Visar inlägg med etikett sarah polley. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sarah polley. Visa alla inlägg

fredag 1 juli 2011

10 bra kanadensiska filmer

Det är Kanadas nationaldag. Som de firar med anledning av att den firas tre dagar före U.S.A.s.

Cube

Geometrisk science fiction-skräck från 1997.

Dubbelgångare
Dead Ringers från 1988 var David Cronenbergs första långfilm utanför genrefilmen. Men hans teman känns igen från hans tidigare skräckfilmer. I ett tidigt stadium så skulle de två gynekologerna vara de enda tvillingarna i denna värld. Något som, trots att det inte finns med i den färdiga filmen, vilar under texten.

Exotica
Atom Egoyans långsamma, deprimerande men vackra film om strip-tease och saknad.

Ginger Snaps
Kanadensisk varulvsfilm när den är som bäst.

Jesus från Montreal
Fransk-kanadensisk film från 1989 om en teatergrupp som ger liv till ett gammalt passionsspel. En mer rättvis lista hade säkert haft fler fransk-kanadensiska filmer.

Mitt liv utan mig
Den här är gjord av den spanska regissören Isobel Coixet. Men utspelar sej i Kanada med kanadensiskt folk som gör kanadensiska saker. om en kvinna som får reda på att hon snart ska dö och gör upp en lista över saker hon ska hinna med innan dess. Sorglig och upplyftande. Med Sarah Polley huvudrollen. Han som dör i första scenen i Cube spelar hennes läkare.

Scott Pilgrim vs the world

Screwballs
"Bra" är kanske inte riktigt rätt ord för att beskriva den här. Men det är den mest underhållande av 80-talets många sexkomedier. Screwballs har ett mer genomtänkt utseende än såna här filmer brukar ha. Med en lätt överdriven, serietidningsliknande stil. Som en filmatiserad Acke-tidning. Om Acke-serierna handlat om att Acke och Sopprot och de andra försökt att se Veronikas bröst. Så precis som en filmatiserad Acke-tidning.

Shivers
Cronenberg är med två gånger på listan då han är Cronenberg.

Sjöjungfruns sång
Underbar film från 1987 av Patricia Rozmer om en kvinna som är lite eljest. Heter I heard the mermaids singin i original.

tisdag 8 mars 2011

10 bra filmer gjorda av kvinnliga regissörer

När jag den 8:e Mars förra året hade en lista med 10 bra romaner skrivna av kvinnor så skrev jag att kvinnliga författare inte längre var något undantag. Men de kvinnliga filmregissörerna är fortfarande en minoritet, även om de blir fler. Det kan väl bero på flera saker. En sak som slår mej är att det finns flera filmer av regissörerna nedan som jag inte sett då deras filmer är svåra att få tag i.
Det finns en större del av Francoise Truffauts filmografi på DVD än Agnes Vardas - om man säjer så.

Beau travail
Ibland nästan plågsamt långsam film. Men också plågsamt vacker. Claire Denis.

Cleo från 5 till 7
En av de första filmerna i den så kallade nya franska vågen. Gjord av Agnés Varda 1962 så följer den en sångerska en dag när hon väntar på ett läkarbesked. Fortfarande en enastående film.

En ängel vid mitt bord
Jane Campions genombrottsfilm (jag har i alla fall för mej att det är hennes genombrottsfilm) bygger på en trilogi av Janet Frame.

Faustas pärlor
Peruansk film av Claudi Llosa. Om en indiansk kvinna vars mor blivit våldtagen. Något vi får höra genom att modern sjunger om detta för dottern. Dottern får plats som tjänstekvinna hos en pianist som en dag hör henne sjunga och ger henne en pärla för varje sång hon sjunger.
I shot Andy Warhol
Mary Harron har gjort flera bra filmer men inte riktigt nåt upp till vad denna tidiga film lovade. Om Valerie Solanas, vilket kanske inte är så originellt ämne. Men bättre än det mesta annat som gjorts om S.C.U.M. - manifestets författarinna. Bra soundtrack.

