Visar inlägg med etikett arthur penn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett arthur penn. Visa alla inlägg

tisdag 13 september 2011

Fyra vänner av Arthur Penn


- I was born on the very day and the very hour that Isadora Duncan died. Her soul is inside of me. If you don't believe me, I never want to see you again, any of you again. Never.
- But she died in 1927.
- So what? It took her soul 15 years to find somebody like me.


För ett tag sen så skrev jag att Arthur Penns film Fyra vänner hade kommit på svensk DVD. Och se - det hade den också gjort. Ett tecken på att du kan lita på vad du läser här. Nu har jag sett den också. Jag hade sett den förut, flera gånger.
När man ser om en film man inte sett på länge händer det att en del scener har satt så starka spår att man snarare återser än ser dem. I Fyra vänner så var det alla scener. Så jag har svårt att skriva om den med kritisk distans.

Fyra vänner handlar om en kvinna och tre män. Det är en slags kärlekskvadrat. Vi följer framförallt en av männen, en jugoslavamerikan som aldrig säjer U.S.A. utan alltid Amerika. Filmen har ibland fått kritik för att den trots titeln inte handlar särskilt mycket om två av vännerna. Men Penn antyder deras berättelser, så vi kan föreställa oss filmer som följer dem istället.

Den brukar inte räknas till Penns främsta filmer. Och den är ibland väldigt lik många andra medelmåttiga Amerikaskildringar. En del kända händelser bockas av, månlandningen o€ch vietnamkriget.
Det händer att Fyra vänner jämförs med styggelsen Forrest Gump. Men det finns en scen där hjälten hamnar bakom en av Freedom-bussarna och de vinkar honom att följa efter. Han är frestad men väljer istället att köra iväg till sitt bröllop. I filmen går de stora händelserna förbi huvudpersonen - ett drag som förstärks av att en rad bifigurer står för berättarrösten. Filmen är en anti-Forrest Gump flera år innan en sådan var nödvändig (Fyra vänner kom i början av 80-talet).

Då det är en Penn så skiftar den i ton rätt vilt - från komedi med barslagsmål till den tragiska bröllopsscenen. För en berättelse om det amerikanska 60-talet så passar dessa ständiga känslobyten bra.

Framförallt är det en film som gör en på gott humör. Jag älskar den, trots att min kärlek är helt okritisk.

måndag 18 juli 2011

Fyra vänner


Arthur Penns film Fyra vänner från 1981 har kommit på svensk DVD. Det är Studio S som fyller ytterligare ett klassikerhål i filmutbudet.
Det är en av Arthur Penns bästa filmer. Gjord efter ett manus av Steve Tesich (som bland mycket annat gjort manus till filmversionen av Garp och hans värld) följer den en kvartett vänner, tre unga män och en ung kvinna genom 60-talets Amerika.

Trots titeln följer vi framförallt en av dem. En andra generationens invandrare som vill bort från sin småstad. Det är en bred skildring med ett av filmhistoriens bästa krogslagsmål och en av dess mest fruktansvärda bröllopsscener.
Filmen var en rätt stor succé både publikt och kritikermässigt när den kom men har sen tappat lite i anseende. Kanske för att det kommit så många filmer med liknande tema och handling.
Jag har sett den flera gånger och alltid tyckt om den. Den är som en amerikansk Scola. Det är emellertid ett tag sen jag senast såg den. Och kanske minns jag bara de bästa scenerna. Men de är rätt så många. Nu går det i alla fall äntligen att köpa eller hyra filmen.

onsdag 29 december 2010

DNs 10-i-topp döda i år, och mina

DN har en artikel om 10 människor som dog i år. Fyra av de tog jag upp här när de kilade vidare. Det är kanske fel att se DN:s lista som en slags tio-i-topp-lista. De bästa döda i år.

Och det här nedan är inte heller en topplista - utan bara kort om tio som dog i år och länkar i de fall jag skrev om de då, eller citerade en bild eller ett stycke eller en sång av dem:

Eva Adolfsson

Alex Chilton

Rowland S. Howard
Howard dog i slutet av 2009. För nästan exakt ett år sen. Men jag hörde först om hans död i början av 2010.

Bengt Emil Johnsson

Satoshi Kon

Gunnar Ohrlander
Det stod rätt lite om doktor Gormanders, alias Ohrlanders, död i svensk press. Trots att han länge var en populär krönikör i en av landets största tidningar.

Harvey Pekar
Pekar är en av dem som är med på DN:s lista.

Arthur Penn
I slutet på Little Big Man går huvudpersonens farfar, en gammal indian, upp till en kulle för att andarna ska komma att hämta honom. I dag är en bra dag att dö, säjer han. Det hela är väldigt högtidligt och sorgluigt. Då börjar ett par regndroppar falla på den gamle mannens ansikte. Snart öser det ner. Han reser sej upp igen. Ibland fungerar magin ibland fungerar den inte, säjer han och Dustin Hoffman hjälper honom därifrån.
Penn gjorde flera bra filmer, Bonnie och Clyde, Alice's Restaurant, Fyra vänner med flera men Little Big Man är och förblir min favorit.

J. D. Salinger

William Tenn
"This, then, is the story of our liberation, suck air and grub clusters. Heigh-ho, here is the tale.
August was the month, a Tuesday in August. These words are meaningless now, so far have we progressed[...] Still the tale must be told, with all of its incredible place-names and vanished points of reference.
Why must it be told? Have any of you a better thing to do?"

söndag 4 juli 2010

10 bra amerikanska filmer


Det är den 4:e juli. Det är kanske inte allom bekant men det görs en hel del filmer i USA. En liten del av de är bra. Här är tio sådana:

Arizona junior
Bröderna Coen. Feel-good.

