Citerat från veckans läsning

"han kunde läsa Ekelöf, Celan, Akhmatova, Montale, Ashbury, Mandelstam, poeter jag knappt hade hört talas om, som den naturligaste sak i världen, och det fanns inget poserande med hans läsning, som det dessvärre fanns med min, jag viftade med författarnamn som medeltidsriddare viftade med fanor och standar,"

ur Min kamp 5 av Karl Ove Knausgård, övers. Rebecca Alsberg

"I en by i Skottland säljer man böcker med en blank sida någonstans i volymen. Om en läsare hamnar på den sidan när klockan slår tre, dör han."

ur "Instruktiva exempel på att känna rädsla" i Kronoper & famer av Julio Cortázar, övers. Karin Sjöstrand

Facit till smurferna

Det kom in ett svar i kommentarerna till måndagens smurfdikttävling. Vilket är ett mer än förra året. Men en del svarade på twitter och facebook också. En del av dessa svarade att de kunde utan att säja vilken dikten var. Men vem är jag att smurfa på deras ord?
Gabrielle Björnstrand som svarade i kommentarerna hade 4 rätt av 5 och vann därmed (länken går till hennes blogg).

1.
Ettan var "Gamle man" skriven av den produktive författaren Anonym på 1600-talet. Ingen kunde denna. Det är flumskolans fel.
"Gamle man han liknas/vid barkelöse ek;/alle sine grener/fäller hon från sig./Hon rottner i röter,/hon faller nider i topp./Gamle mannen faller av,/den unge växer opp." Det är fyra verser till.

2.
Tvåan är ur Alfabet av Inger Christensen. Det är dikt "4" eller den med bokstaven d. Alfabet kommer snart ut i nyöversättning. Jag har läst denna. Men recensionsdatum är inte förrän nån gång i augusti. Gabrielle kunde denna.
"duvorna finns; drömmarna, dockorna/dråparna finns; duvorna, duvorna;/dis, dioxin och dagarna/finns; dagarna döden; och dikterna/finns; dikterna, dagarna, döden" (övers. Ida Linde & Marie Silkeberg)

3.
Trean är början på "Det öde landet" av T. S. Eliot. Gabrielle och Johannes kunde denna.
"April är grymmast av månaderna - driver/syrener fram ur de döda markerna" och så vidare (övers. Karin Boye & Erik Mesterton). Innan Ezra Pound ändrade i dikten säjs den ha gått 'April är fett grymmast av månaderna'.

4.
Fyran är slutverserna ur "Esplanadsystemet" av August Strindberg (som säkert hade gillat Smurferna.) Erik och Gabrielle kunde denna.
"En gammal man går där förbi/och ser med häpnad hur man river./Han stannar; tyckes ledsen bli,/när bland ruinerna han kliver.//- 'Vad skall ni bygga här, min vän?/Skall här bli nya Villastaden?'/'Här skall ej byggas upp igen!/Här röjes blott för Esplanaden!'//- 'Ha! Tidens sed: att riva hus!/Men bygga upp? - Det är förskräckligt!'/- 'Här rivs för att få luft och ljus;/är kanske inte det tillräckligt?'"

5.
Femman slutligen är slutet av "Dagen svalnar..." av Edith Södergran. Och den enda delen av dikten man brukar citera. (Och parafrasera. Jag har själv gjort detta: Du sökte en kvinna och fann en sjal - du är besviken.) Camilla, Gabrielle, Gustav och Johannes kunde denna.
"Du sökte en blomma/och fann en frukt./Du sökte en källa/och fann ett hav./Du sökte en kvinna/och fann en själ -/du är besviken."

Om du är besviken på det här årets smurfa dikten så minns att det kommer en ny nästa år. 

Smurfa dikten

Det är den 21 juli, Belgiens nationaldag och dagen då vi firar den belgiska tecknade serien Smurfarna med en dikttävling. Det är den sjätte årliga tävlingen. En smurfig gammal tradition.