Innocence
Denna film av Lucile Hadzihalovic (det är fullt möjligt det är så det stavas) från 2004 handlar om en skola för unga flickor avskärmad från världen. Hur och varför flickorna förts dit förklaras aldrig. Det är en vacker, märklig och lite kuslig film. Jag gillade slutet - vilket inte alla verkar ha gjort. Inspirerad av samma kortroman av Franz Wedekind som också Dario Argentos Suspiria är löst baserad på (ytterligare två filmer utgår från denna Wedekind-text, vilket gör att denna med största lätthet tar den eftertraktade titeln Den mest filmade obskyra tyska symbolistkortromanen).

Mitt liv utan mig
Den spanska regissören Isobel Coixets kanadensiska film (Coixet har gjort filmer i flera länder) om en ung kvinna som får reda på att hon snart ska dö och gör upp en lista över saker hon ska hinna med innan dess. Den beskrivningen får filmen att framstå som nån slags life time movie. Men det är en fängslande om än kanske inte helt osentimental film. Och den har Sarah Polley huvudrollen - vilket alltid är ett plus (den bygger på en novell av Nanci Kincaid som heter "Pretending the bed is a raft" - vilket hade varit en bättre titel).

Scrubbers
Mai Zetterling gjorde denna engelska film om ett ungdomsfängelse för flickor innan Amorosa. I början av filmen så rymmer två unga kvinnor från en öppen anstalt - den ena för att träffa sin dotter, den andra för att kunna bli flyttad till en hårdare bevakad anstalt där hennes flickvän är. De hamnar bägge på samma ställe och blir fiender.

Sedmikrasky
Tjeckisk nyavågenklassiker med en befriande energi. Heter Daisies på engelska ochTusenskönorna på svenska (på länken skriver jag även om den senare, mindre kända Panel Story.

Två tyska systrar
Margarethe von Trottas film om två prästdöttrar där den ena blir terrorist. Jag har inte sett den här på många år. Men en scen när de sitter i skolan och ser på en film om folkmordet på judarna har satt sej fast.

fredag 15 oktober 2010

10 bra spanska filmer


Tre dagar försenad kommer så denna lista för att fira den spanska nationaldagen (+ 3 dagar):

Begärets dunkla mål
Det här är den där Luis Bunuel-filmen där två olika skådespelerskor spelar samma roll. Detta märkte jag inte förrän en bra bit in i filmen. Det var något skumt med filmen men jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var. De två skådespelerskorna är inte särskilt lika varandra till utseendet.

Crazy Summer
Något underlig svensk titel på denna film om två tonåringar. Den spanska titeln är Krámpack. Vilket lär vara ett fult ord. Filmen har fått flera priser. Bland annat ett par från festivaler med filmer med homosexuellt tema. Säkert gjordes det på dessa ett och annat skämt om regissörens namn - Cesc Gay.

Dracula
När Tod Browning i början av 30-talet spelade in filmen Dracula så använde man på kvällen samma rekvisita för att spela in en spansk version. Denna har mer liv än den engelskspråkiga. Finns som extramaterial på en del DVD-utgåvor av Browning-filmen.

El secdleto de la tlompeta
Underbar kortfilm av Javier Fesser.
Mitt liv utan mig
Den här filmen utspelar sej i Kanada med kanadensiskt folk som gör kanadensiska saker. Den spanska regissören Isabel Coixet gör filmer i flera olika länder. Den här handlar om en kvinna som får reda på att hon är döende och gör en lista med saker hon ska ha gjort innan hon dör. Sorglig men ändå upplyftande. Bygger på Nanci Kincaids novell "Pretending the Bed is a Raft". En bättre titel kan man tycka. Med Sarah Polley. Som vi gillar.

