade filmerna på senare år har Streaky emellertid sina krafter.
Bilden överst är från omslaget till Action Comics 277 (Action Comics är en av serietidningarna med Stålmannen/Superman) som kom ut 1961. Det är gjort av Curt Swan och Stan Kaye.
Bilden underst är från en serie i det numret: "The Battle of the Super-Pets!" av Jerry Siegel (text) och Jim Mooney (bild)(Jerry Siegel och Jim Mooney var också de som skapade Streaky).
söndag 18 december 2022
The Sandman och tusen katters dröm
Men när det kommer till TV-serien The Sandman, en filmatisering av den tecknade serien skriven av Neil Gaiman så är detta ett mindre problem. Inte för att tv-serien skulle ha ett särskilt spännande bildspråk utan för att de första två seriealbumen av The Sandman har mycket ojämna teckningar. Så bygger mitt favoritavsnitt av TV-serien, The Sound of Her Wings, på två rätt svagt tecknade nummer av serietidningen: Sandman 8 och Sandman 13 eller The Sound of Her Wings och Men of Good Fortune.
Ett av (eller rättare ett halvt) av TV-avsnitten står dock ut visuellt då de valt att göra det som tecknad film. A Dream of a Thousand Cats, byggd på Sandman 18 (det var därför jag valde den till dagens lucka) ett fristående nummer som också heter A Dream of a Thousand Cats och som är (serietidningsnumret alltså) tecknat av Kelly Jones och Malcolm Jones III. Detta är ett snyggt tecknat nummer. TV-serieavsnittet är animerat i en annan stil än Kelley Jones och Malcolm Jones III:s men det funkar bra.
Historien är berättad ur en katts perspektiv och innehåller en katt-version av Sandman. Vi får i den höra talas om en tidigare värld där katterna härskade över människorna. Men några människor hade en dröm...
Det är ett av de bättre numren av The Sandman och tillsammans med The Sound of Her Wings höjdpunkten av TV-serien.
Bilden överst på inlägget är från serietidningen och den underst från TV-serien.
lördag 17 december 2022
For in the Cat, beauty is ordinary
By Joyce Carol Oates
For I will consider my Cat Cherie
for she is the very apotheosis of Cat-Beauty
which is to say, nothing extraordinary
for in the Cat, beauty is ordinary
like the bliss
conferred
upon us
in the hypnosis
of purr-
ing.
Joyce Carol Oates
Hela dikten finns HÄR
Bild på katten Cherie från Joyce Carol Oates twitter.
fredag 16 december 2022
Ur The Naming of Cats av T. S. Eliot
And that is the name that you never will guess;
The name that no human research can discover—
But THE CAT HIMSELF KNOWS, and will never confess.
When you notice a cat in profound meditation,
The reason, I tell you, is always the same:
His mind is engaged in a rapt contemplation
Of the thought, of the thought, of the thought of his name:
His ineffable effable
Effanineffable
Deep and inscrutable singular name.
T. S. Eliot
"Jag upptäckte att Eliot och jag hade två saker gemensamt – 1. kärlek till goda cigarrer och 2. katter och 3. en svaghet för att vitsa" skriver Groucho Marx i ett brev till Gummo Marx i juni 1964 (övers. Suzanne Sundgren och Nils-Petter Sundgren).
För den som känner till Old Possum's Book of Practical Cats (De knepiga katternas bok) som kom ut 1939 är det knappast förvånande att T. S. Eliot älskade katter. Diktraderna ovan är slutet av dikten The Naming of Cats från den boken.
Bilden är av Nicolas Bentley som illustrerade 1940 års utgåva av boken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