Nedan finns utdrag ur fem mer eller mindre välkända dikter. Nedtecknade såsom en smurf hade skrivit dem.
Du ska sen lista ut vilken dikten är. Som exempel så hade jag första året "My smurf smurfs at both smurfs;/it will not smurf the smurf;/But ah, my smurfs, and oh, my smurfs —/it gives a smurfing light!" Vilket är "First fig" av Edna St. Vincent Millay. Som i osmurfad form går "My candle burns at both ends;/it will not last the night;/But ah, my foes, and oh, my friends —/it gives a lovely light!" 
Smurfigare än så är det inte. Svara i kommentarerna. Vinnaren smurfar smurf.

1.
Gammelsmurf han liknas
vid smurfelösa smurf;
alle sine smurfer
smurfar han från sig.

2.
Smurferna finns; smurferna, smurferna
smurferna finns; smurferna, smurferna;
smurf, dioxin och smurferna; smurferna
finns; smurferna smurfen; och dikterna
finns; dikterna, smurferna, smurfen

3.
Smurf är smurfigast av smurferna - smurfar
smurfer fram ur de smurfiga markerna, smurfar
smurf och minne, smurfar
dova smurfer med vårregn.
Vintern höll oss smurfiga, smurfade
jorden i glömska och smurf, gömde
en droppe smurf i torra smurfer.

4.
En smurfig smurf smurfar där förbi
och smurfar med häpnad hur man smurfar.
Han smurfar; tyckes smurfig bli,
när bland ruinerna han smurfar.

- "Vad skall ni smurfa här, min smurf?
Skall här bli nya Smurf?"
- "Här skall ej smurfas upp igen!
Här smurfas blott för Smurf!"

- "Ha! Tidens smurf: att smurfa smurf!
Men smurfa upp? - Det är smurfigt!"
- "Här smurfas för att få smurf och smurf;
smurfar kanske inte det smurf?"

5.
Du smurfade en smurf
och smurfade en smurf.
Du smurfade en smurf
och smurfade en smurf.
Du smurfade en smurf
och smurfade en smurf -
du är besviken.

Citerat från veckans läsning

"Det hjälper inte att de har bevarat det där egendomliga, ansträngt varsamma beteende som den vite mannen aktar lika noga på när han umgås som en alkoholist ger akt på sig i sällskapslivet;[...]inuti finns något annat."
ur Glöd av Sándor Márai, övers. Maria Ortman

"Jag skildrar alltså denna värld, mörkrets tid, där en annan värld eller en annan tid bara skymtar glimtvis. Ungefär som i Tarkovskijs film Stalker,[...]stalkern söker efter paradiset eller den inre världen. För att finna den måste man göra resan ända längst in i Zonen. Innan han beger sig in i den är bilderna svartvita. Men i Zonen är det färg. När han så kommer tillbaka igen med sitt vetande, glimtar det till av färg i vissa sekvenser[...]Zonens färgskala följer glimtvis med ut i verkligheten. Det han sökte fanns där, i hans hemska vardagstillvaro, fast han inte visste om det."
Birgitta Trotzig i intervju gjord av Agneta Pleijel, "Människan, skapelsen, skapandet" ur Litteratur för amatörer av Agneta Pleijel

Ur En bortgången värld av Nadine Gordimer (1923-2014)

"Den här dagen, ja. I förmiddags körde jag över velden, och det var precis den veld, den sol, den vintermorgon som existerade när man var nio år gammal; för mig; för Max.[...]Och medan jag körde över velden för att träffa Bobo (Max hörde änderna snattra i ett samtal han aldrig förstod), promenerade en man omkring i rymden. Jag sa: 'Graham, vad i all världen tror du de kommer att kalla det i historien?' och han sa: 'Jag har just läst en bok som omnämner oss som den Bortgångna Borgerliga Världen. Hur tycker du det låter?'
Jag skrattade. Det for över min hud som vind över vatten; den där känslan man ibland får av en viss kombination av ord. 'Det har ett trevligt döende tonfall. Men det är en politisk definition - sådana är ingenting att ha.'"
ur En bortgången värld av Nadine Gordimer, övers. Marianne Gerland-Ekeroth (i original heter boken The Late Bourgeois World, vilket borde vara vad Graham säjer ovan, ordleken försvinner i översättningen)

10 bra franska böcker

Då jag haft tre tidigare listor med franska böcker (en med romaner, en med böcker som inte är romaner och en med diktsamlingar - det finns länkar längst ner i inlägget) så borde rubriken kanske vara 10 bra franska böcker, del 4. Men i vilket fall så firar vi Bastiljens fall med denna lista.