Brick
Rian Johnsons film från 2005 är en high school-film sedd genom film-noirgenren. Krocken mellan de två genrerna ger filmen en egenartad ton.

Down by law
Jim Jarmusch när han var bra.

Fyra vänner
Arthur Penn är en något underskattad regissör. En av hans bästa.

Moderna tider

Den stora lögnen
Imitation of life heter denna sista av Douglas Sirks amerikanska filmer i original. Sirks melodramer är fängslande och fascinerande trots (eller på grund av) att de ligger så nära så många sentimentala skräpfilmer.

Sweet Sweetback's Baadasssss Song
Filmen överheten inte vill att du ska se, hette det i reklamen när det begav sej. Filmen har sina brister rent hantverksmässigt. Men det finns en energi här som man sällan ser.

Taking off
Den amerikanska filmen har stärkts av att många europeiska filmmakare har arbetat i USA. Denna är Milos Formans första spelfilm i USA. Påminner fortfarande mycket om hans tidigare filmer. Jag skrev tidigare om filmen när en av sångerna från den var Veckans Sång.

The Thing
Genrefilm har en stark ställning inom den amrikanska filmen. John Carpenters s/f-skräckfilm har ett av genrens bästa slut.

Wassup rockers
Larry Clarkes blandning av komedi och halvdokumentär skildring av ett ungt punkrockband fungerar kanske inte filmen ut. Men den har en del starka scener.

måndag 24 maj 2010

Nej, men jag har sett filmen - de 10 bästa filmatiseringarna av böcker som jag inte läst


Att se filmen istället för boken är en handling som det är populärt att se ned på. Men också de mest intellektuella av oss ser en stor mängd filmer baserade på noveller och romaner som vi knappt hört talas om. Här är tio utmärkta filmer som jag vet med mej bygger på böcker som jag inte läst. I bokstavsordning efter filmtitel och med upplysande kommentarer:

Bande á part
Film av Jean-Luc Godard från 1964. Det är den där de springer genom louvren. Vilket de knappast gör i den kriminalroman som den bygger på. Då Fool's gold av Dolores Hitchens utspelar sej i amerikatt. En Crime Club Selection-bok. Snäppet över kiosklitteratur. Gavs i Frankrike ut i spänningsserien Sèrie Noir. Flera böcker i den serien fick se sej bli Den Nya Franska Vågen Filmer.

Gudfadern
Francis Ford Coppola lär ha avskytt den bästsäljande Mario Puzo-roman som filmer bygger på.

Hellraiser
Jag har inte läst särskilt mycket Clive Barker. Trots att jag länge tänkt göra så. Den novell denna klassiska, av Barker själv skrivna och regisserade, skräckfilm bygger på är en av dem som står på min mentala att-läsa-lista. We have such sights to show you.

Innocence

Lucille Hadzihalilovics film bygger på en kortroman av Franz Wedekind. Det är samma som Dario Argentos Suspiria löst är baserad på. Två ytterligare filmer utgår från Wedekind-texten. Vilket gör att den med god råge har tagit den eftertraktade titeln Den mest filmade obskyra tyska symbolistkortromanen.

Kes-Falken
Ken Loachs storverk kom nyligen på svensk DVD. Romanen den bygger på, A kestrel for a knave av Barry Hines (som också skrev manus till filmen), har inte riktigt samma klassikerstatus som filmversionen. Men har ett gott rykte.

Little Big Man
Arthur Penns vilda västern-film med en 103-årig Dustin Hoffman (de ägnade timmars av make-uparbete åt att få honom att se så ung ut) bygger på romanen med samma namn av Thomas Berger. Berger skrev också långt senare en uppföljare. Ännu, så vitt jag vet, ofilmad. Bland hans andra mer kända verk finns en roman om Kung Arthur.

Picnic at hanging rocks
Peter Weirs drömlika film bygger på Joan Lindsays roman Utflykt i det okända.

Tjuren från bronx
Att en av Scorseses bästa filmer bygger på en boxares memoarer kan kanske förvåna en.

Vil du se min smukke navle?
Den danska ungdomsfilmsvågen på 70- och första halvan av 80-talet bestod av filmer som ofta byggde på ungdomsböcker. Till skillnad från ungdomsfilmerna så verkar böckerna i kvalité och stuk inte ha varit särskilt annorlunda sina svenska motsvarigheter från samma tid. Søren Kragh-Jacobsens film byggde på en roman av Hans Hansen som också skrev manuset.Zappa
Bygger på en roman av Bjarne Reuter. Som också skrev manus. Reuter skrev manus till alla Augusts filmer fram till och med Pelle Erövraren. Med tanke på hur dåliga Augusts filmer varit post-Pelle så får man anta att Reuter var en viktig del av de tidigare filmerna.

Det finns säkert en stor mängd minst lika bra filmer där jag inte ens är medveten om att de bygger på böcker.

torsdag 26 november 2009

Alice's restaurant - If you want to end war and stuff you got to sing loud

Arlo Guthrie - Alice's Restaurant Massacree


This song is called 'Alice's Restaurant'. It's about Alice,
and the restaurant, but "Alice's Restaurant" is not the name of
the restaurant, that's just the name of the song. That's why I
call the song 'Alice's Restaurant'."
Arlo Guthries nästan tjugo minuter långa klassiska thanksgiving-sång. Blev en film av Arthur Penn (Bonnie och Clyde, Fyra vänner) där Arlo Guthrie spelade sj själv. Filmen avslutas med en filmatisering av sången. Men utelämnar epilogens uppmaning till att starta en alice's restaurant massacree-movement.