Rec 2
Här tänjer vi kanske på innebörden i ordet bra. Men denna Dawn of the Dead möter Exorcisten borde vinna någon slags high concept-pris. Om du när du såg Exorcisten tyckte att den filmen skulle ha blivit bättre med ett eller två dussin extra besatta flickor så är detta filmen för dej. Plus att den katolska kyrkan (som så ofta i spanska skräckfilmer) är de ansvariga snarare än de som räddar dagen.

Snuff-Movie
Alejandro Amenábars thriller från 1996 om en ung filmvetare som får höra ett rykte om filmer med riktiga mord. Det har gjorts flera filmer på samma tema. De är oftast rätt dåliga. Men den här är riktigt spännande.

Vad har jag gjort för att förtjäna detta?
Tidig rätt så underbar Pedro Almodovar.

Werewolf shadow
En av flera spanska varulvsfilmer skrivna av Paul Naschy som också spelade huvudrollen. Roligare än de Wolf Man-filmer som inspirerade dem. Naschy använde uppföljarformatet till att se på flera sidor av varulvskonceptet. Hans hjälte Waldemar Daninsky hade levt sen romartiden och karaktären hade också lite inspirerats av historien on den vandrande juden. Denna Daninsky-film har vampyrkvinnor och ett par smått surrealistiska sekvenser.

Ät mig!
Det här ska vara en av J.J. Bigas Lunas minst konstiga. Men den är nu ändå rätt så underlig.

torsdag 4 mars 2010

Dawn of the Dead 2004


De tio bästa zombiefilmerna, plats 6
Zombiefilmen är en genren med rätt få möjligheter till variation. Vilket är en av anledningarna till dess framgång på senare år. Detta bidrar också till att Zach Snyders remake av George Romeros Dawn of the Dead blir en film som kan stå på egna ben jämtemot förlagan. Då de flesta zombiefilmer ändå är så pass lika Romeros Dawn of the Dead. Men Snyder får möjligheten att återanvända köpcentret som centrum för filmen.
Filmen har en stark inledning och Sarah Polley är ett bra, något oväntat, val av hjältinna.
Att zombiesarna är snabba till skillnad från i originalet var något som diskuterades mycket när filmen kom. I Romeros filmer så är de levande dödas långsamhet en viktig ingrediens. Om de överlevande skulle agera rationellt så skulle de ha god chans att klara sej. Gör man zombierna snabba så ändrar man detta.

Vilket gör att denna ändring är bra för nyfilmatiseringen. Den ger den en annan karaktär än originalet.

Tyvärr bryter filmen mot den gamla tjechovska regeln. Om man antyder att en zombiebäbi är på väg att födas så bör man se till att zombibäbin kommer fram och biter folk i sista akten.

onsdag 30 december 2009

Decenniets tio bästa långfilmer


De bästa filmerna då, alfabetiskt efter regissörens namn:

Tillsammans med dig
Kinesisk film av Chen Kaige (ibland Kaije). Om en fiolspelande pojke som kommer till storstaden.

Mitt liv utan mig
Kanadensisk film av den spanska regissören Isabel Coixet. En av de få bra filmerna inom den populära oops jag ska visst dö snart-genren. Med Sarah Polley och han från Felicity.

Vargens tid
Haneke goes sci-fi.

Nói Albinó
Av Dagur Kári. Isländsk outsider-romantik.

Mannen utan minne
Man kan inte alltid vara originell i sina val. Av Aki Kaurismäki.

Donnie Darko
Bioversionen. Richard Kelly.

Tokyo Godfathers
Satoshi Kon hade överhuvudtaget ett starkt decennium. Den bästa julfilmen.

Johanna
Ungersk musikal om en drogmissbrukande mirakelgörerska. Regisserad av Kornél Mandruczo som lär hålla på att göra en version av Frankenstein, något vi ser fram emåt.

Astrée och Cèladons kärlek
Erik Rohmer gör allt konstigare filmer. Denna handlar om druider och kärlekens innebörd i något som liknar en komedi från 1600-talet men baserar sej på en roman från vår tid.

Elephant
Gus van Sant.