Smaken av Muriel Barbery

Simone de Beauvoir - Brigitte Bardot & Lolitasyndromet
"Jag träffade ett barn som grät för att portvaktens son var död; hans föräldrar lät honom gråta, och sedan blev de irriterade. 'Den lille pojken var ju ändå inte din bror!' Barnet torkade sina tårar. Men det var en farlig lärdom. Onödigt att gråta över en främmande liten pojke: Det må vara hänt. Men varför ska man gråta över sin bror?" (övers. A. P. Fredlund)
Existentialistiska essäer. Titeln och omslaget är egentligen lite missvisande. Då titeltexten är skriven senare än resten av texterna och delvis är av annan karaktär.

Nina Bouraoui - Intet liv
Nina Bouraouis andra roman. Om en kvinna som bor på en kyrkogård och minns sin barndom. Kort men tät lyrisk berättelse.

Emmanuel Carrére - Vinterskola
En pubertetsskildring där huvudpersonen läser skräckberättelser. Skrämmande bra.

Éric Chevillard - I taket
"förresten finns det inga vargar, påpekar Madame Stempf, deras spår i snön är bara bläckplumpar på sagoförfattarens papper för att han är för lat för att skriva rent en gång till, han föredrar att smutskasta dessa mystiska kringvandrande varelser, helt och hållet påhittade, och skyller på dem varje gång han har slukat en flickunge."
(övers. Anna Säflund-Orstadius)

Marguerite Duras - Lol V. Steins hänförelse

Jean Genet - Matrosen och stjärnan
"Må läsaren undfly synden medan han inom sig själv, i sin egenskap av läsare och i kraft av vårt ord, upptäcker dessa hjältar som hittills dolt sig i honom..." (övers. Nils Kjellström) En av dessa hjältar i Matrosen & stjärnan är Georges Querelle, en matros som har som hobby att mörda.
Till skillnad från Genets övriga romaner är denna inte självbiografisk. Men har samma tema om brott och homosexualitet som de andra böckerna. Den kom i nyutgåva förra året.

Alfred Jarry i urval
Innehåller pjäserna Kung Ubu och Den fjättrade Ubu. Samt den mycket roliga patafysiska klassikern Dåd och idéer av Doktor Faustroll. Det kom senare ut en något utökad version av boken kallad Far Ubus läsebok.

Georges Perec - Livet. En bruksanvisning
En roman som är lika bra som sin titel.

Jean Paul Sartre - Tystnadens republik & Sartre om Sartre
Urval ur Jean Paul Sartres bokserie Situations. Essäer och artiklar.

Tidigare 14 juli-listor:
10 bra franska romaner
(här har dock en belgisk franskspråkig roman lyckats lura sej in)
10 bra franska böcker
(ej att förväxla med dagens inlägg)
10 bra franska diktsamlingar
10 bra franska filmer
5 bra franska skivor

Citerat från veckans läsning

"Det låter tokigt men jag tror att tyngd inte ska ses metaforiskt utan att det finns en relation mellan kvaliteter i konstverk och den av samtida atomfysiker postulerade, men ännu inte upptäckta gravitonen, partikeln som 'gör' tyngdkraft, det att stora föremål drar till sig små,
[...]
kvaliteterna i konstverk är någonting fysiskt.
  Fanns bara tekniken vore det alltså möjligt, och jag menar då bokstavligt talat, att väga dem."
ur "Klarhet" i Avklädda på ett fält av Stig Larsson

"Shall I say something nice about Jan Myrdal? Ten years ago I had a friend who was a byrådirectör[...]. I went to see him, and he was sitting there; he is a man of great influence, a nice man, belonged to the Folkpartiet[...]. On his wall there was a little picture of Jan Myrdal. I said 'Why the hell do you have a picture of Jan Myrdal?' And he said, 'Well, when I am sitting here and writing, and I'm dealing with the question of free speech and so forth, sometimes I look up and see Jan Myrdal's face, and then I sharpen up. 'I thought that was a wonderful image of what an intellectual should be, a warning sign on the wall. You can say what you want about Jan Myrdal, but sometimes he has been a sign on the wall. And maybe that's also what an intellectual should be."
P. O. Enquist i intervju i "An evening with Per Olov Enquist. September 3, 1994" från Documentarism in Scandinavian Literature, ed Poul Houe och Sven Hakon Rossel

Lyrikvännen fyller 60 år

Mina föräldrar hade en massa gamla Lyrikvännen i bokhyllan. Inte riktigt alla årgångarna tillbaka till 1954 när tidskriften startade men väl tillbaka till 60-talet. Jag bläddrade ofta i dessa gamla lyrikvänner när jag var tonåring.
Jag minns särskilt ett nummer med traditionell muntlig poesi av olika ursprungsfolk. Där fanns en indianmyt (eller möjligen inuitmyt) om att Gud från början hade tänkt placera könsorganen i pannan på djuren och människorna. Men bävern får reda på detta. Hur bävern hindrar könsorganen från att hamna i pannan framgick aldrig av berättelsen då inte hela hade bevarats. Ett av problemen med den muntliga berättartraditionen.

Lyrikvännen gavs från början ut av FIB:s Lyrikklubb. Den var då en del av en stor mängd folkrörelsetidningar. I början gick den ut i femsiffriga upplagor. Den har lyckats överleva när de flesta folkrörelsetidningar gått under. Att den ibland hade svårt att klara sej märktes på att den under perioder var mycket tunn.
Numera ges den inte längre ut av FIB:s Lyrikklubb utan av Ellerströms. Som började ge ut den år 2007. (Det märks en viss överrepresentation av poeter utgivna av Ellerströms).

Det senaste numret är ett jubileumsnummer. Fast det verkar inte riktigt ha bestämt sej för om det är ett jubileumsnummer eller ej. Här finns en lista på alla Lyrikvännens redaktörer genom åren och ett samtal om tidskriftsutgivning mellan Jonas Ellerström och Mikael Nydahl (dock inte så mycket om Lyrikvännen). Och det är en del mer kända poetnamn som Pasolini och Derek Walcott och Margaret Atwood med.
Det är ett rätt bra nummer. Intressantast är en artikel av Elisabeth Friis om hur man ser på svensk poesi i Danmark. Mer danskt finns i den också läsvärda återkommande krönikan Lingebrandt läser. Där Ann Lingebrandt skriver om Theis Örntoft (det ska vara danskt ö men det är för kvavt för att jag ska orka kopiera in det).

Till det här numret fick man också Jonas Ellerströms Under tidens yta som jag skrev om nyligen. Och senaste boken i Ellerströms Lilla serien: Trollmarknad och andra dikter av Christina Rossetti. Den senare var väl som en speciell jubileumsutgåva. Men böckerna i Lilla serien får man alltid som prenumerant. (På FIB:s lyrikklubbs tid fick medlemmar deras årsbok. Dessa årsböcker var ofta mycket trevliga.)
Jag har prenumererat på Lyrikvännen i ungefär ett år. Förr brukade jag läsa den när jag besökte föräldrarna. Egentligen har den vart ganska ojämn. Med en beklaglig brist på myter om könsorgans placering. Men det har också varit en hel del bra poesi i den. Ett par nya poeter har jag upptäckt. Som Rose Ausländer. Och det är trevligt att den fortfarande finns.

Citerat från veckans läsning

"Från den dagen började Ndinguru fjärta ägodelar, han sket ägodelar, nös ägodelar, kliade sig ägodelar, skrattade ägodelar, tänkte ägodelar, drömde ägodelar, pratade ägodelar, svettades ägodelar, kissade ägodelar. Ägodelar flög i väg från andras händer och satte sig på Ndingurus fingrar."
ur Djävulen på korset av Ngugi wa Thiong'o, övers. Alexander Muigai

"Suddenly she hunched her shoulders. 'I don't like having a free-fall-sexual-displacement complex.'
  'That always sounded like to much to say.'"
ur "Aye, and Gomorrah..." av Samuel R. Delany

"Jag talar:
- Vad gör vi med de gamla?
Valan talar:
- Kaster har levt länge nog. Låt honom veta det imorgon.
  Valan tystnar. En oro sjunker tung i magen. Kaster. Självklart. Men ändå."
ur Hövding av Johannes Nilsson

10 bra amerikanska seriealbum

För sjätte året i rad firar vi Förenta staternas nationaldag med en lista.

Lynda Barry - The Greatest of Marlys
Samling med korta serier om Marlys och hennes vänner och fiender. Roliga på ett lite vemodigt sätt.

Dan Clowes - The Death-Ray

C. F. - Powr Mastrs vol 1
Märklig serie som utspelar sej i en slags fantasyvärld. Ibland är den som en experimentell serie, ibland som
en fantasyberättelse. Det har kommit tre volymer.

Phoebe Gloeckner - Diary of a teenage girl
Självbiografiska teman har varit ett viktigt inslag i den amerikanska tecknade serien. Gloeckners album är ett av de mest fascinerande i den självbiografiska genren.

Roberta Gregory - Bitchy på smällen
Också Gregory använder sej av sitt eget liv. Den här tillhör de så kallade undergroundserierna. Den avslutande serien är ett svar på de fantasier om våld mot kvinnor som ofta förekom hos manliga amerikanska undergroundserietecknare.

Jaime Hernandez - Speedy Ortiz död

Sorglig och vacker serie. Ett bra ställe att börja om man vill ge sej på Jaime Hernandezs Locas-svit. Och det vill du.

Gilbert Hernandez - En amerikan i Palomar
Detta är andra seriealbumet om den mexikanska byn Palomar. Palomar-serierna tillhör det bästa inom de tecknade serierna. En amerikan i Palomar är en fascinerande berättelse om en stor mängd intressanta karaktärer mästerligt utförd.

Frank Miller - The Dark Knight Strikes Again
Superhjälteserier har en framträdande plats i den amerikanska serievärlden. Det här är en fortsättning på en av de mest kända inom genren, Frank Millers The Dark Knight Returns om en åldrad Batman. Uppföljaren förhåller sej rätt så vanvördigt till sin föregångare. Det är en serie med en bisarr energi. Amerikansk superhjälteserie när den är som bäst.

Joe Sacco - Fixaren

Art Spiegelman - Maus
En av de mest hyllade serieberättelserna. Spiegelman intervjuar sin far som överlevt förintelsen. Brukar kunna uppskattas även av folk som vanligen inte läser serier.



Tidigare 4 juli-listor:
10 bra amerikanska romaner
10 bra amerikanska böcker
10 bra amerikanska filmer
10 bra amerikanska skivor
10 bra amerikanska diktsamlingar

Under tidens yta: En annorlunda svensk poesihistoria

"Tiden är en radikal gallrare" skriver Erik Blomberg i förordet till sin antologi 100 svenska dikter. Jonas Ellerströms Under tidens yta handlar om den poesi som gallrats ut.

Boken, en blandning mellan en poesihistorik och en antologi, kom med senaste numret av Lyrikvännen (men går att köpa separat). Den tar upp runt 70 mindre kända svenska diktsamlingar (och ett par rätt så kända lyriktidskrifter) samt återger en dikt ur varje samling. Boken är kronologiskt ordnad. Nederst på sidorna löper en tidslinje med svensk lyriks viktiga händelser. Namnen tiden inte gallrat bort (än).

Den äldsta samlingen Ellerström tar upp (Acherontia av Gustaf Uddgren) är från 1902, den nyaste (Så fort jag går ut av Kerstin Norborg) från 1998. Bland poeterna som tas upp så finns det flera jag kände till sen tidigare. Men det är bara en av samlingarna som jag har. Den samlingen - Tjejdikter (1966) av Anna-Clara Tjerneld (som sen bytte namn till Anna-Clara Tidholm) tycker jag mycket om. Tjerneld/Tidholm blev senare en framgångsrik barnboksförfattare. Och det finns ett par poeter här som är kända men för annat än sin poesi - Madeleine Gustafsson, Irmelin Sandman Lilius.
En och annan är väl inte alls särskilt okänd. Som Mirjam Tuominen. Men både Ellerströms korta essä om hennes poesi här och dikten som återges är bra så det känns dumt att klaga.

Merparten av samlingarna har jag aldrig hört talas om. Och framförallt bland de tidiga så finns det en del som är kuriosa. Som till exempel N.-Gösta Wallgrens Allt flämtade och brann (1919) - konventionella dikter satta i böljande "hiskliga vågor". En poeterna har jag tidigare stött å i en antologi med pekoral (Ellerström menar att hennes pekoralstämpel är oförtjänt - jag är inte övertygad).
Detta är ändå intressant på sitt sätt men jag tycker att dikterna blir bättre ungefär halvvägs in i boken.

Ellerströms beskrivningar av samlingarna är emellertid underhållande boken igenom. Ofta är det anekdoter om författarna, ibland berättelser om hur Ellerström hittade dem.
Med den här boken kan man i stort sett hoppa över att diskutera om urvalet är rätt. Samlingarna har valts utifrån att Ellerström av olika anledningar fastnat för dem. Man kan se hans smak här, i förkärleken för vad han kallar för det långa femtiotalet, och i texterna om dikterna i att han ofta kommer in på Vilhelm Ekelund.

Visst finns det strömningar i den svenska poesin som inte kommit med. Som den politiska. (Tjernelds Tjejdikter innehåller politiska dikter. Det är föga förvånande inte en av dessa som Ellerström valt.)
Men bokens styrka är en annan än den heltäckande litteraturhistoriebokens. Att visa på lite av all den poesi som glömts bort. Ellerström jämför med de återutgivningar av obskyr musik som gjorts sen CD-skivans genombrott.

Det är en rolig idé och ofta en mycket underhållande läsning. Bland böckerna finns flera som jag blir sugen på att leta upp och läsa. Som Bo Grandiens bilderbok Drömmen om Asien (1955) eller Bertil Petterssons Utkast.(1958). Dikten Ellerström valt ur Utkast avslutas med dessa rader som också får avsluta detta inlägg: "Utan skepp och utan segel/gav sig de första människorna ut på haven.//De har kanske ännu inte kommit hem."

Böcker lästa i juni

Har inte läst så många böcker den här månaden. Nu när vi har kommit halvvägs på året så har jag läst cirka 70 böcker enligt de här månadslistorna (men då inräknat omläsningar och ett par av dem var såna där novellhäften.)

Kate Atkinson - Life after life
Födelsedagspresent.

Eija Hetekivi Olsson - Ingenbarnsland
Uppväxtskildring utgiven 2012. Debutroman. Rätt förtjust i den här.

John Irving - I en människa
Påminde mycket om en roman av John Irving. Skulle nästan kunna tas för en.
I min ungdom läste jag och gillade Irving-romaner som Garp och hans värld, Hotel New Hampshire och Vattenståndet. Men sen började jag tröttna på honom. Men jag har återkommit till honom ibland för att se om något har hänt. Det har det inte. Hans böcker är alltid likadana. Men det fanns något slags sug i de tidiga som jag inte tycker finns där längre.

Karl Ove Knausgård - Min kamp 4
"Jag!" (typisk mening ur boken).
Jag tog en paus i den här sviten efter trean som jag inte tyckte var lika stark som de första två. Del 3 och den här brukar säjas vara de mest konventionella i serien. Men den här gillade jag betydligt bättre. Även om vår hjälte är som mest osympatisk här. Starkast är delen där han läser faderns efterlämnade anteckningar.

Karl Vennberg - På mitt samvete
Samling med artiklar, essäer, debatt och sånt av Vennberg. Ett rejält urval. Mycket intressant läsning.